Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industria - Industrial design - Indistrialisera - Industrialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIALISM
typografisk utstyrsel. Red. var 1908—45 Axel
Brunius; nuv. red. Tell G. Dahllöf.
Industrial design [indus’trial dizai’n] (eng.), se
Industriell formgivning.
Industrialisera, förvandla (en näring el. ett
yrke) till industri; förvandla (ett land el. samhälle
o.d.) till industriland o.s.v.
Industrialism’, sammanfattande benämning på de
företeelser, som uppkomsten av en storindustri i
fabrikssystemets form medfört. Typiskt för i.
är, att teknik och vetenskap målmedvetet ställas
i näringslivets tjänst, vilket jämte planmässighet
i organisationen leder till en i äldre tider okänd
produktionskapacitet. •— Redan tidigt hade på
vissa områden betydande industrier vuxit fram,
ss. den svenska järnhanteringen och den engelska
textilindustrien, men först på 1700-talet började
industrien bli dominerande inom näringslivet.
Hela tidsandan var vid denna tid inställd på
experimenterande och reformer som knappast
någonsin varken förr el. senare. Inom jordbruket
skedde en agrar revolution, som i ett flertal
länder moderniserade brukningssättet, vilket dittills
varit praktiskt taget oförändrat sedan
folkvandringens tid. I England forcerades samtidigt den
på 1600-talet påbörjade koncentrationen av jorden
i storgodsägarnas händer, vilket likaledes
underlättade införandet av rationella brukningsmetoder.
Jordbrukets omvandling utgjorde en förutsättning
för i., dels genom att tillgången på livsmedel
väsentligen stegrades, dels genom att en
egendomslös arbetarklass uppstod, som gärna lät sig
sugas in i industrien. Bland de tekniska
uppfinningarna under 1700-talet har givetvis
uppfinnandet av ångmaskinen fått störst betydelse. Watts
ångmaskin, patenterad f.g. 1769, innebar den
väldigaste drivkraften till den följande utvecklingen.
Industrien erhöll en kraftkälla oberoende av
nyckfulla naturförhållanden och kunde koncentreras
till orter, där övriga förhållanden voro mest
gynnsamma för den. Ångmaskinen blev
industristädernas skapare. Snabbast skedde i:s
genombrott inom textilindustrien. 1733 uppfanns den
flygande skytteln, som efter något årtionde
väsentligen ökade bomullsväveriernas
produktionskapacitet. Garnbristen ledde 1765—68 till
konstruerandet av Hargreaves och Arkwrights
spinnmaskiner, av vilka den senare innebar ett stort steg
mot fabriksindustrien, enär den var driven av
vattenkraft. Fabriksanläggningar började uppstå
vid vattendragen. Genom Cromptons spinnmaskin,
”the Mule”, 1774—79 skedde nästa tekniska
framsteg. Garnbristen hävdes nu fullständigt, men
väveriernas arbetsmetoder voro föga effektiva,
innan Cartwrights mekaniska vävstol (uppfunnen
redan på 1780-talet) förbättrades, så att den kunde
användas i praktiken efter 1830-talet. Vilka
förskjutningar dessa uppfinningar medförde, framgår
av siffrorna för den engelska råbomullsimporten.
1770 var denna 5 3/4 mill. skålpund, 1800 hade
siffran stigit till 56 mill., och 1830 överskreds 270
mill. Härav framgår, hur tekniken ändrat även
utrikeshandelns sammansättning. En oerhörd
prissänkning för textilvaror blev självfallet följden.
Från 1762 till 1832 sjönko garnpriserna till V13.
Detta medförde, att textilindustrien blev en
modern industri i den meningen, att den syftade till
massproduktion för masskonsumtion. — Även om
det dramatiska förloppet av utvecklingen inom
textilindustrien har fäst uppmärksamheten särsk.
på denna, voro dock förändringarna inom
järnindustrien betydelsefullare för i. 1600- och
1700-talen karakteriserades av en stark järnhunger.
För järnframställningen kunde endast träkol
användas, och detta fanns endast i begränsad
utsträckning. Tack vare den relativa rikedomen
på skog hade Sverige länge monopol på
järnmarknaden. Först o. 1750 kunde Englands väldiga
lager av stenkol tas i bruk för
tackjärnsframställ-ning, och när man ett par årtionden senare genom
puddelprocessen även lyckats framställa smidbart
järn med stenkol, var den hotande järnbristen
avvärjd. Tack vare den rikligare tillgången på järn
kunde de tekniska framstegen effektivt utnyttjas.
Först nu kunde en maskinindustri växa fram.
Betydelsefullt var även, att stenkolet tack vare
framsteget inom järnhanteringen och
ångmaskinen erhöll en dominerande ställning inom
produktionen, vilket medförde ökade ekonomiska
resurser för de kolproducerande länderna. Så gott
som hela den nu skildrade industriella
revolutionen utspelades i England. Orsakerna härtill torde
ha varit, att näringslivet där hade lättare att
frigöra sig från de band, som merkantilismens
inre näringspolitik pålade. Detta sammanhängde
med den försvagning av statsmakten, som blivit
en följd av 1688 års revolution. Efterlevnaden av
skråförordningar och privilegielagstiftning kunde
ej kontrolleras. Liberala strömningar, för vilka A.
Smiths 1776 utgivna ”An inquiry into the nature
and causes of the wealth of nations” (”Folkens
välstånd”) är typisk, krävde ökad rörelsefrihet
för den individuella företagsamheten. Härtill
kommo andra förhållanden, som skulle skänka
England dess ledande ställning. Freden i Paris
1763 hade gjort England till världens ledande
kolonialmakt och till härskare över världshaven.
Slutl. hade England lättare än andra stater att
ordna bekväma kommunikationer såväl inom
landet som utåt. Bland fastlandets länder var det
till en början endast i Belgien, som storindustrien
vann terräng.
Efter den industriella revolutionen i England,
som beräknas avslutad o. 1830, följde en period,
då i. utbredde sig över stora delar i världen.
Denna period brukar man räkna fram till 1870 el.
1880. Typiskt för perioden är
kommunikationsväsendets omvandling. Ångbåten, konstruerad
redan 1807, blev först under denna tid av verklig
betydelse, och järnvägsbyggandet uppträdde nu
f.f.g. i näringslivet. De första järnvägarna
byggdes i England, men de kommo att visa sig
betydelsefullare för fastlandsstaterna än för detta land.
Ett av Englands företräden framför Tyskland
och USA, rikedomen på naturliga
kommunikationsleder, uppvägdes, sedan väl
järnvägsbyggandet kommit i gång. Kommunikationsmedlens
omvandling skapade de stora marknader, som
storindustrien och den med storindustrien följande
arbetsdelningen krävde. En världsmarknad
uppstod (se Utrikeshandel). Järnvägarna inneburo
emellertid icke endast förbättrade
kommunikationer. De medförde dessutom en genomgripande
förändring av näringslivets struktur. Under den
— 341 —
— 342 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
