Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien - Litteraturanvisningar - Indifferent - Indifferenta gaser, inerta gaser - Indifferentism - Indigen - Indigenatsnamn - Indigenatsrätt - Indigestion - Indigirka - Indignation - Indigo, indigotin, indigoblått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIFFERENT
ung der Brahmanatexte” (1919), ”Die Lehre der
Upanishaden und die Anfänge des Buddhismus”
(2 Aufl. 1923), ”Die Religion des Veda” (3—4
Aufl. s.å.); R. Garbe, ”Die Sämkhya-Philosophie”
(2 Aufl. 1917); M. Eliade, ”Yoga” (1936). För
den medeltida utvecklingen: R. G. Bhandarkar,
”Vaisnavism, s’aivism and minor religious systems”
(1913). Nyare strömningar behandlas av D. S.
Sarma, ”Studies in the renaissance of Hinduism
in the I9th and 20th centuries” (1944); W. C.
Smith, ”Modern Islam in India” (1946); A. C.
Bouquet, ”Hinduism” (1949). Speciella religioner:
H. v.’ Glasenapp, ”Der Jainismus” (1925); J. C.
Archer, ”The Sikhs” (1946). På svenska: J.
Charpentier, ”Indiska myter och sagor” (1925); A.
Schweitzer, ”Indisk livssyn” (1935). — Språk:
”Linguistic survey of India”, utg. av G. A.
Grier-son & S. Konow (11 bd, 1903—28); W. Wüst,
”Indisch” (i ”Grundriss der indogermanischen
Sprach- und Altertumskunde”, 1:2:4, 1929); J.
Bea-mes, ”A comparative grammar of the modern
Aryan languages of India” (3 bd, 1872—79). —
Litteratur: En sammanfattande framställning
av den indiska litteraturens historia har givits
av M. Winternitz i ”Geschichte der indischen
Literatur” (3 bd, 1905—22); jfr också J.
Charpentier, ”Ur I:s klassiska litteratur” (1920). —
Teater: H. H. Wilson, ”Select specimens of
the theatre of the Hindus” (2 ed., 2 bd, 1935);
R. K Yajnik, ”The Indian theatre” (1933); La
Meri, ”The gesture language of the Hindu
dance” (1941); G. Venkatachalam, ”Dance in
India” (1947). — Musik: A. H. F. Strangways,
”The music of Hindostan” (1914); H. A. Popley,
”The music of India” (1921); B. Breloer, ”Die
Grundelemente der altindischen Musik” (1922);
A. B. Fyzee-Rahamin, ”The music of India”
(1925). — Konst: J. Burgess, ”The ancient
monuments, temples and sculptures of India” (2
bd, 1897—1910); A. Foucher, ”L’art
gréco-boud-dhique du Gandhåra” (2 bd, 1905—22); J.
Fer-gusson, ”History of Indian and Eastern
archi-tecture” (1910); V. A. Smith, ”History of fine
art in India and Ceylon” (1911); A. K.
Cooma-raswamy, ”History of Indian and Indonesian art”
(1927); E. B. Havell, ”Indian sculpture and
pain-ting” (2 ed. 1928).
Indifferent’, likgiltig; ointresserad; oväsentlig.
— Subst.: indifferens’.
Indifferenta gaser, inerta gaser, gaser, som
icke reagera med andra ämnen; dets. som
ädelgaser. Ibland räknas även reaktionströga gaser,
ss. kväve, hit. Se även Skyddsgaser.
Indifferentism’, fil., likgiltighet; etisk i.:
åsikten, att ingen skillnad mellan gott och ont kan el.
behöver göras.
Indige’n (av lat. indig’ena, infödd), biol., om
växter och djur, som äro inhemska inom ett
område (jfr Endemisk) el. som vandrat in utan
människans medverkan (jfr Antropokorer).
Indigena’tsnamn, se Inbyggarnamn.
