Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indoeuropeiska språk - Indofenin - Indofenoler - Indofenoloxidas - Indogermaner - Indogermanska språk - Indo-grekiska riken - Indoiranska språk (ariska) - Indokeltiska språk - Indokina - Indokinesiska federationen - Indokinesiska språk - Indokinesiska underregionen - Indol, bensopyrrol - Indolens - Indolog - Indolylättiksyra, β-indolylättiksyra el. heteroauxin - Indomalajiska underregionen - Indonesia Serikat - Indonesien, Indonesiens förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INDONESIEN
handbok); V. Pisani, ”Geolinguistica e indeuropeo”
(1940), ”Crestomazia indeuropea” (1947; valda
språkprov för studiet av de äldsta i.); B.
Collin-der, ”Indo-uralisches sprachgut” (1934); N. S.
Trubetzkoj, ”Gedanken zum
Indogermanenpro-blem” (i ”Acta linguistica”, 1, 1939). St.W.
Indofeni’n, kem., se Tiofen.
Indofenoler [-nå’-], se Kinoniminfärgämnen.
Indofenoloxida’s, ett i naturen mycket vanligt
oxidationsenzym, som finns i talrika växt- och
djurorganismer. Vävnader, som innehålla i.,
erhålla vid injektion av p-fenylendiamin och a-naftol
en blå färgning, beroende på indofenolbildning.
I. spelar en viktig roll vid de i organismen
skeende förbränningsprocesserna.
Indogerma’ner, se Indoeuropéer.
Indogerma’nska språk, se Indoeuropeiska språk.
Indo-grekiska riken kallas de stater under
grekiska härskare, som uppstodo på indisk botten i
samband med det greko-baktriska rikets
sönderfall (se Baktrien) i 2:a årh. f.Kr. Vår
kännedom om dessa staters historia är ytterst
fragmentarisk, och de viktigaste källorna utgöras av
mynt. Den mest betydande bland de
indo-gre-kiska härskarna var Menandros (o. 150 f.Kr.),
vars rike sträckte sig över stora delar av
Nord-indien. Indo-grekiska stater funnos kvar fram
till o. 30 f.Kr., då de slutgiltigt dukade under
för de från n.v. invandrande nomadstammarna
(se Indien, historia). I Indiens kulturhistoria ha
dessa grekiska stater satt betydande spår, särsk.
påtagliga i konsten (se Gandhara). — Litt.: W.
W. Tarn, ”The Greeks in Bactria and India”
(1938). K.H.
Indoira’nska språk (el. a r i s k a språk),
gemensam beteckning för de i Indien och Iran
förekommande, till den indoeuropeiska
språkstammen hörande språken.
Indokel’tiska språk, se Indoeuropeiska språk.
In’dokina, dets. som Franska Indokina.
Indokine’siska federationen, fra. Fédération
indo-chinoise, sedan 1946 benämning på Franska
Indokina, omfattar kungarikena Kambodja och Laos
samt staten Viet-Nam, som utgör unionens
viktigaste medlem och omfattar det tidigare
kungariket Annam och provinserna Tonking och
Kochinkina. Viet-Nam utropades 1945 som
republik och erkändes som sådan av fransmännen
1946. S.å. utbröto emellertid strider mellan de
republikanska styrkorna och fransmännen. Dessa
bilades 1948 under medling av Annams exkejsare
Bao Dai, vilken 1949 blev Viet-Nams
regeringschef. Han använder alltjämt kungatitel men har
proklamerat, att landets konstitution skall
avgöras i enlighet med folkets vilja. Upproriska,
kommunistiskt influerade styrkor inneha alltjämt
vissa mindre områden av Viet-Nam. — Högsta
centrala myndighet i I. är den franske
överkommissarien, som representerar Franska unionen och
vid sin sida har ett unionsråd på 8 av honom
utnämnda ledamöter. Han är representerad hos de
olika delstaternas regeringar av kommissarier. B.
