Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indikator - Indikatordiagram - Indikera - Indikerade hästkrafter - Indikering - Indikeringsmedel - Indiktion - Indirekt - Indirekt anföring - Indirekta val, medelbara val
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIKATORDIAGRAM
piellt av det utseende,
som visas i fig. 9 och
io vid art.
Förbränningsmotor. Diagrammets yta, som lätt kan
uttagas med hjälp av
en planimeter,
representerar i enkelt
bestämbar skala det
arbete, som pr
arbetscy-kel uträttas el.
uppoffras i cylindern.
Indikering kan utföras, endast
om maskinen är av
kolvtyp. — I:s princip
framgår av fig. I:s
mo
toriska organ utgöres av en fjäderbelastad kolv
a, som är rörligt anordnad i ett omgivande hus
b, vars nedre del anslutes till motorcylindern el.
kompressorn. En kolvstång uppbär en
visarinrätt-ning, som tecknar ett vertikalt streck på ett
trumman c omgivande pappersblad. Trumman,
som mot ett fjädertryck är vridbar kring sin axel,
står medelst ett snöre d i förbindelse med
maskinaxeln på sådant sätt, att dess vändlägen noga
sammanfalla med maskinvevens dödpunkter. —
När maskinen sättes i verksamhet och en på fig.
ej visad spärr frigöres, kommer visaren att på
registreringspapperet oavbrutet teckna en
indikatorslinga. — I. av nu beskrivet slag (uppfunnen
av James Watt) lämpar sig endast för större och
i följd härav långsamgående maskiner. Vid
snabbgående typer blir i:s rörelse alltför häftig, för
att säkra mätningar skola bli utförbara. Moderna
i. utföras därför hellre efter piezoelektrisk princip,
varvid diagrammet blir synligt på och kan
fotograferas från ett oscilloskop. Andra, nyare typer
av i. teckna ett fortlöpande tidsdiagram (sålunda
ej en sluten slinga) av trycket, ofta samtidigt
för flera cylindrar, varvid trycket i varje
arbets-fas uttages via till cylinderrummen anslutna
backventiler medelst elektromagnetiskt el. mekaniskt
styrda öppningar. Det erhållna diagrammet
kommer på detta sätt att återge medeltalet för ett
stort antal arbetscykler.
b) Ordet i. användes även i andra tekniska
sammanhang, t.ex. i sms. gasindikator (för koloxid,
gift- och stridsgaser) och girindikator. A.Lg.
Indikatordiagram, tekn., se Indikator.
Indike’ra, se Indicera.
Indikerade hästkrafter, tekn., se Hästkraft.
Indikering, krigsv., se Indikeringsmedel.
Indikeringsmedel, krigsv., hjälpmedel för att
avgöra, när stridsgaser finnas närvarande i farlig
mängd. Flera stridsgaser reagera momentant med
den mänskliga organismen. Så är fallet med alla
tårgaser, bromaceton, kloracetofenon, vilka genom
den irritation och sveda, de framkalla i ögonen,
omedelbart giva sig till känna. Detsamma gäller
för de nervretande gaserna, arsinerna, vilka
framkalla retningar i näsa, mun och svalg, nysning,
hosta. Andra gaser, ss. lewisit, ha en så ytterst
genomträngande lukt (pelargonielukt), att man
aldrig behöver taga fel på deras närvaro. En del
gaser äro emellertid luktlösa, ss. koloxid, en gas,
som även i fredliga förhållanden ger upphov till en
mängd olyckor. Den kan påvisas genom särskilda
s.k. koloxidpapper, vilka, fuktade med en droppe
vatten, svärtas av koloxid och momentant indikera
denna gas. Andra gaser, ss. fosgen, ha en svag
lukt och kunna påvisas med särskilt preparerade
papper, vilka visa färgomslag vid närvaro av
fosgen. Cyanväte, som luktar likt bittermandel,
påvisas med bensidinacetatpapper, som färgas blått.
En annan farlig gas, svår att upptäcka, är
senapsgas. Den har en om senap erinrande lukt, som
dock icke alltid är utpräglad. Under i:a
världskriget påvisades den med färgindikatorer, vilka i form
av pulver utströddes på marken, el. genom med
vissa färgkombinationer bestrukna plattor, vilka
trycktes mot marken. En färgförändring på dessa
angav närvaro av senapsgas. Sådana
indikerings-plattor och indikeringspulver ingå även i den
svenska gasskyddsutrustningen för militära och
civila ändamål och äro generellt användbara för
indikering av s.k. markgaser. S.k. luftgaser
indi-keras genom särskilda indikeringsapparater, vilka
ge ett generellt utslag för de flesta stridsgaserna
av denna kategori. Med hjälp av dessa apparater
kan man även uppskatta gaskoncentrationen.
Under i:a världskriget begagnade man sig också av
fåglar, vilka äro mera känsliga för gaser än
människor. Så länge fåglarna icke visade någon
irrite-ring, förelåg icke någon fara för människor. Lj.
Indiktio’n (lat. indi’ctio, av indi’cere, kungöra),
en under medeltiden använd årsbeteckning,
som angiver årets nummer (indiktionstal)
inom en 15-årig cykel. I. leder trol. sitt
ursprung ur ett av kejsar Diocletianus o. 300
e.Kr. infört skattesystem med 15-åriga
taxerings-perioder. Man räknar med 3 olika
indiktions-cykler, börjande på olika dagar av året. Den
grekiska i. börjar V9, Bedas i. 24/g, den romerska
el. påvliga i. 25/i2 el. Vi. För att finna den i., som
svarar mot ett bestämt år, adderas 3 till årtalet,
varpå summan divideras med 15, den därvid
erhållna resten är i. (blir resten = o, är i. = 15).
Den så beräknade i. gäller för ifrågavarande år
intill den dag, då ny i. börjar. M.
In’direkt, medelbar, på omvägar, ej rakt på sak.
Indirekt anföring, språkv., se Direkt anföring.
Indirekta val, medelbara val, innebära,
att de primära väljarna icke själva förrätta valet
av den el. dem, som skola väljas, utan att de
endast utse valmän, elektorer, vilka sedan förrätta
valet. — Under 1800-talet användes i. i viss
utsträckning för bildandet av folkrepresentationen
i flera europeiska stater. Men efter hand
trängdes de undan av de direkta valen, och efter 1 :a
världskriget hade de helt försvunnit utom i vissa
fall av tvåkammarsystem, där den övre
kammaren ofta helt el. delvis bildas genom någon form
av i. Orsaken därtill ligger väsentligen i att i.
icke fyllt sin uppgift. Det hade näml, ansetts,
att folkviljan genom dessa successiva
valhandlingar, varigenom valet överlämnats till särsk.
väl kvalificerade väljarförsamlingar, blir sovrad
och renad, så att valets slutliga resultat framstår
som en mogen frukt på demokratiens träd. Å
andra sidan har det tvärtom hävdats, att folkets
mening fördunklas och ev. förvanskas och icke
får ett uttryck, som svarar mot urväljarnas
verkliga uppfattning. I st.f. att valmännen skulle vara
det ursprungliga och dessa sedan ena sig om
— 311 —
— 312 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
