Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlärning - In magnis et voluisse sat est - In (Ad) majorem Dei gloriam - Inmalnings-förordningen, -tvång - In manu - Inmata - Inmatsill - In medias res - In medio - In memoriam - Inmutat område - Inmutning - Inmätning av virke - Inmönstring - Inn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INN
Man har på experimentell väg kunnat konstatera,
att i. gynnas av flera faktorer. Thorndike
formulerade tre allmänna inlärningslagar, vilka
sedermera ha kompletterats med flera, såväl av
honom själv som av andra forskare: i)
Effektens lag innebär, att det beteende, som belönas
med framgång, fixeras i minnet, medan negativa
effekter ha eliminerande verkan. Härmed är
målsättningens roll i inlärningsprocessen betonad. 2)
Övningens lag utsäger, att repetitionen är
en viktig faktor vid i. 3) Beredskapens lag
innebär, att i. bäst sker, då organismen är beredd
för el. intresserad av ifrågavarande material. — I
en praktisk inlärningssituation, företrädesvis med
verbalt material, ha vidare följ, faktorer visat sig
gynnsamma för inlärningsekonomien:
1) Störningsfri miljö under arbetet. 2) Noggrann
planering av i. Regelbundenhet i studierna el.
övningarna. 3) Aktiv inställning. 4) En allmän
överblick över hela materialet, vunnen med
tillhjälp av rubriker, sammanfattningar, kursiverade
partier o.s.v., innan själva studiearbetet börjar. 5)
Noggrant studium av materialet, avsnitt efter
avsnitt, med tonvikt på förståendet. Understrykning
av nyckelpunkter är ett gott hjälpmedel härvidlag.
Som resultat av detta moment bör man få en
organiserad, logiskt uppbyggd helhetsbild av
innehållet. 6) Självförhör, s.k. recitation, efter
själva genomgången. Enl. A. Gates böra 3/s—4/s
av studietiden användas till dyl. självförhör. 7)
Repetitioner. Enl. A. Jost bör man ej hopa flera
genomläsningar vid ett studietillfälle utan låta
pauser komma emellan, gärna så långa som ett
dygn. Repetitionerna ordnas med fördel i form
av självförhör. 8) Helhetsmetod snarare än
delmetod. Vid utantillärande t.ex. av en dikt är det
vanl. fördelaktigt att behandla hela materialet som
en enhet och ej inlära del efter del och sedan
öva delarnas sammansättning särskilt. Dyl.
helhetsmetod har visat sig ändamålsenlig, även då
det gällt i. av sådana färdigheter som
maskinskrivning och stenografi. — Litt.: E. L.
Thorndike, ”Human learning” (1931); S. L. Pressey & F.
P. Robinson, ”Psychology and the new education”
(1933, 2 ed- 1944); J. Elmgren, ”Minnets funktion,
struktur och utveckling” (1934), ”Minnet” (1935);
R. S. Woodworth, ”Experimental psychology”
(1938, nytr. 1945); G. Katona, ”Organizing and
memorizing” (1940); J. Gästrin, ”Det intelligenta
lärandets problem” (1940), ”Inlärningsprocessens
psykologi” (1944)- R.Jn.
In magnis et voluiss’e sat est (lat., ”i stora ting
är det nog redan att ha velat”), ”redan att vilja
är stort, satte ditt syfte du högt” (E. Janzon), citat
från den romerske skalden Propertius (II:io, 6).
Uttrycket, som har ordspråkskaraktär,
återkommer i ett flertal variationer på en mångfald ställen
i världslitteraturen.
In (Ad) majo’rem Dei glo’riam (lat.), till större
ära för Gud; jesuiternas valspråk.
Inmalnings-förordningen, -tvång, se
Spannmåls-reglering.
In man’u el. in man’ibus (lat.), i handom,
tillhanda.
Inmata, jaktv., att genom utläggande av föda,
fodring, vänja det vilda att besöka en blivande
fångstplats el. fångstinrättning.
