Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Injektor - Injektorbrännare - Injicera - Injunction - Injunktiv - Injurie - Ink - Inka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INJEKTORBRÄNNARE
bar stråldysa b, där dess tryckenergi omsättes
till hastighetsenergi. I rummet c kan därför
erhållas ett tryck, som understiger det atmosfäriska,
varigenom matarvatten insuges via ledningen d.
Ångan passerar härefter blandningsröret e, där
den kondenserar tills, med det insugna kalla
vattnet. Hos biandvätskan kan härvid erhållas
en så hög hastighet, att denna vid omsättning till
tryck i diffusordelen f räcker till för att
övervinna panntrycket, så att vattnet fortsätter in i
ångpannan genom ledningen g. — Spalten mellan
blandningsrör och diffusor samt
”slabber”-venti-len h ha till uppgift att möjliggöra start; vid
pådragningen utströmmar biandvattnet genom h,
tills hastigheten i blandningsröret nått sitt fulla
värde och härmed också det dynamiska trycket
mot diffusorrörets övre mynning. — Det kan i
förstone synas strida mot naturlagarna, att i.
förmår övervinna det ångtryck, med vilket den själv
drives (i själva verket kan man komma upp till
inemot dubbla trycket). Förklaringen är
emellertid enkel: eftersom biandvätskan har en långt
högre spec. v. än ångan, fordras i
blandnings-rörets underdel en förhållandevis ringa
vätske-hastighet för att erhålla den hastighetshöjd, som
motsvarar panntrycket. I ångdysan b däremot är
ånghastigheten mycket stor på gr. av ångans (i
förh. till vattnets) ringa spec. v. Drivångans
rörelsemängd, mo -c , är därför tillräckligt stor
för att täcka rörelsemängden hos vätskan i
blandningsröret, d.v.s. kvantiteten (mo + m2) • clf där m2
representerar den pr sek insugna vattenmassan
och q är biandvätskans sluthastighet i röret e.
— Energimässigt arbetar en i. praktiskt taget
utan förluster, enär så gott som allt uppoffrat
värme återföres till ångpannan; den termiska
verkningsgraden är emellertid mycket låg, bl.a.
beroende på det oförmedlade sammanförandet av
het ånga och kallt vatten. I. användas
fördenskull endast vid sådana anläggningar, där enkelhet
och ringa platsbehov spelar större roll än den
värmeförlust, som uppstår genom att
matarvatt-net ej på vanligt sätt kan förvärmas i en
ekonomiser, ss. vid mindre ångvärmeanläggningar,
lokomotiv etc.; dessutom som reserv för
mekaniska mätarpumpar vid medelstora stationära
anläggningar för måttliga ångtryck. Vid vanlig
i.-drift får matarvattnets temp. vara högst 400, då
någon sughöjd skall övervinnas; eljest riskeras,
att ofullständig kondensation uppstår i
blandningsröret, varvid i. upphör att fungera.
An
vändes en s.k. dubbel-i., vid vilken drivångan
tillföres i två etapper, kan vattentemp. under
samma förhållanden få uppgå till 50 å 6o°. — I.
utföras i praktiken för matarvattenmängder av
från 0,3 till c:a 40 m3/tim. — Den första i. för
ångpannematning konstruerades 1858 av
fransmannen H. Giffard (d. 1882). I.-principen användes
för ett flertal andra tekniska ändamål, ss. vid
i.-brännare för gas och acetylen (en vanlig
bunsen-brännare utgör ex. på denna ordning), ävensom
för vissa sprutmålningsapparater och
sandblås-ningsaggregat. — Litt.: G. Flügel, ”Berechnung
von Strahlapparaten” (1939); W. Weydanz, ”Die
Vorgänge in Strahlapparaten” (i ”Zeitschrift füi
die gesamte Kälteindustrie”, Beih. 2, s.å.). A.Lg.
Injektorbrännare, en för gasformigt bränsle
avsedd brännare, så anordnad, att bränngasen
genom injektorverkan suger med sig primärluft
el. syrgas för erhållande av en het, icke sotande
låga. Vanliga bunsenbrännare äro av typen i.,
likaså flertalet av de brännare, som användas
till gasspisar. Även acetylen-svetsbrännare för
lågtrycksgas äro baserade på samma princip. —
Konstruktionen av i. erbjuder svårigheter, endast
då gasens värmevärde är lågt el. exceptionellt
högt. I förra fallet måste brännarmynningen
till-strypas el. uppdelas i ett antal parallella kanaler
(t.ex. vid Meker-brännaren*), så att lågan ej slår
ned, i senare fallet har man att utföra
injektor-dysan med särskild omsorg, så att den förmår
insuga den förhållandevis stora luftmängd, som
erfordras. A.Lg.
Injice’ra (lat. injiPere), inspruta, ge en
injektion*.
Injunction [injnrfkjon] (eng., av lat. in jun’ger e,
ålägga), åläggande. I amerikansk och engelsk
rätt innebär i. domstolsbeslut, varigenom
parterna åläggas att vidtaga viss åtgärd, t.ex.
deponera en handling, el. förbjudas att
vidtaga vissa åtgärder. I. utfärdas, innan
rättsbehand-lingen i övrigt är avslutad. I USA brukades
tidigare i. mot arbetarna vid strider på
arbetsmarknaden. Arbetarparten förbjöds ofta att vidtaga
åtgärder, varigenom en strejk el. bojkott kunde bli
effektiv. Från arbetarnas sida har därför förts en
hård kamp mot domstolarnas rätt att utfärda i.
i arbetstvister, och genom en lag 1932 har denna
blivit synnerligen kraftigt begränsad. T.Er.
In’junktiv, språkv., se Modus.
Inju’rie (lat. inju’ria, orättvisa), ärekränkning,
förolämpning.
Ink, hos häst och nötkreatur förekommande
vårt-liknande svulstbildning, som oftast saknar
överhud och därför är lätt blödande. I. förekomma
stundom i betydande antal och äro av varierande
storlek, ända till barnhuvudstora, oftast stjälkade
och sitta ensamma el. i kylsen, vid ögon, öron,
under buken, på insidan av extremiteterna, hos
nötkreatur på juver och spenar.
Inka (i n c a), eg. en benämning på den
härskande kasten i det gammalperuanska inkariket men
allmänt använt som beteckning för detta välde självt
och för den kultur, som uppblomstrade samtidigt
med den politiska maktutvidgningen. Själva
inkarikets historia går ej synnerligen långt tillbaka i
tiden, men den kultur det representerade hade sina
naturliga förutsättningar i vissa äldre kulturfor-
— 4U —
— 416 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
