Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlevelse - Inlevelsepsykologi - Inljud, midljud - In loco - Inlåningsränta - Inläggning - Inlämningsbevis - Inländare - Inlärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEVELSEPSYKOLOGI
ett livlöst el. stillastående föremål på samma sätt
uppleves som levande el. i rörelse. Så t.ex. ter
sig ett upprört hav som vredgat, en melodi som
■munter, en färg som vänlig- ett torn strävar mot
höjden, ett linjemönster löper i sicksack. —
Bestämmande för upplevelsens karaktär kan härvid
vara ant. objektets egen beskaffenhet el.
subjektets sinnestillstånd, som då naturen kan te sig
mörk och dyster för den sorgsne. — Också då
själsliv objektivt är för handen, räknas ofta med
i. i bet. Einfühlung*, näml, då man t.ex.
omedelbart upplever sorgen i tårarna, glädjen i den
glada blicken o.s.v. — Litt.: J. Landquist,
”Människokunskap” (1920); A. Nyman, ”Själsbegreppets
förvandlingar” (1943); R. Ekman, ”Fiktionerna i
det estetiska livet” (1949). H.Rll.
Inlevelsepsykologi, den gren av
själsforsk-ningen, som spec. studerar och beskriver
Einfühlung* -fenomenet.
Inljud, m i d 1 j u d, språkv., inuti ett ord
uppträdande språkljud (till skillnad från uddljud och
slut- el. utljud).
In loc’o (lat.), förk- i.l., på platsen.
Inlåningsränta, bankv., se Ränta.
Inläggning. 1) Kam., förr kameral åtgärd,
varigenom ett hemman uppgick i ett annat hemman,
så att dess mantal och jordeboksränta försvunno.
Med hänsyn till Kronans genom i. minskade
inkomster förbjöds den sedan 1600-taIet.
2) Kok., se Konservering.
3) Konsttekn. I. el. i n k r u s t e r i n g, ett sätt
att pryda ett föremål el. en yta (av trä, sten,
metall o. a.) genom att däri i mönster inlägga
olikartat el. olika färgat material i särskilt gjorda
fördjupningar el. urgröpningar. Vid inläggning i
trä, vilket benämnes marketer i, användes
växlande material, ss. trä (i n t a r s i a*), ben,
elfenben, sköldpadd, horn, pärlemor, metall (jfr
Boulle-arbeten). I. av metall i metall kallas t a u s c h
e-r i n g*. Även m o s a i k e n*, en av smärre, på
ett gemensamt underlag fästade, olikfärgade
delar sammanfogad ytdekoration, är en form av i.
— I. användes såväl inom arkitekturen som inom
konsthantverket och har särsk. inom sistn.
område nått en hög utveckling i Orienten. G.V.
Inlämningsbevis erhålles alltid beträffande till
postbefordran avlämnad assurerad el.
rekommenderad försändelse, postanvisning, inbetalningskort
el. inrikes vanligt paket. I fråga om vanlig
brevförsändelse, belagd med postförskott, samt paket
till utlandet erhålles i. på begäran. För i. utgår
ingen avgift.
Inländare, häst, född inom landet el. importerad
i moderlivet.
Inlärning. Organismen kännetecknas av viss
formbarhet. Dess beteende kan förändras till
bättre anpassning genom de ”erfarenheter” (i
vidaste bemärkelse) den gör. Denna företeelse kan
sägas utgöra den allmännaste och enklaste
innebörden av i. Vanl. använder man dock en trängre
definition: förvärvandet av kunskaper och
färdigheter genom upprepad konfrontation med ett
visst material el. en viss situation (W. Stern).
I denna bemärkelse studerades i. tidigast av H.
Ebbinghaus, G. E. Muller samt dennes skola,
företrädesvis med användande av meningslösa
stavelser som inlärningsmaterial.
Den enklaste formen av i. är den betingade
reflexen, som framför allt demonstrerats på
djur. Flera forskare, särsk. behavioristerna, ha
velat föra all i. tillbaka på denna typ, men
riktigheten härav synes högst tvivelaktig. För såväl
djurens som människornas vidkommande skiljer
man numera framför allt mellan två former av
i.: 1) I. genom trial and error, d.v.s. försök och
misstag. Med utgångspunkt från djurexperiment
konstaterade E. L. Thorndike, att den rätta
reaktionen i en problemsituation ofta kom av ren slump
efter en längre tids planlös aktivitet. Då samma
situation sedan upprepades, blev
trial-and-error-perioden allt kortare, tills i. var fullbordad.
Samma inlärningsmetod kund,e H- Ruger
konstatera hos människor i svåra problemsituationer. 2)
I. genom insikt. Det är framför allt
gestaltpsykologerna, som framhållit förståndets roll vid i.
Denna inlärningstyp karakteriseras särsk. av att
alla misstag snabbt elimineras, då insikt om
situationens struktur nåtts. I. genom insikt sättes
ofta i motsättning till memorering, som är
i. av enskilda, oorganiserade element (G. Katona).
— Inlärningsprocessen kan förlöpa på olika sätt,
vilket särsk. kan studeras på
inlärningskurvor. Ibland, t.ex. vid i. av ett svårt främmande
språk, kunna framstegen vara mycket små till en
början, varefter takten kan bli allt snabbare.
Fig. 1. Fig. 2. Fig. 3.
Kurvan får då det konkav-konvexa förlopp, som
fig. 1 visar (denna liksom följ, kurvor ha
konstruerats så, att övnings- el. inlärningstiden
avsatts längs abskissan och den vid varje
inlärnings-tillfälle uppnådda färdigheten längs ordinatan).
Vanligare är en kurva i stil med fig. 2 (konvex
kurva). Framstegen äro här mycket stora till en
början men bli sedan allt mindre, ju längre i.
framskridit. Ofta kan man överföra mycket av
vad man tidigare lärt sig till den nya uppgiften,
varigenom i. kan ske snabbt till en början. Icke
sällan inträder en el. flera platåer i kurvan,
perioder av verkligt el. skenbart stillastående, se
fig. 3 (konvex-konkav kurva med en platå). Dyl.
platåer kunna ha flera orsaker. Kanske behöver
man någon tid för att sammanslå
specialfärdigheter till större enheter, man kanske finner, att man
måste tillgripa en ny metod, el. man kan ha
gripits av missmod och trötthet. — En viktig
förutsättning för att en i. skall komma till stånd är, att
personen är motiverad, d.v.s. att han har ett
behov av att kunna behärska materialet i fråga.
Om motiveringen är svag, blir i. ofullständig och
långsam, samtidigt som hela situationen blir
färgad av olustkänslor. Tydligen medför detta
förhållande svåra problem i skolsituationen, då
motiveringen är en mycket individuell sak och
elevernas intressen högst olika.
— 439 —
— 440 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
