Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSEKTER
Fig. 7. Schematisk bild av några av de viktigaste
inre organen.
a analöppning, c hjärna, ch mellantarm, e ändtarm, h hjärta,
k kräva, m mun, n bukgangliekedjan, o äggstock, o’
köns-öppning, 5 matstrupe, sp spottkörtel, u malpighiska kärl.
s t e m e t (fig. 8 och 9) består av en rad på
buksidan belägna ganglier, förbundna med varandra
genom nervsträngar. Urspr. är anordningen
segmental, med ett ganglion i varje segment. Denna
anordning träffas ännu hos larverna och vissa
lägre grupper, medan hos alla högre stående i.
en mer el. mindre omfattande sammanväxning och
koncentration av ganglierna ägt rum. Främre
ändan av bukgangliekedjan består av två i huvudet
liggande gangliemassor, den ena ovanför svalget,
översvalggangliet el. hjärnan, den andra under
svalget, undersvalggangliet, förbundna med
varandra genom en svalgkommissur på sidorna. —
Cirkulationssystemet (fig. 8) är endast
svagt utvecklat, vilket står i nära samband med
andningsorganens egendomliga och höga
utbildning. Det utgöres av en långdragen säck,
ryggkärlet el. hjärtat, som går genom bakkroppen
(se Hjärta, sp. 580), samt dess fortsättning
framåt, aorta, vilken upphör vid hjärnan. —
Andningsorganen (fig. 9) utgöras av ett
från kroppshuden urspr. instjälpt system
luftförande rör, trakéer el. andningsrör, som
förgrena sig i hela kroppen, omspinna och
genomväva organen och genom flera par segmentalt
ordnade öppningar, andhålen (spira’cula el.
stig’-mata), stå i förbindelse med den omgivande luften.
Andhålen finnas till ett antal av högst 10 par:
1 par på mesothorax, 1 par på metathorax samt
1 par på vardera av de 8 främre bakkroppsringarna.
De ha sin plats på kroppens sidor och äro till
formen oftast runda el. ovala samt lätt synliga
genom sin starka kitinisering. Till hindrande av
trakéernas hoptryckning stödjes deras vägg av en
spiralformig förtjockning. Denna saknas i de
finaste ändförgreningarna. — Hos många larver
(troll-sländor, dagsländor m.fl.), som leva i vatten, är
trakésystemet slutet, d.v.s. utan öppna andhål; de
andas i stället med trakégälar, oftast bladlika
bi-hang på kroppen, försedda med ett rikt trakénät. —
Fig. 8. Schematisk bild av nervsystemet,
blodkärlssy-stemet och blodomloppet. Från hjärtat drives blodet
fram genom aorta, strömmar sedan ut först i den
främre delen av djuret, sedan bakåt. Så småningom
återvänder det genom öppningar till den hjärtat
omgivande hjärtsäcken, ett slutet rum mellan
kroppsväg-gens ryggdel och en utspänd hinna (Ds). Reglerande
på blodets riktning verkar även en ovan
bukgangliekedjan (intecknad med svart) utspänd hinna (Vs).
I nära samband med
andningsorganen står den av
fina trakéer genomvävda
s.k. fettkroppen, ett för
i. särsk. utmärkande organ,
som utgöres av
anhopningar av stora fettceller, som
utfylla större delen av
kroppshålan. Den är
rikligast utbildad hos larverna
och förbrukas till större
delen under de
nybildningsprocesser, som äga
rum under pupplivet.
Fortplantning. L
äro normalt skildkönade.
De honliga organen (fig.
10) utgöras av ett par
äggstockar, av vilka
vardera mynnar i en
utförs-gång, äggledare
(oviduk-ten). Båda ovidukterna
förena sig till en
gemensam kanal, slidan. Vid
parningen uppsamlas säden
ofta i ett särskilt
förvaringsrum, en sädesgömma.
De hanliga könsorganen
(fig. u) utgöras av ett
par testiklar med var sin
utförsgång, sädesledarna,
vilka övergå i en oparig,
starkt muskulös
ändka-nal, ductus ejaculato’rius.
Sädesledarna vidga sig i sin nedre ända ofta till
en sädesblåsa, som tjänar till sädens förvaring.
Könsöppningen ligger ventralt i bakre
kropps-ändan. L fortplanta sig endast på könlig väg och
i regel genom befruktade ägg. En utveckling av
obefruktade ägg, partenogenes, förekommer dock
Fig. 9.
Andningsorganen. Schematisk bild
av de grövre
trakéernas (1) förlopp samt
andhålens (sf) antal
och läge, 2 på
mellan-kroppen och 8 på
bakkroppen. Intecknade
äro också hjärnan,
undersvalggangliet och
bukgangliekedjan.
Fig. 10. Schematisk
bild av de honliga
könsorganen.
bc parningsficka (bursa
copulatrix), cg
bihangs-körtlar, o äggstock, od
äggledarens pariga del,
s sädesbehållare med
körtel (ig), v äggledarens
opariga del.
Fig. 11. Schematisk
bild av de hanliga
könsorganen.
ag bihangskörtlar, ed
oparig utförsgång, sv
sädes-blåsor, t testikel, vd
testi-kelns utförsgång.
— 465 —
— 466 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
