Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inkomstskatt - Inkongruens - Inkonsekvens - Inkonstant - Inkonstitutionell - Inkoo - Inkoordination - Inkorporera - Inkorporerande språk - Inkorporering - Inkorrekt - Inkorrupt - Inkorsning - Inkrement - Inkret - Inkretion - Inkretoriska systemet - Inkrustation, inkrustering - Inkubation - Inkulpat - Inkunabel, vaggtryck, paleotyp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INKONGRUENS
F.n. uttas 100% av grundbeloppet. Även om
en högre uttagningsprocent skulle tillämpas, får
likväl ej på någon del av inkomsten uttas mer
än 70%. En ytterligare begränsning följer av
att den totala inkomst- och förmögenhetsskatten
ej får uppgå till mer än 80 °/o av den taxerade
inkomsten. Svenska aktiebolag, svenska
försäk-ringsinrättningar samt utländska bolag erlägga
skatt efter 40 °/o, svenska ekonomiska föreningar,
sparbanker etc. efter 32 °/o, försäkringsanstalter,
i den mån de driva livförsäkringsrörelse, efter
25% samt övriga juridiska personer, ss.
idrottsföreningar m.fl. ”ideella” föreningar, efter i5°/o.
Dessa skattesatser ange hela skatten och ej blott
grundbeloppet. — Jfr Ersättningsskatt,
Utskift-ningsskatt, Kupongskatt, Debitering och
Uppbörd. — Litt.: A. Lundevall,
”Kommunalskattelagen m.m.” (1938); K. G. A. Sandström, ”Om
beskattning av inkomst av rörelse” (1943), ”Om
beskattning av inkomst av tjänst m.m.” (1945);
E. Geijer m.fl., ”Skattehandbok” (1949). C.Wr.
Inkongruens’, brist på överensstämmelse,
oöverensstämmelse. — Språkv., särsk. om
oöverensstämmelse mellan syntaktiskt samhöriga ord i fråga
om genus, numerus, kasus el. person, t.ex. ”efter
mycken möda och nattvak”, "erforderlig kritik och
kunskaper”, ”i kontraktet är icke angivet villkoren
för tillträdet”. — Metr., det förhållande, att den i
prosauttal svagare stavelsen står i höjning, t.ex.
”Jord, som mig fostrat har” (Tegnérs ”Svea”). Den
metriska i. är ofta en brist men svår att undvika.
Stundom, ss. i ovanstående ex., gör den en god
verkan och kan betraktas som en förtjänst. — Jfr
Kongruens. — Adj.: inkongruent’. [E.H.]L.
Inkonsekvens’, brist på följdriktighet,
självmotsägelse. — Adj.: inkonsekvent’.
Inkonstanf, obeständig, icke oavbruten.
Inkonstitutioneir, som strider mot grundlagen,
konstitutionen, författningsstridig.
Inkontinens’ är i allm. oförmåga att hålla
tillbaka vissa exkret, t.ex. urin el. avföring. I. beror
som regel på rubbningar i nervsystemet.
Inkonventionell’, som icke bryr sig om el. tar
hänsyn till umgängesformerna, konvenansen.
Inkoo, finska namnet på Ingå.
Inkoordinatio’n, fysiol., se Rörelsekoordination.
Inkorpore’ra (lat. incorpora’re, till in-, i, och
corpus, kropp), införliva.
Inkorporerande språk, se Polysyntetiska språk.
Inkorporering, införlivande av område med en
stats territorium el. med en inomstatlig
förvaltningsenhet. Då en stat med sitt område förenar
ett område, som förut bildat självständig stat el.
utgjort del av sådan, säges i. äga rum. Inom en
stat sker i. genom förändring av statens
indelning i kommunala, administrativa el. judiciella
förvaltningsområden. I Sverige är den inomstatliga
i. reglerad genom lag 13/e 1919 om ordning och
villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning, enl. vilken lag det ankommer på
Konungen att, sedan förslag till ekonomisk
uppgörelse mellan de av förändringen berörda
kommunerna upprättats samt kommunerna och vederbörande
myndigheter blivit hörda, fatta beslut om i. S.B.
