Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Instans - In statu nascendi - Insterburg - Insticksbländare - Instickskultur - Instillera - Instinkt - Instinkthandlingar - Institut - Institut catholique - Institut de droit international - Institut de France
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN STATU NASCENDI
pellationsdomstol, Kassationsdomstol och art. om
de olika ländernas rättsväsen. K.
In stat’u nascen’di (lat., i tillblivelsens tillstånd),
se Status nascendi.
In’sterburg [-bork], stad i Ostpreussen vid
floden Angerapp, strax ovanför dennas förening
med Pregel, 100 km ö. om Königsberg; 48,956
inv. (1933). I. är en betydande järnvägsknut,
har livlig industri.
Insticksbländare, fotogr., se Bländare.
Instickskultur, med., erhålles, om en
platina-tråd med bakterier stickes djupt ned i ett
provrör, innehållande ett fast substrat. Längs
stickkanalen utvecklar sig en i. med för olika
bakterier karakteristiskt utseende. Med användande
av gelatin som substrat för i. kan man studera
verkan av utav infektionsämnet ev. bildat
pro-teolytiskt ferment, som åstadkommer en
smältning av gelatinet.
Instille’ra (lat. instilla’re), indrypa (läkemedel,
t.ex. i ögat).
Instinkt (av lat. insti’nctus, ingivelse), (inre) drift,
ingivelse.
Hos djuren uppbyggas de instinktiva
handlingarna av medfödda, med varandra
sammankopplade reflexer, vilka äro ordnade efter en bestämd
aktionslinje och syfta mot ett bestämt mål,
om vars uppnående det handlande djuret icke
har någon insikt. Instinkthandlingarna företagas
ung. på samma sätt av alla till arten hörande
individer och kunna utlösas av såväl inre som yttre
retningar samt äro under de biologiska
förhållanden, varunder djuret normalt lever, i regel
ändamålsenliga. En del företagas endast en el. ett par
gånger under individens liv. Så t.ex. spinner
sil-kesfjärilens larv endast vid ett tillfälle, då den
nått sin fulla utbildning, in sig i en kokong för att
övergå i puppstadiet. Den europeiska ålen
vandrar två gånger över Atlanten, som larv från
Sar-gassohavet till Europa och som fullvuxen åter ut
till Sargassohavet. Dylika instinkthandlingar äro
tydligen betingade av inre retningar (av
inre-sek-retorisk art?), vilka sätta den neuromuskulära
apparaten i funktion. En mängd instinkthandlingar,
ss. flykt för fienden, försvarsställningar m.m.,
betingas däremot av yttre irritament och upprepas
ständigt under vissa bestämda yttre förhållanden.
— Inom den äldre djurpsykologien antog man,
att instinkthandlingarna voro stela, rent
maskinmässiga och alltid förlöpte på samma sätt, men
numera har man funnit, att de äro mera böjliga,
modifierbara, ehuru deras variationsbredd är täml.
begränsad. H.W.
Hos människan är i. sammanfattningen av
konstanta, vid olika tidpunkter (även så sent som
i puberteten) framträdande, i viss mån
ändamålsenliga rörelser och beteendesätt, särsk.
behovstill-fredsställande rörelser, som först framkallas av
yttre irritament och utföras utan förutseende
el. insikt. De uppfattas som invecklade och
ej fullt stabila reflexrörelser, vilka förse
individen med det förråd av rörelser och beteenden,
varur genom inlärningsprocesser av olika slag
handlingar och högre beteendeformer
uppkomma. Den för själviakttagelsen givna
motsvarigheten till i. torde bäst angivas som ”blind drift”.
— Olika tolkningar av i. ha gjorts, bl.a. av W.
James, vars uppfattning ovan anförts, och av
K. Spencer, som ansåg i. vara en kedjereflex.
Som instinktivt betecknas i vardagligt
språkbruk varje oreflekterat beteende. Enl. W.
McDou-gall är varje i. det omedelbara resultatet av en och
endast en känsla, medan A. Shand visat, att samma
känsla kan uttryckas genom olika instinktrörelser
och samma instinktrörelser framgå av olika
känslor. Ett stort antal individuella och sociala
beteendesätt betecknas t.ex. av E. Thorndike även som i.,
men nyare psykologi söker uppvisa, att dessa
beteendesätt äro inlärda. Den av McDougall på i.
och känslor baserade, på sin tid oerhört
inflytelserika socialpsykologien (”An introduction to
social psychology”, 1908 och senare) har
sedermera åter förlorat sitt inflytande. Därtill
bidrogo icke minst J. B. Watson och övriga
be-havoristiska forskare, vilka förneka i:s existens
och anse det i stället vara fråga om nedärvda
reflexer, som betingas genom miljön. I nutida
psykologi strävar man dels att utmönstra de flesta
i., dels att i dem endast se sekundära faktorer för
individens socialpsykiska beteende. [G.A.J.]E.Bng.
Instinkthandlingar, se Instinkt.
Institu’t (lat. institu’ tum, av institu’ere,
inrätta), inrättning, anstalt; särsk. sådan för
forskning, undervisning (ex. se följ, art.) el.
hälsovård (ex. ortopediskt i., i. för skönhetsvård). —
Jur. I. el. rättsinstitut, en fristående
bildning inom rättssystemet, sammanfattning, under
viss rubricerande beteckning, av de regler, som
gälla för ett visst slag av levnads- el. faktiska
förhållanden. Så äro t.ex. avtal, växel, äktenskap,
giftorätt, bouppteckning, stöld, häradsnämnd,
riks-dagsmannaval, kungsådra i. i rättslig mening.
Många av dessa äro utom rättsliga också e k o
nomisk a i. K.
Institut catholique [äüstity’ katålikk’], Paris,
icke-statlig högre läroanstalt, grundad 1876, till
1880 benämnd Université catholique, med 3
fakulteter (teologi, kanonisk rätt, filosofi). Ehuru
statligt erkänd har I. icke rätt till examination,
utan denna är förlagd till de statliga univ.
Institut de droit international [änstity’ da droa’
äDtärnasjånall’] (eng. International Institute of
Public Law), Institut för
internationell rätt (populärt kallat
Folkrättsinstitutet), en 1873 i Gent grundad,
omväxlande i olika länder sammanträdande privat
förening av politiker och folkrättslärda med
ändamål att utbilda och vårda den internationella
rätten, både folkrätten och privaträtten. I.
utger som sitt organ tidskr. ”Revue de droit
international” samt sedan 1877 en årsbok
(”An-nuaire”). Mellan sammanträdena handhas I:s
angelägenheter av en styrelse. I. fick 1904
Nobels fredspris och åtnjuter årl. understöd från
Carnegies fredsstiftelse. Jfr Association de droit
international. — Litt.: A. Rolin, ”Les origines
de 1’1.” (1923). K.
Institut de France [äustity’ da fraD’s]. 1793
hade de under Ludvig XIV instiftade
akademierna avskaffats. Konstitutionen av år III (1795)
återupprättade dem under namnet L, med 312
medl., fördelade på 3 klasser: 1) fysiska och
matematiska vetenskaper, 2) moraliska och
politiska vetenskaper, 3) litteratur och sköna konster.
— 487 —
— 488 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
