Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insignier - Insigniore cum laude approbatur - Insignis - Insikt - Insinuera - Insipid - Insistera - Insititius - In situ - Insjö - Insjöfart - Insjöfiskarenas centralförbund - Insjöforskning - Insjölax - Insjön - Insjööring - Inskip, Sir Thomas - Inskjutning - Inskrifter - Inskription - Inskriven figur - Inskrivning - Inskrivningsbok - Inskrivningschef - Inskrivningsdomare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSKRIVNINGSDOMARE
t.ex. biskopskorset och biskopsstaven för
biskopar, kommandostaven för högre militära
befälhavare. Ordens-i. förekomma inom de flesta
ordnar och bestå ofta av hel dräkt.
I. som tecken på viss värdighet el. rang
förekomma även hos naturfolken. De kunna
utgöras av smycken el. prydnader, viss tatuering
el. målning, särsk. regalier el. emblem, som bäras
av innehavarna el. av andra i hans följe.
Ranginsig-nier kunna stundom vara så omfattande, att icke
blott vederbörande själv utan även hans hus och
hans tillhörigheter måste vara på särskilt sätt
utstyrda till skillnad från gemene mans. G.W.F.;G.Br.
Insignio’re cum laude approba’tur [lau’-] (lat.),
med utmärkt beröm godkänd; se Examensbetyg.
Insi’gnis, -e (lat., utmärkt), artnamn på särskilt
vackra växter.
Insikt, psykol., brukar i vanligt tal avse ett
riktigt uppfattande av ett förhandenvarande
sammanhang men har särsk. inom gestaltpsykologien
fått en empiriskt-vetenskaplig innebörd. Därvid
avser man med i. en inre organisation av de
olika moment, som ingå i ett större sammanhang.
Förhandenvarande moment inordnas i relation till
varandra och erhålla särskilda pregnansvärden.
Därvid komma de att fungera som
orsak-verkan-el. mål-medel-relation. I. kan manifestera sig ant.
som en mer el. mindre snabbt förlöpande akt av
förståelse el. som en ”aha”-upplevelse med dess
plötsliga upptäckt av sammanhanget. E.Bng.
Insinue’ra (lat. insinua’re, eg.: sticka i barmen,
av sin’us, barm), försåtligt antyda, låta påskina, i
förtäckta ordalag framställa, indirekt beskylla. —
Insinuera sig, nästla sig in. —
Insinuant’, försåtligt antydande; inställsam. — I n s
i-n u a t i o’n, försåtlig antydan.
Insipi’d (lat. insip’idus, utan smak), smaklös,
fadd; dum.
Insiste’ra (lat. insis’tere, eg.: ställa sig på),
enträget el. envist påyrka, bestämt hävda el. påstå.
Insitit’ius, -a, -um (lat., inkommen), artnamn på
växter, t.ex. krikon, Prunus Insitit’ia, åsyftande att
växten i fråga härstammar från utlandet.
In sit’u (lat.), på platsen; arkeologisk term,
angivande en fornsaks orubbade läge i fyndlagret.
Insjö, geogr., se Sjö.
Insjöfart, sjöv., se Fart i) och Kustfart.
Insjöfiskarenas centralförbund, se Svenska
insjöfiskarenas centralförbund.
Insjöforskning, se Limnologi.
Insjölax, lokal benämning på laxöring.
Insjön, industri- och stationssamhälle i Åls sn
i Dalarne, s.ö. om Leksand vid statsbanelinjen
Borlänge—Rättvik och vid österdalälvens utträde
ur sjön Insjön (161 mö.h.); 1,600 inv. (1946).
I. är ett betydande handels- och industricentrum.
Ett turisthotell tillhör Reso. Det största
industriföretaget är Insjöns sågverks a b., bildat
1912 (aktiekapital 1,1 mkr, 275 arb.), som äger
sågverk, hyvleri, kolugnar och snickerifabrik (bl.a.
tillverkning av monteringsfärdiga trähus). Ett
sågverk med hyvleri tillhör A. Bergkvist ab.
(aktiekapital 100,000 kr, 50 arb.). ab. Insjöns
tegelbruk har ett aktiekapital av 100,000 kr.