Indigena’tsrätt (lat. jus indigena’tus), infödingsrätt,
användes stundom om politisk medborgarrätt, men
vanl. som en kyrkorättslig term. I 1723 års
prästerliga privilegier var det stadgat, att stiftets barn,
d.v.s. de, som voro födda inom stiftet el. åtm.
utbildats vid dess gymnasium, skulle äga
företrädesrätt till prästvigning och befordran inom
detsamma; detta stadgande avskaffades 1876, men det
är alltjämt praxis, att stiftets barn i första hand
mottagas till prästvigning; jfr Stiftsband.
Indigestio’n (till lat. diges’tio, matsmältning),
rubbning i matsmältningen, framför allt i magsäcken.
Indigi’rka, flod i n.ö. Sibirien; 1,500 km lång,
flodområde 397,800 km2. I. upprinner på
nordsluttningarna av Kolymabergen c:a 900 m ö.h. och
mynnar med delta i Ishavet. I. är isbelagd från slutet
av sep t. el. början av okt. till slutet av maj el.
mitten av juni. Sedan 1935 pågår sjöfart i I :s nedre lopp.
Indignatio’n [-diijn- el. -dinj-] (lat. indigna’tio),
(moralisk) harm, förtrytelse. — I n d i g n e’r a d,
(moraliskt) uppbragt, förtörnad.
In’digo (spa. indigo, eg.: det indiska), indigotin,
i n d i g o b 1 å 11, C6H4 <cq>C = C<^>C6H4,
mörkblå kristaller. Smältpunkt 390—3920. I. är
olösligt i vatten, syror, alkalier, alkohol och eter
och är därför ett utmärkt blått färgämne. — I. var
redan i forntiden ett uppskattat färgämne och hör
ännu till de vackraste blåa färgämnen man känner.
Tidigare erhölls i. uteslutande från vissa växter,
särsk. från de i Ostindien hemmahörande
Indigo f’er a-arterna samt även i Europa från vejde.
Dessa växter innehålla en glykosid, i n d i k a n.
C14Hj7O6N + 3 H2O, som vid fabrikation av i.
undergår en jäsningsprocess, varvid den sönderfaller i
glykos och i n d o x y 1 (jfr Indol). Genom luftens
inverkan överföres sedan indoxyl till indigotin
(indigo). I Indien tillgår framställningen på så
sätt, att växterna skördas strax innan de skola
blomma, hopsamlas, hackas i bitar och sedan
läggas i stora kar med vatten, så att de helt täckas
av detta. Här försiggår jäsningen, vattnet
avtappas sedan och överföres till ett annat kar, där
genom kraftig omröring luften piskas in. Genom
inverkan av luften bildas i., som i tjocka klumpar
sjunker till botten, uppsamlas och torkas. Utom
s.k. naturlig i., som erhölls på detta sätt, fick
man även växlande mängder av två andra
färgämnen, indigorött och indigobrunt,
samt ett limartat ämne, i n d i g o 1 i m. Numera
har den syntetiska i. helt överflyglat den
naturliga. A. v. Bayer lyckades 1883 utreda
indigo-blåtts sammansättning och möjliggjorde därmed
en syntetisk framställning, som också först av
honom utfördes. Kring sekelskiftet fördes den ut
i marknaden. De numera använda tekniska
metoderna äro utarbetade av Heumann. Enl. den ena
kopplas anilin med klorättiksyra till fenylglycin.
Vid smältning med alkali erhålles indoxyl, som
vid oxidation ger i. Enl. den andra är
utgångs-substansen antranilsyra, som billigt framställes av
naftalin över ftalsyra och ftalimid. Antranilsyra
kondenseras med klorättiksyra till
fenylglycin-o-karbonsyra, som smältes med alkali. Härvid
bildas kvantitativt indoxylsyra, som under
kol-syreavspjälkning övergår i indoxyl. — När i. skall
användas till färgning, reduceras det först till
lös-ligt i n d i g o v i 11 i alkalisk lösning. Den gula
lösningen kallas i n d i g o k y p. Förr skedde
reduktionen på biologisk väg. Den använda kypen
kallades jäsningskyp och var mycket svår att
sköta. Nu användes till reduktionen en hydrosul-
— 307 —
— 308 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
