Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insekter - Litt. - Insektgifter - Insekthärjningar - Insekticid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSEKTGIFTER
Fig. 24. Schematisk
bild av sidovägg på
en insektlåda i
genomskärning.
Bottnen (B) göres av
kryssfaner, på vilket
ett lager av torv (T)
klistras. Lådans
väggar äro på övre
kanten försedda med en
list (F), vilken passar
fullkomligt till en fals
i locket (D). G
glasskiva, som är fäst
med kitt (K).
logie” (3 bd, 1912—29); W.
Bergsöe, ”Fra Mark og Skov”
(2 Udg., 2 bd, 1915—16); C.
Wesenberg-Lund, ”Insektlivet
i ferske Vande” (1915); A.
Tullgren & E. Wahlgren,
”Svenska i.” (1920—22); W.
Kükenthal, ”Handbuch der
Zooldgie”, 4 (1926—30); H.
Carpenter, ”Biology of insects”
(1928); A. Tullgren,
”Kulturväxterna och djurvärlden”
(1929); H. Weber, ”Lehrbuch
der Entomologie” (i933);
R-Snodgrass, ”Principles of
in-sect morphology” (i935); A.
D. Imms, ”Recent advances in
entomology” (1937), ”A
general textbook of entomology”
(7 ed. 1948); I. Trägårdh,
”Sveriges skogsinsekter” (2
uppl. 1939); V. B.
Wiggles-worth, ”Principles of insect
physiology” (1947); ”Svensk
insektfauna”, utg. av
Entomologiska föreningen (1903 ff.).
— Y. Löwegren, ”Biologisk
teknik” (i ”Djurens värld”, 14,
1940).
Insektgifter» 1) Hos insekter
förekommande giftämnen (jfr Giftiga djur och
Spindelgifter). Det bäst kända i. är det sedan länge i
kristallform framställda kantaridinet, som
förekommer i mjukdelarna av åtskilliga skalbaggsarter, bl.a.
”spanska flugan”, vilken innehåller upp till 5 °/o
k a n t a r i d i n*. Ett i viss mån kantaridinliknande
ämne, antihydropin, finnes i kackerlackan.
— Av i. från aktivt giftiga djur intressera främst
de från bi, geting, humla o.a. i Sverige
förekommande gaddsteklar. Av dessa i. är b i g i f t e t*
mest studerat. Främst genom Flurys
undersökningar på den samlade giftmängden från 200,000
bin veta vi, att den verksamma beståndsdelen
utgöres av en kvävefri cyklisk syreanhydrid, som
förekommer i komplex förening med bl.a. lecithin
och tryptofan. Bigiftet verkar starkt lokalt
retande (se Insektstyng); sprides det med blodet,
framkallar det kramper och verkar upplösande på de
röda blodkropparna; det kan döda genom
förlamning av andningscentra. Om förvärvad
okänslighet för bigiftet se Insektstyng. — Den i regel
beskedliga hudretningen efter bett av våra vanliga
myror torde kunna härledas från myrgiftets
höga halt (upptill 70 °/o) av myrsyra. Enl. en
annan åsikt innehåller giftsekretet i fråga även
en verksam beståndsdel av fermentnatur. De svåra
verkningarna av vissa exotiska myrors bett bero
på närvaron av starka, till sin natur okända
gifter. Vissa afrikanska folkstammar framställa ett
dödande pilgift av en röd myrart. — De
giftämnen, som framkalla de allbekanta
hudreaktionerna vid mygg-, resp, loppbett, äro helt
okända. Jfr Insektbett. — Mer el. mindre starkt
hudretande ämnen (av okänd art) förefinnas i
avsöndringarna från talrika insektsarter, t.ex.
urinen från vissa syrsor, urinen el. exkrementerna
från vissa fjärilslarver (vilkas skarpa brännhår
underlätta giftämnenas inträngande i den
träffade hudytan). J.G.A.
2) För insekter giftiga ämnen, se
Insekticid.
Insekthärjningar, förorsakade genom
massupp-trädanden av skadeinsekter, förekomma inom alla
kulturområden, och åtskilliga äro kända från äldsta
tider. De kunna förorsakas av insekter, som
vandrande el. i svärmar draga från det ena området
till det andra, allteftersom de kalätit dem (de
tropiska el. subtropiska sträckgräshopporna; se
Gräshoppor). Men i. kunna också uppkomma
genom en plötslig och ovanlig, av gynnsamma
klimatiska el. andra till stor del okända faktorer
förorsakad massförökning av härjningsområdets egna
insekter, ant. dessa genom samfärdsmedlen blivit
införda från främmande länder el. äro verkligt
inhemska. Se Majsborrare och Termiter. Ex. på
införda insekters härjningar äro den från Amerika
inkomna vinlusens* skadegörelser i Europas
vindistrikt el. de härjningar, som i Nordamerikas
fruktodlingar och lövskogar förorsakas av de
europeiska fjärilarna lövskogsnunnan (se
Nunnefjärilar) och guldsvansspinnaren*. De större i. i
Sverige ha, så vitt man vet, anställts av inhemska
arter, t.ex. barrskogsnunnan (se Nunnefjärilar),
kornflugan (se Fritflugor), vetemyggan (se
Gallmyggor), tallmätaren*, gräsflyet*, frostfjärilen*
och rönnbärsmalen (se Argyresthia). E.Wn.
Insektici’d (fra. insecticide, till lat. insecSum [se
Insekt] och caè’dere, döda), som adj.:
insektdö-dande, som subst.: insektdödare. Jfr
Desin-sektion. — Stora värden gå årl. förlorade
genom insekters och svampars skadegörelse
på kulturväxter och skogar. En
uppskattning av skadegörelsen på Tysklands
lantbruks-produktion 1932 visar förluster på 20 °/o av
spannmålsskörden, 30% av potatisskörden, 15 °/o
av sockerbetsskörden, 20% av grönsaksskörden,
30 Vo av fruktskörden och 40% av vinskörden.
Vid en världsproduktion av lantbruksprodukter
för 200 milliarder kr utgör detta en totalförlust
av c:a 40 milliarder kr. Man kan säga, att vi icke
skörda det, som ha sått, utan det, som
skadedjur och -växter lämna kvar åt oss. Skadorna i
USA beräknas till flera milliarder $ årl. Men
redan 1939 användes för c:a 200 mill. $ i., dels
av inhemsk tillverkning, dels importerade.
Sålunda användes 1939 c:a 30,000 t blyarsenat, 20,000 t
kalciumarsenat, 5,000 t kalk-svavellösning, 6,000
t pyrethrumpreparat och 3,000 t rotenonpreparat.
— Bredvid biologiska metoder för bekämpande
av insekter ha de kemiska metoderna alltmer
vunnit utbredning. De kemiska medlen sammanfattas
ofta under beteckningen
bekämpningsmedel, vilka dock utom i. och fungicider (se
Svampgifter 2) även omfatta herbicider,
ogräsbekämpningsmedel (se Ogräs), och medel för
utrotning av varmblodiga djur (råttor, sorkar,
kråkor o.s.v.). — Utspridningen av i. på
kulturväxterna sker genom besprutning med lösningar
och uppslamningar el. genom bepudring med
för-stoftade ämnen, ant. från marken el., särsk. över
skogar, från flygplan. Dessa i. äro vanl.
mag-gifter el. hudgifter (kontaktgifter). Insekter kunna
även förintas genom andningsgifter. Dessa
utspridas i gasform, genom rökning (t.ex. nikotin)
— 475 —
— 476 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