Inkorrekt’, felaktig, oriktig; som bryter mot
hävdvunna umgängesformer el. moralregler; ofin.
Inkorrupt’ (lat. incorrup’tus), ofördärvad.
Inkorsning. Hos självbefruktande växtslag är
självbefruktningen sällan absolut, utan en viss grad
av korsbefruktning förekommer. Om denna
korsbefruktning innebär bastardering med en annan
sort, benämnes detta i. Hos bestånd av normalt
korsbefruktande växter inträffar i., om bestånden
ej äro effektivt isolerade från varandra. Man
talar i sådana fall också om v i c i n i s m.
Inkrement’ (lat. incremen’tum, ökning), liten
ökning av en storhet. Motsats: dekrement.
Inkre’t (av inkretion*), dets. som hormon (se
d.o. och Inre sekretion).
Inkretio’n (sammandragning av inre sekretion),
dets. som inre sekretion*.
Inkreto’riska systemet (jfr Inkretion), fysiol., en
nyare benämning på det inre-sekretoriska
körtelsystemet, se Inre sekretion.
Inkrustatio’n, i n k r us t e’r i n g (av lat.
in-crusta’re, till in, i, och crusta, skal, skorpa),
överdragning av en yta med ett skal av hårt el.
hårdnande ämne, t.ex. stuck.
1) Geol., process, varigenom ett fossil sekundärt
överklädes (inkrusteras) med
mineralbeståndsdelar, ev. med någon annan som överdrag växande
organism. Utfällning av mineral i det inre av
cellerna, särsk. hos växtfossil, kallas i n t u
s-k r u s t a t i o n.
2) Konsttekn., se Inläggning.
3) Med., den process, varigenom i organ och
vävnader salter (vanl. kalciumkarbonat och fosfat)
utfällas i fast form. Härigenom uppstå större el.
mindre fasta bildningar, vilka kunna störa
organens funktion, framför allt genom rubbningar i
blodcirkulationen.
Inkubatio’n (av lat. incuba’re, ligga på, vila,
ruva). 1) Med. Den tidrymd, som förflyter mellan
ett smittämnes inträngande i organismen och de
första sjukdomssymtomens framträngande,
benämnes inkubationstid el. i n ku b
a-tionsstadium. Den är för olika sjukdomar
mycket varierande, från 1—2 dagar upp till veckor
och mån. För varje bestämd sjukdom är den
däremot täml. konstant men kan dock växla inom
vissa gränser, beroende på smittämnets mängd,
dess förmåga att föröka sig, platsen för
infektions-ämnets inträngande i kroppen samt organismens
motståndsförmåga. Här följer en förteckning på
in-kubationstiden för några infektionssjukdomar:
Barnförlamning .............................. 2—10 dagar
Difteri ..................................... 2—5 „
Epidemisk hjärnhinneinflammation ............ 2—3 ,,
Influensa ................................... 1—3 ,,
Kikhosta .................................... 3—15 ,,
Mässling .................................... 9—u „
Nervfeber ................................... 8—14 ,,
Påssjuka .................................... 18—22 ,,
Scharlakansfeber ............................ 2—7 ,,
Smittkoppor ................................. 10—13 ,,
Vattenkoppor ................................ 14—21 ,,
A.Fl.
2) Religionsv., se Divination.
Inkulpa’t, jur., för brott beskylld person; se
Förbrytare.
Inkuna’bel (av lat. incuna’bula, vagga, ursprung),
vaggtryck, paleotyp, bok, tryckt före
1500. Se Boktryckarkonst, sp. 457. —
Beskrivande förteckningar över i. ha utarbetats av bl.a.
L. Hain*. Under utgivning är en ”Gesamtkatalog
der Wiegendrucke” (1925 ff., hittills 7 bd).
Specialbibliografier över i. äro utg. av bl.a. R. Proc-
— 431 —
— 432 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
