Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Induskulturen - Industri - Industria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI
Sigill från Mohenjo-daro. Musée Guimet, Paris.
mening få räknas ett antal statyer och
statyfragment i olika stenarter samt småfigurer i
terra-kotta och brons. Det område, där i:s konstnärer
nådde längst, var emellertid av de bevarade
monumenten att döma sigillglyptiken. Sigillstenar,
undantagslöst skurna i steatit, ha påträffats i
mycket stort antal, och bland dem finnas
åtskilliga, som uppvisa en långt driven artistisk
fulländning. Sigillstenarna utgöra också huvudkällan
för vår kunskap om i:s skrift, en bildskrift, som
hittills icke kunnat tydas men som har en viss
frändskap med den äldsta skriften i Elam, den
s.k. protoelamitiska skriften.
Bildframställningarna på dessa sigillstenar återge ofta scener, som
kunna tänkas ha religiös innebörd, men försöken
att tolka dem med hjälp av senare indiska
reli-gionsföreställningar måste t.v. betraktas som
hypotetiska. Om i:s religion kan ingenting med
bestämdhet sägas.
Stadsarkitekturen och fynden ge vid handen,
att i. uppburits av ett åkerbrukande och
handels-idkande folk med utvecklad organisation, stora
materiella resurser och en ganska framskriden
civilisation, som stod i förbindelse med de samtida
kulturfolken i Eufrat-Tigris-länderna. Vid mitten
av 2:a årtusendet f.Kr. övergav emellertid detta
folk sina städer. I Indusområdet uppträdde en
ny kulturfas, jhukarkulturen, ännu
otillräckligt känd men med påtagliga anknytningar
västerut. Efter en relativt kort tid försvann också
denna och ersattes med en helt ny, primitiv
kultur, jhangarkulturen, närmast av
stenål-derstyp. Att dessa förändringar bero på
betydelsefulla folkförskjutningar är tydligt, och
sannolikt återspeglas här på något sätt de
folkvandringar, som resulterade i de ariska indernas
besittningstagande av Nordindien. Vart i:s folk tagit
vägen, veta vi ännu icke, men en viss sannolikhet
talar för ett sammanhang mellan i. och
dravida-folken i Sydindien. — Litt.: J. Marshall m.fl.,
”Mohenjo-daro and the Indus civilization” (3 bd,
1931); A. W. Persson, ”Med hacka och med
spade” (1934); E. Mackay, ”Early Indus
civili-zations” (2 ed. 1948). K.H.
Industri’ (av lat. indu’stria, verksamhet, rörelse,
driftighet, flit), i vidsträckt mening: all
materiell produktion. Driftformerna
egenhushållning, hantverk, förlagssystem
(hemindustri) och manufaktur (se dessa ord) äro
alltså former av i. I regel avser man emellertid med
i. fabriksindustrien (se Fabrik och
Industrialism). Jfr Industristatistik och Sverige,
industri. — Numera nyttjas ordet stundom även om
näringsgrenar, som icke ha med materiell
produktion att skaffa, t.ex. nöjesindustri, turistindustri.
Vad vi hos naturfolken bruka kalla i., är
i allm. att jämställa med hantverk*. Från början
har ren husbehovstillverkning varit det vanliga,
och alltid iakttages en sträng arbetsfördelning
mellan könen. Råmaterialets geografiska utbredning
har givetvis grundläggande betydelse för
uppkomsten av i. hos naturfolken. Barktyg kan
sålunda blott användas, där för dettas framställning
lämpliga trädslag finnas, och där sten ej
förekommer, t.ex. i Amazonas och Chaco, kan ingen
stenindustri uppstå. Vävnadskonst och keramik
tillhöra ett jämförelsevis högt kulturskikt och
bedrivas i allm. av bofasta åkerbrukare. För
kringströvande jägare, ävensom för nomader, äro
lerkärl ej praktiska. Genom råmaterialets förekomst
o.a. omständigheter ha vissa folk el. grupper
kommit att bli leverantörer till andra, varigenom
stam-el. ortindustrier uppstått. Individuellt bedrivna
yrken (utom smedens) tillhöra ej det primitiva
stadiet. L.;G.Br.
Indus’tria, Svenska arbetsgivareföreningens
tidskrift, grundad 1905. Ehuru i främsta rummet
föreningsorgan innehöll I. ofta värdefulla artiklar
i ekonomiska och socialpolitiska ämnen. Efter
1946 genomförd omläggning är I. en mycket
uppmärksammad tidskr. för industriellt näringsliv.
Den utkommer numera med 12 nr pr år i förnäm
— 339 —
— 340 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
