Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriell ekonomi - Industriell formgivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIELL FORMGIVNING
ternas och levnadskostnadernas höjd.
Planläggningen inbegriper dessutom val av byggnadstyp,
inredning och maskinpark, uppvärmnings-,
ventilations- och belysningsanordningar, val av
kraftkälla, transportanordningar m.m. Det är emellertid
ej tillräckligt, att de materiella produktionsmedlen
äro anskaffade och att goda naturliga
förutsättningar för verksamheten finnas; det gäller även
att bygga upp en ändamålsenlig organisation,
varigenom funktioner, som skola utföras av
individer el. grupper av individer, kombineras med
för deras utförande erforderliga hjälpmedel för
systematisk och effektiv samverkan. Se härom
Industriell organisation. Den egentliga
driftsorganisationen blir väsentligt olikartad, beroende på
om produktionen sker som mass-, serie- el.
blandad tillverkning. Massproduktionen kan sägas
vara en likartad och kontinuerlig tillverkning för
lager av produkter, vilkas ingående detaljer äro
direkt utbytbara utan någon passning.
Serietillverkningen är likartad men icke kontinuerlig,
d.v.s. de olika serierna av produkter tillverkas
periodvis under årets lopp och lagras för
successiv försäljning el. vidare bearbetning. Vid blandad
tillverkning produceras en mångfald olikartade
artiklar ofta efter specialbeställningar från kunder.
Organisationen vid mass- och serietillverkning
kännetecknas framför allt av möjligheten till
planering för längre perioder, vilket däremot ställer
sig svårare vid blandad tillverkning. — Ett
huvudkapitel inom i. utgöra de olika lönesystemen*. —
Självkostnadsberäkningarna avse att underlätta
produktens prissättning och möjliggöra
jämförelser mellan olika produktionsgrenar och
tillverkningsmetoder samt fortlöpande
produktionskon-troll (se Kostnadsberäkning). — Under senare år
ha nya problem inom i. tilldragit sig stor
uppmärksamhet. Man har framför allt kommit till
insikt om vilken avgörande betydelse den
mänskliga faktorn har för en ekonomisk produktion. Så
ha t.ex. trötthetssymtomen blivit föremål för
vetenskapliga undersökningar, och även
trivselproblemet undersökes numera på flera håll. Många
industriföretag ha anställt personalkonsulenter,
vilka närmast äro ansvariga för personalvården,
som ofta ägnas stor uppmärksamhet.
Vid Tekniska högsk. i Stockholm finns
professur i ämnet industriell ekonomi och
organisation, vid Chalmers tekniska högsk.
speciallärar-befattning i i. Ämnet ingår även, ehuru i mindre
omfattning, i handelshögskolornas kursplan i
företagsekonomi och studeras även mera
kortfattat vid de högre tekniska läroverken. [E.PmJVh.
Industriell formgivning motsvarar eng. industrial
design och industrial styling, ehuru den svenska
termen, logiskt sett, icke fullt täcker dessa
begrepp. I. avser i första hand att ge
industritekniska produkter, t.ex. hushållsredskap,
kontorsmaskiner, instrument, fordon, verktygs- och andra
produktionsmaskiner, en yttre form och finish,
som ger ögat dess beskärda del utan att något
avkall göres på de tekniska funktionerna, d.v.s.
genom i. söker man att till de tekniskt-mekaniska
funktionerna lägga ännu en, näml, den estetiska.
Härvid underförstås, att den estetiska funktionen
ej skall behöva köpas alltför dyrt; helst skall
tillverkningskostnaden för den nya produkten ej
alls stiga. — Satsen att ”skönheten är en
produkt av funktionen”, d.v.s. att de estetiska
värdena automatiskt följa av att funktionen i övrigt
är som den skall, innehåller mycket litet av
sanning. Tvärtom äro av en stor mängd
tekniskt likvärdiga konstruktioner endast ett
begränsat antal estetiskt tillfredsställande. Till
belysning härav må tjäna ett uttalande av Otto
Linton, avseende skillnaden mellan brobyggnad
och brobyggnadskonst: ”Liksom en konstnär med
några få streck kan få ett ansikte att skifta
uttryck, så är det även möjligt att medelst
kompositionen av fackverket i en bro framkalla intryck
ända ifrån det spänstigaste motstånd mot
belastningen och ned till den slappaste underkastelse
under densamma”. Att det över huvud taget är
möjligt att inom en tekniskt-ekonomiskt fixerad
ram finna estetiska problemlösningar,
sammanhänger med att tekniska och ekonomiska maxima
i regel äro flacka, varigenom formgivaren får en
marginal att röra sig på, utan att nämnda
faktorer i väsentlig mån behöva rubbas. — Strävan
efter god industriell form kan föras tillbaka på
konsthantverket och speciellt på de formestetiska
idéer, som i slutet av 1800-talet bragtes till
uttryck av engelsmännen John Ruskin och William
Morris. Den industrielle formgivarens arbete är
likväl av en annan art än konsthantverkarens.
Dennes uppgift är såtillvida renodlad, som han ofta
arbetar ”direkt med ögat”, d.v.s. kan låta produkten
växa fram mellan sina händer, under det att den
industrielle formgivaren vid varje steg av sitt
arbete har att tänka sig in i en rationellt ordnad
pro-duktionsgång. Hans arbete kan sägas bestå i att
visuellt överbrygga det ofta ganska stora
avståndet mellan ritbräde och färdig produkt. —
Rent konstindustriella produkter, t.ex. möbler,
textilier el. keramikgods, ha i regel endast en
el. ett fåtal funktioner att fylla, under det att en
bil, radioapparat el. verktygsmaskin kännetecknas
av en mångfald rörliga delar och funktioner, som
tillsammans lämna relativt litet utrymme för
variation av exteriören. Medan sålunda den
konstindustriella produkten medger applicering av
”stilar” och t.o.m. utgör ett tacksamt fält härför,
gäller betr, mekaniska industrialster, att
applikation av från gångna epoker hämtade stilarter
gör produkten ”osann” och smaklös. De
tekniska funktionerna själva räcka i de flesta fall
utomordentligt väl till som ”motiv” i
utformningen, varför någon extra krydda i form av
orna-mentering e.d. sällan kommer i fråga. Man önskar
se produkterna ”enkla”, vilket medför, att
funktionerna mången gång döljas under kåpor e.d. i
st.f. att visas el. framhävas. Härvid kan den
industrielle formgivaren stödja sig på den
allmängiltiga satsen, att ”det vackra är alltid enkelt”,
samtidigt som han får hålla i minnet, att ”det enkla
är inte alltid vackert”. Den formstandard man
eftersträvar kännetecknas sålunda icke så mycket
av ”stil” i traditionell mening som desto mera
av balans, hållning och snits hos produkten.
Självfallet ha sådana moderiktningar som ”funkis” och
”strömlinjeform” icke kunnat undgå att sätta
mycket tydliga spår i våra dagars i.; man kan
t.o.m. säga, att de idéer, ur vilka den moderna i.
— 355 —
— 356 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
