Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inre sekretion, inkretion, insöndring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INRE SEKRETION
för snabbt och kunna blott under vissa
förhållanden konstateras i blod el. urin.
Liksom vitaminer, enzymer och coenzymer
räknas hormonerna till de s.k. ergonerna.
Dessa ämnen utgöras alltså av för livsfunktionerna
nödvändiga organiska föreningar, som vid
utövandet av sin biologiska verksamhet dock
förekomma i så små mängder, att den kalorimängd
de representera måste anses vara utan betydelse
för energiomsättningen. Utan tvivel föreligga
betydande växelverkningar mellan hormoner och
vitaminer, vilka kunna såväl understödja som
motverka varandra. Någon skarp gräns ur
fysiologisk synpunkt kan heller icke dragas
dem-emellan. Vissa djurarter uppta det för
livsprocesserna nödvändiga C-vitaminet direkt med
födan, medan andra djurarter ha förmågan att
själva inom den egna organismen bilda ämnet i
fråga, som därför hos dessa djurarter måste
betecknas som ett hormon. Ofta är tillförseln
av alldeles bestämda ämnen nödvändig för
syntesen inom kroppen av såväl hormoner som
vitaminer. I den schematiska teckningen i fig.
visas det ungefärliga läget i människokroppen
för de viktigaste endokrina körtlarna, resp,
organen: epifysen, hypofysen, bisköldkörtlarna,
brässen (thymus), bukspottkörteln, binjurarna,
äggstockarna (ovarierna) och testiklarna.
E p i fyshormoner (jfr Epifys). Vår
kunskap om dessa hormoner är ännu bristfällig,
men de anses ha betydelse för könsorganens
utveckling och könsmognadens inträde. Vid
svulstbildning i körteln har man sålunda kunnat
fastställa en för tidig könsmognad, puber tas praè’cox.
Hypofyshormoner (jfr Hypofys). I
överensstämmelse med att hypofysen är det
bland de inresekretoriska organen, som har den
mest betydelsefulla funktionen, finns en hel serie
olika hypofyshormoner. Från hypofysens
fram-lob stamma sålunda s.k. glandotropa hormoner
och ämnesomsättningshormoner. Bland de
glandotropa räkna vi med ett tyreotropt hormon,
som stimulerar sköldkörteln och därmed medför
en ökad syrgasförbrukning, ett paratyreotropt,
som verkar förstorande på bisköldkörtlarna och
höjer kalkspegeln i blodet, ett thymotropt el.
thymusstimulerande, ett mammotropt och
lacto-gent, som hos gravida kvinnor medför en
tillväxt av bröstkörtlarna och framkallar
mjölksekretion, ett corticotropt, som ger en förstoring
av binjurarna och vilket man kunnat konstatera
i blodet hos personer med förhöjt blodtryck,
samt s.k. gonadotropa hormoner el.
gonadotro-piner. Dessa hormoner, av vilka de viktigaste
äro follikelmognadshormonet (prolan A) och
luteiniseringshormonet (prolan B), verka
stimulerande på könskörtlarna och
brunstframkallan-de men ha icke någon effekt på kastrerade djur.
Hos gravida djur produceras i livmoderkakan ett
om luteiniseringshormonet starkt erinrande
hormon, som utsöndras i urinen, där dess påvisande
utgör grunden för den s.k. graviditetsreaktionen.
Equilenin och hippulin äro sådana ur dräktiga
stons urin framställda hormoner. Till hypofysens
glandotropa hormoner höra också vissa på
kolhydratomsättningen verkande hormoner, bl.a. ett
pankreatotropt, som ger en ökning och
försto
ring av de Langerhansska öarna i
bukspottkörteln och som sänker blodsockret, och ett
gly-kotropt (diabetogent), som höjer blodsockret.
Bland framlobens ämnesomsättningshormoner
finna vi sådana, som ingripa tillväxtbefordrande
särsk. på ben och bindväv, och vidare hormoner,
som äro verksamma på fettomsättningen. Från
hypofysens mellanlob härrör ett hormon, som
framkallar färgväxling hos groddjur och fiskar,
och från bakloben kommer det
blodtryckssteg-rande och urinavsöndringshämmande
vasopressi-net, det livmodersammandragande oxytocinet och
det urinavsöndringsreglerande adiuretinet.
Bisköldkörtelhormon (jfr
Bisköldkörtlar). Detta hormon, som också benämnes
parathormon, verkar reglerande på blodets halt
av fosfor och kalk.
Sköldkörtelhormon (jfr Sköldkörtel).
Detta utgöres av det jodinnehållande, numera
syntetiskt framställbara tyroxinet, som verkar
ökande på förbränningen, på äggvite-,
kolhydrat-och fettomsättningen, stimulerande på
hjärtverksamheten och blodcirkulationen samt under vissa
förhållanden tillväxtbefrämjande.
Thymushormon (jfr Thymus).
Hormonet i fråga (thymhormon) är relativt okänt men
anses ha betydelse bl.a. för benutvecklingen
under de första levnadsåren.
Bukspottkörtelhormon (jfr
Bukspottkörtel). Detta hormon, som produceras i de s.k.
Langerhansska öarna i bukspottkörteln och som
därför fått namnet insulin, befrämjar bildningen
och hämmar sönderdelningen av glykogen och
verkar därför sänkande på blodets sockerhalt.
Blir insulinproduktionen otillräcklig, uppträder
sockersjuka, blir den för riklig (hyperinsulinism)
uppträda insulinförgiftningssymtom.
Bin j urhormoner (jfr Binjure). Från
bi-njurbarken bildas flera viktiga hormoner, ibland
sammanfattade under benämningen cortin.
Cor-ticosteron är ett sådant viktigt
ämnesomsätt-ningsreglerande hormon, medan andrenosteron
verkar ingripande i de primära och sekundära
könskaraktärerna. Ett nyligen upptäckt
barkhormon, kallat ”compound E”, skall enl.
förberedande meddelanden verka gynnsamt vid
behandlingen av vissa typer av ledgångsreumatism.
I binjurmärgen bildas adrenalinet, som redan i
ytterst små mängder verkar stegrande på blodets
glykoshalt och på sockeromsättningen, höjande
på blodtrycket och befordrande på hjärtats arbete.
Könskörtlarnas hormoner (jfr
Köns-körtlar). De manliga könshormonerna utgöras
av androsteron och testosteron, de kvinnliga
bl.a. av det i äggfolliklarna bildade follikulinet
(progynonet), som dock numera är uppdelat i
oestron, oestriol och oestradiol. Hormonerna
influera resp, sexualsfärer. De kvinnliga
hormonerna äro dessutom jämte ett annat av corpus
lu’teum i äggstockarna bildat s.k.
gulkroppshor-mon, progesteron, intimt sammankopplade med
förhållanden, som sammanhänga med
menstruation och graviditet (jfr ovan under
Hypofyshormoner).
Andra hormoner. Förutom ovannämnda
körtlar och organ finnas förmodligen andra
sådana med i. Man har särsk. haft
uppmärksam
— 455 —
— 456 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