Indokine’siska språk, förr mera än nu använd
sammanfattande beteckning för de siamo-kinesiska
och tibeto-burmanska språkgrupperna.
Indokine’siska underregionen, djurgeogr., se
Asien, sp. 515.
Indol [-å’l], bensopyrrol, ett kristalliniskt
ämne, som i fullst. ren form har en angenäm doft
men i mindre ren form vanl. en högst obehaglig,
om avföring påminnande lukt.
I. kan betraktas som
modersubstansen till indigo*. I. och
dess derivat bildas vid
förruttnelseprocesserna i tarmen av
aminosyran tryptofan och ge
därigenom tarmuttömningarna
deras karakteristiska lukt. I organismen oxideras
i. till alkoholen i n d o x y 1, vilken ingår förening
med svavelsyra till in doxy Is va vel sy r a.
Denna senare utsöndras av njurarna och
förekommer sålunda alltid i urinen, rikligare, ju kraftigare
förruttnelseprocesserna i tarmen äro. Wk.
Indolens’ (lat. indolen’tia, känslolöshet), lojhet,
tröghet, oföretagsamhet. — Adj.: i n d o 1 e n t’.
Indolog [-å’g], person som forskar i i n d o 1
o-g i, Indiens historia, språk och kultur.
Indolylättiksyra, β-indolylättiksyra
el. heteroauxin, organisk syra, vilken
sannolikt förekommer allmänt i växterna, där den
bildas ur aminosyran tryptofan. Den anses
numera vara den viktigaste av de naturliga hormoner
(auxiner*), som reglera växternas
sträckningstill-växt samt dessutom kambieverksamhet,
knopputveckling m.m. Samma verkningar ha ett stort
antal liknande föreningar,
i vilka indolylgruppen
ersatts med fenyl-, fenoxy-,
naftyl- el.
naftoxygrup-per och syran med pro-
pionsyra, smörsyra o.s.v. I. är den enda i
naturen förekommande substansen av denna typ;
verkan av de syntetiska är ofta överlägsen i:s
på gr. av större beständighet o.a. gynnsamma
egenskaper. Dessa ämnen ha i praktisk
växtodling erhållit stor betydelse som medel att
underlätta rotbildning hos sticklingar, framkalla
fruktbildning utan befruktning (partenokarpi), reglera
blom- och kartfall hos fruktträd o.s.v. Till samma
grupp av ämnen höra de som
ogräsbekämpningsmedel använda ”hormonerna”
2-4-diklorfenoxy-ättiksyra och metylklorfenoxyättiksyra, vilkas
ogräsdödande verkan beror på en abnormt
stegrad tillväxt i för växten ogynnsam riktning. Det
ekonomiska värdet av i. och dess homologer för
jordbruk och trädgårdsskötsel kan ej överblickas,
och deras utnyttjande befinner sig ännu på
begynnelsestadiet. USA är föregångslandet för den
praktiska användningen av dessa ämnen. Bm.
Indomalaj’iska underregionen, djztrgeogr., se
Asien, sp. 516.
Indonesia Serikat, se Indonesien.
Indone’sien, Indonesiens förenta
stater, förbundsstat, omfattande förutv.
Nederländska Indien, d.v.s. Stora Sundaöarna (utom Brittiska
Borneo), Små Sundaöarna (utom Portugisiska
Ti-mor), Moluckerna o.a. småöar samt v.
(holländska) Nya Guinea (se karta vid Bortre Indien);
1,904,340 km2, 60,727,233 inv. (1930), varav 132,174
km2 med 41,718,364 inv. komma på Java (med
Ma-dura). 1940 uppskattades folkmängden till c:a 70
mill. Ett 60-tal språk talas, främst javanska,
sunda-nesiska och maduriska. Av religionerna
dominerar islam; ung. 2,5 mill; äro kristna, 1,25 mill.
— 325 —
— 326 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
