Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriell demokrati - Industriell ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIELL EKONOMI
företaget bedriven yrkesutbildning samt att i
övrigt verka för goda produktions- och
arbetsförhållanden vid företaget. — Avtalet har stor bredd.
Det skall tillämpas i sin helhet. De för nämnden
angivna uppgifterna, närmare preciserade i §§
4—u, skola samtliga beaktas: såväl företagets
ändamålsenliga organisation, planering och
utveckling, förändringar i drifts- och
arbetsförhållanden, nya tillverknings-, framställnings- el.
arbetsmetoder m.m., allt i syfte att åstadkomma
bästa möjliga produktion, som också
konjunkturläget och marknadsutvecklingen inom branschen,
det enskilda företagets ställning, dess ekonomiska
betingelser och avsättningsmöjligheter o.s.v. Vid
behandling av dessa frågor skall särsk. beaktas,
att de anställdas tekniska kunnande,
yrkesskicklighet, erfarenheter och insikter väl tillvaratas och
utnyttjas, övriga frågor av stor betydelse äro
trygghet i anställningen, säkerhet till liv och lem,
sundhet och trivsel i arbetet, yrkesutbildning,
förhållandet mellan arbetsledningen och denna
underställd personal, god ordning och disciplin i
arbetet samt hushållning med arbetskraft och
material. Löne- och övriga reguljära
kollektiv-avtalsfrågor skola icke behandlas i nämnderna.
Nämnden äger rätt att genom arbetsgivarens
försorg erhålla del av för rörelsen upprättad
balansräkning, vinst- och förlusträkning samt i
förekommande fall förvaltningsberättelse och
revisionsberättelse, i den mån publicitetsskyldighet
för sådan handling föreligger enl. lag.
Genom tillkomsten av avtalet om
arbetsstu-dier i ’ aug. 1948 mellan LO och SAF har
företagsnämndernas uppgift att handlägga
arbets-studiefrågor närmare utformats. I
arbets-studieavtalets allmänna motivering understrykes,
”att möjligheten till lokal samverkan i
arbets-studiefrågan utnyttjas. Det lokala samarbetet bör
företrädesvis ske i form av överläggningar mellan
arbetsgivaren och arbetarnas lokala
fackorganisation vid företaget. I sådan ordning skola alltid
behandlas tvister om arbetsstudier, som äro av
omedelbar betydelse för lönesättningen.
Principiella frågor rörande arbetsstudiernas anordnande
och bedrivande skola upptagas till behandling i
företagsnämnderna. Vid företag, där
företagsom-bud tillsatts, skola dyl. frågor i stället behandlas
i samverkan mellan arbetsgivaren och
företags-ombuden”. Arbetsstudieavtalet föreskriver således
icke tillsättandet av nya lokala organ för denna
verksamhet. Däremot skola förbund, som emellan
sig anta avtalet, tillsätta en gemensam nämnd
(arbetsstudienämnd) med uppgift att
främja lokalt samarbete mellan arbetsgivare och
arbetare i frågor rörande arbetsstudier samt att
handlägga tvister ang. dessa. Topporgan för
arbetsstudieavtalet är ett av LO och SAF tillsatt
gemensamt organ, Arbetsstudierådet, som
skall verka för en sund och ändamålsenlig
anordning av arbetsstudieverksamheten samt som
skiljenämnd uppta och avgöra tvister om
giltigheten och rätta innebörden i avtalet.
Företagsnämnd skall bestå av lika antal led.
utsedda av arbetsgivaren och arbetarna vid
företaget. Gäller avtalet mellan SAF och TCO för
företaget i fråga, skola även tjänstemännen utse
ledamöter. Led. utses för en tid av 2 ån Arbets-
SU 14. — 353 —
12 — Red. avsl. 17/n 49.
givaren har rätt att utse ordf. Sammanträde skall
hållas en gång i kvartalet.
Avtalet mellan LO och SAF gäller enbart
arbetsgivareföreningens avtalsområde. För
arbets-givarsammanslutningar, som icke äro anslutna till
SAF, ha särskilda överenskommelser om
företagsnämnder träffats, ss. för Kooperativa
förbundet, Statens kommunikationsverk, de statsägda
bolagen, kommuner och landsting, Handelns
arbetsgivareorganisation, domänverket,
Lantarbets-givareföreningen och Värmlands och V.
Bergslagens skogsarbetsgivareförening och
Försäkringsbolagens förhandlingsorganisation. En
anpassning av avtalet har ägt rum för dessa områden
med hänsyn till struktur- och arbetsförhållanden.
Verksamheten har kommit bra i gång. Vid 1949
års slut hade o. 2,500 företagsnämnder bildats
inom skilda avtalsområden. Därtill komma ett
tusental arbetsplatser med företagsombud.
Avtalen beröra o. 750,000 av LO:s medl. T.Foo.
Industriell ekonomi är en gemensam beteckning
för de delar av företagsekonomien, som behandla
för industrien speciella ekonomiska problem.
Under industriens genombrottstid var man i alla
länder ivrigt sysselsatt med att tillämpa de
tekniska uppfinningarna och genomföra rent
tekniska förbättringar. Stora vinster lågo inom
räckhåll, och tekniken kom att absorbera
huvudparten av intresset. Småningom började
emellertid konkurrensen växa sig starkare, och även
teknikens män måste ägna allt större intresse åt
ekonomiseringsåtgärder av olika slag.
Ansträngningarna att sänka självkostnaderna inriktades i
första hand på lönerna, varigenom arbetarklassen
på vissa håll råkade i djupt armod. Efter hand
lyckades dock arbetarna genom sina
organisationer skaffa sig ett avsevärt inflytande över
lönesättningen, och företagen måste se sig om efter
andra besparingsåtgärder. Dylika voro
kontrollåtgärder av olika slag, t.ex. betr, arbetstidens,
maskinernas och materialets utnyttjande. I
avsikt att höja arbetsintensiteten uppfunnos en
rad olika avlöningssystem. Vetenskapliga
undersökningar började företagas ang. t.ex.
maskinhas-tigheter och arbetselement. Allteftersom företagen
växte och massfabrikationen kom till stånd,
insåg man arbetsdelningens betydelse, men
samtidigt uppkommo nya organisationsproblem. Vid
mera blandad tillverkning gällde det att ordna så,
att de var för sig producerade detaljerna
sammanträffade på rätt tid och plats samt i rätt
antal och kvalitet. Detta kunde ske endast genom
en noggrann förplanering såväl i stort som i
detalj. De huvudproblem, som sålunda kunna
innefattas i begreppet i., äro: företagets grundande
och planläggning, organisatoriska problem,
lönesystem och självkostnadsberäkningar. Hit höra
även frågor rörande standardisering,
maskinsub-stitution, flytande tillverkning, arbetsplanering,
arbetsstudier, transportmetoder,
förrådsorganisa-tion, arbetsledning, personalvård m.m. —
Planläggningen omfattar i första hand företagets
lokalisering, varvid bl.a. följ, faktorer böra beaktas:
närhet till råmaterial och marknad, tillgång till
arbetskraft, goda kommunikationer, bränsle, kraft
och vatten, sanitära förhållanden, brandfara,
topografiska förhållanden, byggnadsförordningar, skat-
— 354 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
