Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inskrivningsdomare - Inskrivningsförordning - Inskrivningskort - Inskrivningsnummer - Inskrivningsnämnd - Inskrivningsområde - Inskrivningsrevision - Inskrivningsrådet - Inskrivningssedel - Inskrivningsärende - Inslag - Inslagskypert - Insnitt - Insocknehemman el. insocknefrälse - Insolation - Insolens - In solutum datio - Insolvens - Insomni - Insonant - In spe - In specie - Inspektera - Inspektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSKRIVNINGSFÖRORDNING
landet, dessa ärenden överlämnats till särskilda
ämbetsmän med enbart denna uppgift, skilda från
vanliga domarkallet. Med tiden torde dock en
dylik arbetsfördelning ske även i Sverige. Jfr k.k.
18/n 1932 om i. K.
Inskrivningsförordning, författning ang.
inskrivning och redovisning av värnpliktiga samt deras
tjänstgöring m.m.
Inskrivningskort, krigsv., se Inskrivning.
Inskrivningsnummer (t.ex. 225-3-1944) tilldelas
värnpliktig vid inskrivning och angiver den
värnpliktiges ordningsnummer för kalenderåret (225)
inom inskrivningsområdet, dettas nummer (3) och
det kalenderår (1944) den inskrivne fyller el. fyllt
20 år. I. utgör vid inskrivningsförrättningen
därjämte ett registreringsnummer.
Inskrivningsnämnd, en el. flera för
inskrivnings-område i och för de värnpliktigas inskrivning
förordnad myndighet; består av inskrivningschefen
el. annan särsk. förordnad reg.-officer (ordf.) samt
i regel endast 2 av landsting el. stadsfullmäktige
valda medl. I. biträdes av 2 läkare och
exp.-personal. Utöver inskrivning* har i. att meddela
frikallelser, uppskov, göra uttagning för utbildning
till värnpliktig officer och underofficer m.m.
Inskrivningsområde, för de värnpliktigas
inskrivning och lokalregistrering (se
Värnpliktsre-gistrering) m.m. och i regel mot de 19 inf.-reg:s
samt Skaraborgs och Södermanlands pansarreg:s
rekryteringsområden av värnpliktiga svarande
delar av landet. I. har en överstelöjtnant el. major
som inskrivningschef.
Inskrivningsrevision, milit., före 1942 myndighet
inom inskrivningsväsendet.
Inskrivningsrådet, högsta instans i
besvärs-frågor rörande värnpliktigas inskrivning*. I.
består av ordf, och 2 led., varav 1 militär, 3
suppleanter, militärt biträde, läkare och sekr.
Inskrivningssedel, interimsbevis, som tillställes
inskriven värnpliktig, gäller intill dess
inskrivningsbok erhållits.
Inskrivningsärende, jur., ärende ang. lagfart på
fast egendom, inteckning i sådan egendom
ävensom ärenden ang. inskrivning el. inteckning av
tomträtt el. vattenfallsrätt. I. antecknades urspr.
i vederbörande underrätts dombok. 1875
föreskrevs, att särskilt lagfarts- och
inteckningspro-tokoll skulle föras. 1932 stadgades möjlighet att
i stället använda s.k. aktsystem, och sådant har
sedan dess införts vid ett stort antal domstolar.
Vid aktsystemet göres först en anteckning i en
dagbok, och inskrivning sker därefter av ärendet
i fastighetsboke n*. Meningen är att
småningom övergå till detta system vid alla
domstolar. K. |
Inslag, textil., se Bindning.
Inslagskypert, textil., se Bindning, sp. 1134.
Insnitt, med., se Incision.
Insocknehemman el. insocknefrälse,
äldre kam., beteckning för urspr. adeln tillhöriga
frälsehemman inom Skåne, Halland, Blekinge el.
Bohuslän, vilka voro belägna i samma socken som
huvudgården. I. åtnjöto vissa skattelättnader, nu
bortfallna. Jfr Frälsehemman.