Ahrne-bergs industrier ab. (80 arb.) tillverkar
furumöbler och alster av konsthantverk. F.ö. märkas pås-
SU u. — 481 —
16 — Red. avsl. 22/it 49.
fabriker, kravatt-, trikå- och textilfabriker. —
Samhället har namn efter sjön Insjön. P.;Er.
Insjööring, se Laxöring.
Inskip, Sir Thomas, politiker, se Caldecote.
Inskjutning med granatkastare och kulsprutor
avser i regel att genom eldreglering* flytta elden
så nära målet, att verkningseld kan öppnas. I.
göres ofta mot ett i.-mål, som ligger på känt el.
lätt bedömbart avstånd från det mål, som man
avser att beskjuta. Härigenom vinnes överraskning
vid öppnandet av verkningselden mot målet. Vid
luftvärnsart. förekommer i allm. icke i., då så
kort tid står till förfogande vid bekämpning av
flygplan, att verkningseld måste öppnas direkt
utan föregående i. Gr G.
Inskrifter, se Epigrafik.
Inskriptio’n (lat. inscri’ptio, av scri’bere, skriva),
inskrift, särsk. på sten el. annat varaktigt material;
se Epigrafik.
Inskriven figur. En rätlinig figur säges vara
inskriven i en kurva, om alla dess hörn ligga på
kurvan, och omvänt säges en kurva vara inskriven
i en rätlinig figur, om den tangerar alla dess sidor.
Om i. handlar t.ex. Pascals sats. Jfr Omskriven
figur.
Inskrivning. 1) Jur., av domstol el. annan
myndighet vidtagen anteckning i officiella längder om
vissa rättsåtgärder med fast egendom. Se
Fastig-hetsbok, Inteckning, Lagfart, Inskrivningsdomare,
Inskrivningsärende.
2) Krigsv., förrättning, varigenom till krigstjänst
dugliga värnpliktiga tillföras krigsmakten det år,
under vilket de fylla 20 år. I. äger rum på hösten
det år den värnpliktige fyller 19 år. Under vissa
förutsättningar må i. äga rum ett el. flera år tidigare.
Till grund för i. föreligga inskrivningskor t,
upprättade av pastorsämbeten (i Stockholm och
Göteborg mantalsmyndighet) samt av ombudsmän
vid sjömanshus. De värnpliktiga föruppdelas vid i.
i besiktningsgrupper 1—4, omfattande dugliga till
krigstjänst, besiktningsgrupp T el. tillfälligt
odugliga samt besiktningsgrupp O, odugliga till krigstjänst
(jfr Beväringsmönstring). Inskrivningsnämnd*
hänför krigstjänstdugliga värnpliktiga ant. till grupp
K el. till värnpliktiga i allm. Grupp K omfattar
bl.a. studenter och likställda, sjökaptener och
likställda samt värnpliktiga med viss yrkes- el. annan
särskild utbildning. Dessa tilldelas vid i. regemente,
örlogsstation, flygförband el. andra i fred
självständiga lägre förband. Värnpliktiga i allm.
tilldelas truppslag (t.ex. kavalleriet, flygvapnet) inom
krigsmakten. Mellan inskrivningsförrättningar kan
inskrivningschef verkställa i. Besvär över
inskriv-ningsbeslut kan anföras hos inskrivningsrådet*.
— Inskrivningsväsendet nyordnades i anslutning
till 1941 års värnpliktslag. S.Bn.
Inskrivningsbok tillställes inskriven värnpliktig;
häri införas värnpliktsförhållanden, fullgjord
tjänstgöring, militär användbarhet m.m.
Inskrivningschef, se Inskrivningsområde.
Inskrivningsdomare, ämbetsman med uppgift att
handlägga inskrivningsärenden ang. fast egendom.
I S. Roslags, Södertörns och Askims domsagor
ha anställts särskilda i. I övriga domsagor är
häradshövdingen, tingsdomaren el. tingssekr. i., vid
rådhusrätterna den el. de lagfarna led., som därtill
utses, men i övrigt ha icke i Sverige, ss. oftast i ut-
— 482 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
