- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 14. Högbo - Johansen /
453-454

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inre sekretion, inkretion, insöndring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INRE SEKRETION

principer, enl. vilka t.ex. det vegetativa
nervsystemet och i. tvinga organen till samarbete, äro
i grund olika. Nervsystemet kan liknas vid en
telefoncentral med tillhörande trådnät. Till
cellerna gå ledningar i form av nervfibrer, genom
vilka impulserna utsändas till sina bestämda
mottagare. Den endokrina körteln kan snarare
liknas vid en trådlös sändarstation. Från en
sådan utsändas radiovågorna åt alla håll men
uppfattas endast av sådana mottagare, som äro
inställda på sändarens våglängd. Körteln utsänder
sitt hormon genom blodet till kroppens alla
celler, men endast de celler influeras, vilka genom
sin kemiska sammansättning äro inställda för
hormonets retning. — I. har ett reglerande
inflytande huvudsaki. på ämnesomsättningen, men
även flera andra av kroppens huvudfunktioner
beröras av den. Så föreligga viktiga iakttagelser,
som visa, att hormonerna utöva ett mycket
djupgående inflytande på de psykiska funktionerna,
på viljelivets intensitet, på känslostämningen och
på driftlivet. Könsorganen med tillhörande
sekundära könskaraktärer stå under en djupgående
kontroll av i.

Hormonerna äro ej artspecifika, d.v.s. de ha
hitintills visat sig vara identiska i kemiskt
hänseende, från vilken djurart de än framställts. Det
t.ex. vid kolhydratomsättningen verksamma
hormonet insulin påverkar nämnda omsättning hos
sockersjuka människor, vare sig det framställts
ur fiskarnas bukspottkörtel el. ur nötkreaturens.
Detta förhållande, att hormonerna ej äro
artspecifika, är av utomordentlig betydelse såväl ur
medicinsk-terapeutisk som ur experimentell
synpunkt. Det innebär näml., att man kan
framställa hormoner i största utsträckning från
slaktdjurens organ och vidare att man kan studera
deras verkan på ett stort antal försöksdjur. Att
hormonerna ej äro artspecifika, hindrar likväl
icke, att det ofta kan föreligga betydande
skillnader betr, ett visst hormons verksamhetsområde
hos olika djur, något som säkerligen bottnar i
en olikartad vävnadskänslighet för hormonet i
fråga. Denna vävnadskänslighet för ett visst
hormon synes f.ö. kunna variera även hos ett
och samma djur, alltefter de olikartade
fysiologiska tillstånd detta befinner sig i. Ett typiskt
ex. härpå erbjuder det hormon, som framkallar
förlossningsvärkar, näml, oxytocinet. Först när
tidpunkten för förlossningen är inne, blir
livmoderns muskulatur påverkbar för nämnda hormon,
medan en tillförsel av hormonet tidigare under
graviditeten icke har någon effekt.

Den experimentella utforskningen av i. har i
allm. följt vissa vägar, vilka förete samma
huvuddrag, likgiltigt vilket endokrint organ det
gällt att utforska. Som grundläggande försök
stå bortopererandet av organet och iakttagelsen
av de sjukliga fenomen, som detta medför, d.v.s.
bortfallssymtomen. Därnäst följer
återinplante-ringen av organet med iakttagelser över
bortfalls-symtomens försvinnande. Härigenom visas, att
organet ej utövar sin verksamhet genom sina
nervförbindelser utan genom att avge ämnen till
blodet. Sedan detta är fastställt, gäller det att
ur organet isolera hormonet. Härvid användas
en mångfald olika kemiska reningsmetoder.
Fram

De viktigaste inresekretoriska
organens läge i
människokroppen.

stegen i isoleringen
följas genom att
man i
djurexperimentet prövar de
olika preparatens
styrka. Slutmålet
är framställningen
av hormonet i
kemiskt ren form,
fastställandet
genom analys av dess
kemiska formel och
konstitution samt
den kemiska
syntesen av
detsamma. Om den
syntetiska produkten,
d.v.s.
hormonpreparatet, visar sig

besitta samma fysiologiska verkan som det
direkt ur organet framställda hormonet, visar
detta, att den formel, som man vid
analysen erhållit och som man vid syntesen utgått
ifrån, sannolikt är den riktiga. Man får dock
icke bortse från att en viss för ett hormon
typisk effekt ibland kan framkallas även av andra
ämnen än hormoner. Så kunna vissa
difenyl-metanderivat ha samma verkan som ur
äggstockarna utvunna follikelhormoner. Ehuru
dessa derivat ej förekomma i organismen, kunna de
t.o.m. överträffa nämnda follikelhormoner såväl
betr, fysiologisk som terapeutisk effekt. Samma
förhållandet gäller indolylättiksyra. Denna har en
helt annan kemisk struktur än växthormonet
auxin, men den synes ha samma hormonala
verkan. Den kemiska strukturen är numera
klarlagd betr, ett flertal hormoner, och syntetiskt
har man lyckats framställa tyroxinet från
sköldkörteln, adrenalinet från binjurmärgen, vissa
bi-njurbarkhormoner samt könshormoner. Isolerade
i ren form men med ännu okänd konstitution
äro insulinet från bukspottkörteln, några
hypo-fyshormoner samt några binjurbarkhormoner.
Flertalet hormoner måste för att införas i
kroppen i verksam form insprutas under huden el.
direkt i ett blodkärl. Tagas de genom munnen,
förstöras de i allm. (utom tyroxinet och några
könshormoner) nästan fullständigt i
tarmkanalen. Detta är förklaringen till att endokrina
organ, om de förtäras av t.ex. köttätande djur, ej
äro giftiga, ehuru de ofta innehålla den
mångdubbla dödliga dosen av hormon. Man har
sålunda beräknat, att en enda bukspottkörtel från
ett svin innehåller insulin, som, om det
insprutades under huden, skulle framkalla dödliga
kramper hos åtskilliga tusental möss. De
hormoner, som utöva en mera jämn, kontinuerlig
men måttlig verkan inom organismen, äro
kemiskt stabila. De kunna därför alltid påvisas i
blodet och urinen, dit de slutl. utsöndras. Till
denna grupp av kemiskt stabila hormoner höra
bl.a. könshormonerna. Andra hormoner, t.ex.
adrenalin och insulin, som i mots. till
könshormonerna äro starkt verksamma med utbredda
verkningsområden men med betydligt beskurna
funktionsområden, äro däremot kemiskt instabila.
Sedan de fullgjort sin uppgift, nedbrytas de
där

— 453 —

— 454 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 22 02:51:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-14/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free