Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industrialism - Industrial Safety Survey - Industrial styling - Industrial Workers of the World - ab. Industribanken - Industriberedskapskommissionen - Industribyggnader - ab. Industribyrån - Industriell - Industriella revolutionen - Industriell demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIELL DEMOKRATI
digt inträdde starka sociala förskjutningar.
Redan hantverket och manufakturerna hade
visserligen sysselsatt ett antal arbetare, men först
med i. fick den egendomslösa arbetarklassen
avsevärd storlek. De dåliga förhållanden, som
rådde inom arbetarklassen under i:s
genombrottsår, ha ofta skildrats. Det är dock ej säkert,
att industriarbetarnas levnadsstandard var lägre
än levnadsstandarden hos de backstugesittare,
torpare och hantverkare, som rekryterade det nya
industriproletariatet. Den snabba
befolkningstillväxten antydde i stället, att motsatsen var
fallet. Snarare var skillnaden, att anhopningen av
stora arbetarmassor i städerna gjorde, att
fattigdomen där blev mera iögonfallande än den
fattigdom, som rådde bland landsbygdens underklass.
Mot proletariatets fattigdom kontrasterade skarpt
de rikedomar, som förvärvades av många
industri-idkare. Det får dock ej glömmas, att dessa
rikedomar ej, som var vanligt under tidigare feodala
förhållanden, främst konsumerades el. lades ned
i icke produktiva tillgångar, ss. slottsbyggen,
utan i första hand investerades i nya företag
och därigenom möjliggjorde den snabba
industrialiseringen.
Även om socialistiska riktningar av mera
utopisk karaktär existerat före i., blev socialismen
en politisk maktfaktor, först när den framfördes
av de snabbt tillväxande arbetarmassorna (jfr
Socialism, Kommunism och Socialdemokrati). Den
starkt ökade nationalinkomsten har dock även
kommit industriarbetarna till godo. Under senare
år har dessas andel av nationalinkomsten ökats
så starkt, att gränsen mellan dem och vad man
vanl. betraktar som medelklass håller på att
utsuddas. Rationaliseringen minskar behovet av
arbetare men ökar i stället behovet av verkmästare,
ingenjörer och kontorspersonal.
Tjänstemannaklassen, den nya medelklassen, ökar därför starkt
såväl i jämförelse med den äldre medelklassen,
självständiga företagare, rentierer o.d., som i
jämförelse med arbetarklassen. Kvinnans sociala och
ekonomiska frigörelse hade ej varit möjlig, om
ej i. öppnat nya verksamhetsfält för henne på
kontor och fabriker. Samtidigt har behovet av
kvinnlig arbetskraft i hemmet minskats genom att
industrierna övertagit en stor del av hushållsarbetet.
Liksom arbetarfrågan har därför kvinnofrågan
främst sitt upphov ii. I:s genombrott har även
ställt den ekonomiska politiken inför nya
problem. De gamla skråregleringarna brötos ned.
Härigenom upphävdes även vissa sociala
skyddsåtgärder. Snart visade det sig dock, att staten
måste ingripa och skydda arbetskraften, först
kvinnor och minderåriga, för exploatering genom
en oreglerad enskild företagsamhet. I:s
genombrott gav upphov till konjunkturväxlingarna,
varigenom ett av den ekonomiska politikens
viktigaste mål blev att uppnå och bevara full
sysselsättning (jfr Arbetslöhet, sp. 124 ff., Ekonomisk
politik och Planhushållning). — Litt.: A.
Mont-gomery, ’T:s genombrott i Sverige” (1931); T.
Gårdlund, ’T:s samhälle” (1942); E. F. Heckscher,
”1.” (1944). [T.ErlC.Wr.
Industrial Safety Survey [indns’trial sél’fti [-sa-véi’],-] {+sa-
véi’],+} tidskrift för arbetarskydd, sedan 1925 utg.
av Internationella arbetsbyrån.
Industrial styling [indnsTrial staTlig] (eng.), se
Industriell formgivning.
Industrial Workers of the World [indBs’trial
pa’kaz avv Öa oa’ld] (eng., världens
industriarbetare), IWW, syndikalistisk organisation, bildad
1905 och avsedd att bli internationell men
praktiskt taget begränsad till USA. Dess främsta
organisatörer voro E. V. Debs och W. Haywood.
I. hade o. 1910 V2 mill. medl. och stod bakom
flera stora strejker men led från 1916 svårt
avbräck, främst på gr. av ledarnas agitation mot
USA:s inträde i 1 :a världskriget. Se vidare
Fackförening, sp. 71. S.Br.
ab. Industribanken, se Göteborgs handelsbank.
Industriberedskapskommissionen, se
Försvarsbe-redskap, sp. 64.
Industribyggnader, se Fabriksbyggnader.
ab. Industribyrån, se Sveriges industriförbund.
Industriell’ (fra. industriel), som tillhör el.
utmärker industrien; kännetecknad av industrialism.
Industriella revolutionen kallas den omvälvning
av de ekonomiska och sociala förhållandena, som
fabriksindustriens genombrott, framför allt i
England 1770—1830, medförde. Namnet skapades av
A. Toynbee i hans 1884 utg. föreläsningar över
i. Jfr Industrialism.
Industriell demokrati innebär en sådan
gestaltning av förhållandet inom industriella o.a.
företag mellan företagens ägare å ena sidan samt
produktionens tekniska ledare, tjänstemän och
arbetsledare och de inom företaget
anställda arbetarna å andra sidan, varigenom sistn.
grupper beredas ett legalt inflytande på
företagens skötsel och förvaltning. Inflytandet kan
tryggas genom rådgivande el. i viss
utsträckning beslutande representation från de
anställdas sida. I. betecknas ibland
företagsdemokrati. Härigenom markeras, att
verksamheten icke är begränsad till enbart industrien
utan kan tillämpas i företag av skilda slag. —
Systemet har vunnit tillämpning dels genom
lagstiftning, dels genom frivilliga
överenskommelser mellan berörda parter. Bestämningen av
själva begreppet i. är icke entydig.
Sammanblandning sker ibland med ekonomisk demokrati.
Medan den sistn. i allm. avser den reglering el.
kontroll av produktion och samhällsekonomi,
som utövas av statsmakterna, och således täcker
problem av större omfattning, innebär i. de
anställdas samverkan med arbetsgivaren och
företaget på varje enskild arbetsplats. Detta bör
icke hindra, att den lokala organisationen kan
utbyggas med regionala och centrala organ.
En mångfald system av i. ha prövats. Även
om det principiella syftet överallt varit
detsamma, ha skiljaktigheterna i sättet att genomföra
idén varit betydande. Tidigare fördes på sina
håll argumentationen för i. — benämningen
kommer urspr. från syndikalismen — så, att den
kunde ge stöd för tanken på ett avgörande
inflytande från de anställdas sida på företagens
ekonomiska förvaltning och produktionsledning.
I sin moderna utformning ha de lokala organ,
som tillkommit för i., ss. driftsråd,
produktions-kommittéer, företagsnämnder och
samarbetsnämn-der, i princip tilldelats endast rådgivande
befogenheter. Frågan om äganderätten har lagts
— 345 —
— 346 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