Inmatsill, sill med utvecklad rom el. mjölke.
In med’ias res (lat.), mitt in i handlingen el.
ämnet, rakt på sak. Jfr Ab ovo.
In med’io (lat.), i mitten. — In medio consis’tit
virtus, dygden, d.v.s. det rätta, ligger mellan två
ytterligheter, i ”det rätta lagom”.
In memo’riam (lat.), till minne, till erinran.
Inmutat område, jur., se Inmutning.
Inmutning, jur., utgör enl. gruvlagen 3/e 1938 den
lagliga förutsättningen för rätt att, vare sig å egen
el. annans mark, undersöka och bearbeta
mineralfyndighet. Se Fyndighet. Vill jordägare utesluta
andra från bearbetning av sådan fyndighet å sin
mark, måste han alltså själv söka i. däri. I. är
medgiven alla svenska medborgare; för
utlänningar, vissa bolag m.fl. fordras däremot K.m:ts
tillstånd. Föremål för i. äro fyndigheter, som
innehålla 1) malmerna till ett flertal metaller, bl.a.
guld, silver, platina, koppar, bly, arsenik samt
järn med undantag av sjö- och myrmalm; 2)
svavelkis, magnetkis, grafit, apatit el. magnesit.
Den som vill erhålla rätt till i., skall hos
vederbörande bergmästare göra skriftlig ansökning
därom med detaljerade uppgifter i olika
avseenden och bifoga kartskiss över området, 10 kr
i avgift samt förskott till vissa kostnader.
Bi-falles ansökningen, skall bergmästaren inom 30
dagar utfärda s.k. mutsedel. Inmutaren äger
därefter anställa s.k. undersökningsarbete
inom det område, som anvisas i mutsedeln, det
s.k. inmutade området. Detta utgör en
cirkel med 200 m radie och lodräta gränser nedåt
kring den å marken bestämda inmutningspunkten.
Inmutat område må ej omfatta mark å kronojord,
som förklarats utgöra statsgruvefält, och ej heller
nationalpark, befästningsområde, kyrkogård, förut
inmutat område el. utlagt utmål, såvida rätten
därtill alltjämt äger bestånd, el., utan
vederbörligt samtycke, område inom 100 m från
boningshus el. 30 m från järnväg el. kanal.
Undersökningsarbetet, vilket ej bör förväxlas med den
egentliga gruvdriften, omfattar åtgärder, vilka
erfordras för att ådagalägga, om inom området
förekommer inmutningsbar fyndighet, samt för att
vinna närmare kännedom om fyndighetens
storlek, beskaffenhet och brytvärdhet. Arbetet skall
vara utfört inom 3 år från mutsedelns utfärdande.
För begagnande av marken och för skada och
förlust genom arbetet skall inmutaren erlägga full
ersättning till jordens innehavare. Finnes inom
området fyndighet med mineral i sådan
myckenhet, att den sannolikt kan göras till föremål för
gruvdrift, äger inmutaren, efter särskild
ansökning hos bergmästaren, få sig anvisat visst
arbetsområde, utmål*, samt inom detta bryta och
tillgodogöra sig inmutningsbara mineral. Se
vidare Gruvlagstiftning. Bz.
Inmätning av virke, se Virkesmätning.
Inmönstring, sjökrigsv., se Mönstring.
Inn, högerbiflod till Donau, 510 km lång,
upprinner i Graubünden, ö. Schweiz, i bergsjön Piz
Lughino 2,480 m ö.h., genomflyter Engadin-dalen.
Vid Martinsbruck lämnar I. Schweiz och flyter,
efter att ha genombrutit passet vid Finstermüntz
(977 m ö.h.), in i Nordtyrolen i sin åt n.ö. riktade
längddal till Kufstein, där den fortsätter in i en
bred tvärdal. I. mynnar vid Passau, där dess bredd
— 441 —
— 442 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
