Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSEKTER
hos många, ofta som en regelbunden företeelse,
i vilket fall hannar kunna fullst. saknas (en del
fjärilar och gallsteklar). Ej sällan föreligger
härvid en s.k. heterogoni (se Generationsväxling).
Endast få i. föda ungar (larver el. puppor), ss.
bladlöss, vissa kackerlackor, hästflugor, spy- och
köttflugor samt ordn. Hemimeri’da och
Strep-sip’tera. Äggens form är mycket olika (se fig. 12).
De läggas av honan alltid på ställen, där den unga
larven genast finner tillgång till lämplig näring.
Äggens antal är mycket växlande, från ett dussin
och mindre, ss. hos lopporna, till många mill.,
hos termiterna.
Den ur ägget framkläckta ungen saknar alltid
vinganlag men förhåller sig i övrigt betydligt
olika inom de olika ordn. och genomgår i de flesta
fall en mer el. mindre genomgripande förvandling
el. metamorfos. Tillväxten sker som alltid hos
leddjuren genom hudömsningar. Hos Apterygota,
äkta löss, päls- och fjäderlöss m.fl. liknar ungen
i allt väsentligt den könsmogna i.; dessa i. ha
direkt utveckling (e p i m o r f o s), äro a m e t
a-b o 1 a. Hos övriga i. skiljer man mellan
ofullständig (heterometabola el. h e m i m e t
a-bola i.) och fullständig förvandling (h o 1
o-metabola i.). Den nykläckta ungen, larven,
avviker hos de förra som regel mindre från den
fullbildade i., ima’go, än hos de senare, hos vilka
dessutom ett vilande stadium, puppan, inskjutits
mellan sista larvstadiet och imago. Hos alla
rätvingar, spinnfotingar, termiter, stövsländor
och halvvingar skiljer sig larven i huvudsak från
imago genom att en del organ ej el. ofullkomligt äro
utbildade utan vid hudömsningarna gradvis
utvecklas el. ombildas, tills i. får sin slutgiltiga
gestalt. Detta gäller framför allt vingarna, som
efter ett el. ett par hudskiften framträda som små
utskott, vilka successivt tillväxa; först vid den
sista hudömsningen, vid övergången till imago,
bildas en riktig vinge. Hos tripsarna äro de 2
sista vinganlagbärande stadierna ej
näringsupp-tagande utan äro vilstadier; här föreligger ett
slags mellanting mellan de två slagen av
förvandling. Troll-, bäck- och dagsländor genomgå hela
sin utveckling i sötvatten; deras larver äga
särskilda organ anpassade efter detta liv, t.ex.
traké-gälar, och äro ej sällan betydligt olika imago.
Vingarna framkomma dock gradvis, och vilstadium
saknas, varför deras metamorfos är ofullständig.
Hos dagsländorna övergår den vattenlevande lar
ven i ett icke könsmoget, vingat stadium, kallat
subima’go, vilket mycket liknar imago, äger
flygförmåga och ej upptager föda. Vid den sista
hudömsningen avstrykes även vingarnas hud. — Den
Fig. 12. Ägg av olika insekter.
a dagfjäril, b husfluga, c stekel av chalcididernas
grupp, d dagfjäril (Papilio), e gallmygga, f och g
skinnbaggar, h. fluga (Drosophila).
en skinnbagge.
Fig. 13. Ofullständig förvandling hos
va vinganlag, v vinge.
vinganlagbärande äldre larven hos heterometabola
i. benämnes stundom nymf. Hos i. med
ofullständig förvandling äga äldre larver alltid synliga
vinganlag (fig. 13), hos i. med fullständig framträda
däremot vinganlag först hos vilstadiet, puppan;
deras larver äga dock dylika anlag, ehuru stjälpta inåt
i kroppen, och först vid larvens sista hudskifte
framträda de som yttre bihang. Fullständig
förvandling tillkommer alla i. hörande till överordn.
Neuropteroi’dea, Hymenopteroi’dea och
Coleopte-roi’dea. Larven är här väsentligt olik imago,
fasettögonen t.ex. ha upplösts i ett fåtal enkla ögon,
mundelar och extremiteter äro stundom betydligt
specialiserade, ibland vittgående reducerade och
ej sällan till byggnad och funktion olika imagos.
Genom den sista hudömsningen övergår larven
till puppan, som återger den blivande i:s yttre
gestalt i ofullbordad form. I puppans inre
försiggår en mer el. mindre genomgripande
nedbrytningsprocess (histolys), varigenom vissa larvala organ
i större el. mindre grad resorberas och nya
(imagi-nalorgan) uppkomma. Man kan urskilja tre
huvudslag av puppor (fig. 14): a) den fria
puppan, hos vilken ben och vingar äro fria från
kroppen, ss. hos skalbaggar och steklar; b)
mumie p u p p a, där samma delar äro tryckta tätt
till bålen, kittade fast vid denna, ss. hos fjärilar;
samt c) tunnpuppa (pupa’rium), där den
egentliga puppan ligger innesluten inom den
hårdnade sista larvhuden, ss. hos de flesta tvåvingar.
Angående i:s utveckling i övrigt se de skilda
insektsordn. — Av de 4 stadier: ägg, larv, puppa
och fullbildad i. (imago), som kunna urskiljas
hos de holometabola i., kommer den längsta
utvecklingstiden i allm. på larven (fig. 15) och
blott en ringa bråkdel därav på imago.
Livslängden i sin helhet är täml. kort, oftast blott
1 år, men hos andra, i sht många större former,
Fig. 14. Olika pupptyper.
a fri puppa av skalbagge, b mumiepuppa av fjäril, c
tunnpuppa (puparium) av fluga.
— 467 —
— 468 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