Insolatio’n (av lat. insola’tio, solning). 1) Fys.,
meteor., den strålande energi, som tillföres jorden.
Mängden av den solstrålning, som direkt träffar
ytenheten av jordytan på en viss plats, är
beroende av solens zenitavstånd på denna plats och av
atmosfärens transmissibilitet (förmåga att släppa
igenom solstrålarna). Därav följer, att i. mot en
viss del av jorden är beroende av dess breddgrad
och höjd ö.h. Om i. vinkelrätt mot en ytenhet pr
tidsenhet är lo, så infaller på samma tid mot ett
plan, vars normal bildar vinkeln z mot
solstrålarnas riktning, mängden I = lo • cos z; z är alltså
solens zenitavstånd. Med tillhjälp av denna s.k.
co-sinuslag kan man beräkna medelvärdet av i. vid
atmosfärens gräns på varje breddgrad under året,
om lo är känt. lo uttryckt i gramkalorier pr min
och cm2 kallas solarkonstant, och dess
värde, som enl. Abbot något varierar, är o. 1,94.
Atmosfärens transmissibilitet är mycket växlande.
Den är olika för olika våglängder av ljuset.
Atmosfärens halt av vattenånga, av stoft, av vatten i
kondenserad form, av ozon, kolsyra o.s.v. spelar
en väsentlig roll för transmissibiliteten (se
Värmestrålning). Ju högre upp i atmosfären man
kommer, desto starkare blir i., då transmissibiliteten
ökas med avtagande massa luft, som solstrålarna
ha att passera. Från medicinsk synpunkt är det av
särsk. stor betydelse, att korta vågor på större
höjd bli verksamma (Davos). I. mätes med flera
instrument, av vilka den av K. Ångström
konstruerade pyrheliometern ofta användes som
standardinstrument. För mätning av
intensitetsfördel-ningen av spektret begagnar man bolometrar. För
studiet av Sveriges strålningsklimat ha mätningar
av solstrålningens intensitet och sammansättning
under olika årstider igångsatts på flera platser i
landet. Man mäter den totala energistrålningen,
uttryckt i gramkalorier pr ytenhet och tidsenhet.
Antalet solskenstimmar mätes också på flera håll
medelst solskensautograf (se Meteorologiska
instrument). [H.KrJC.J.Ö.
2) Med., dets. som solsting*.
Insolens’ (fra. insolence), oförskämdhet, fräckt
övermod. — Adj.: i n s o 1 e n t’.
In solu’tum dat’io, jur., se Datio in solutum.
Insolvens’ (till lat. in-, icke, och solvens*),
oförmåga att rätteligen betala sina förfallna skulder,
obestånd. Enl. den nya svenska konkurslagen
1921 utgör i. den allmänna, vanliga
konkursgrunden*. Inom den konkursrättsliga terminologien
skiljer man från i. den s.k. insufficiensen*. —
Adj.: i n s o 1 v e n t’.
Insomni’ (lat. insom’nia), sömnlöshet (se Sömn).
Insonant’, språkv., se Konsonant.
In spe (lat.), eg. i hoppet; (skämtsamt) om
personer, som vänta sig el. väntas erhålla en tjänst
el. värdighet, t.ex. ”statsråd in spe”.
In spec’ie (lat.), se In genere.
Inspekte’ra (lat. inspecta’re, av inspic’ere,
betrakta), besiktiga, utöva tillsyn el. uppsikt över,
förrätta inspektion.
Inspektio’n (se Inspektera), tillsyn, uppsikt,
granskning, särsk. den uppsikt och kontroll, som
staten el. kommunen genom sina organ el. en
ämbetsmyndighet genom sina representanter etc.
utövar över arbete el. verksamhet, som direkt
underställts dem el. som genom sin sociala
karaktär el. betydelse, genom åtnjutande av
offentligt understöd o.s.v. underkastats det allmännas
tillsyn. De centrala ämbetsverken utöva i allm. i.
— 483 —
— 484 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
