Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inspektion - Inspektor (läroanstalt) - Inspektor (jordbruk) - Inspektris - Inspektör, inspektris - Inspektören över rikets befästningar - Inspicient - Inspiration - Inspiratoriska språkljud - Inspirera - Insprutning - Inst. - I.N.S.T. - Instabil - Installation - Installera - Instans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSTANS
över dem underlydande lokala inst. el. tjänstemän;
vissa av dem ha en väsentligen inspekterande
verksamhet, t.ex. Bank- och fondinspektionen,
Sparbanksinspektionen, Försäkringsinspektionen.
(Om Statens elektriska inspektion se Elektriska
anläggningar.) E.Spr.
Inspek’tor (se Inspektera), eg. uppsyningsman,
vanl. den som på offentligt uppdrag el. på gr. av
val utövar inspektion, t.ex. över en läroanstalt, en
studentnation etc.
Inspekto’r (se Inspektera), eg. uppsyningsman,
t.ex. över arbetsfolket på ett jordbruk (se
Jord-bruksbefäl); särsk. i sammansättningar vid
åtskilliga titlar, t.ex. stationsinspektor, tullinspektor.
Inspektri’s, se Inspektör.
Inspektö’r (se Inspektera), fem. i n s p e k t r i’s,
eg. uppsyningsman, vanl. den som mera
yrkesmässigt och som ett led i en mera omfattande
verksamhet inom visst område utövar tillsyn el. har
visst överinseende, t.ex. inspektören för
fattigvård och barnavård i Socialdep.,
folkskolinspektörerna, de kommunala bostadsinspektörerna,
yrkes-inspektörerna, livförsäkringsbolagens inspektörer.
Krigsv. I. finnas inom de tre försvarsgrenarna
för vissa truppslag, tjänstegrenar el. motsv. De
äro dessas främsta målsmän och ansvara i fråga
om truppslag oftast för dessas organisation,
utbildning och utrustning. Vid armén finnas,
sedan Arméinspektionen* upphört Vio 1948,
infanteri-, pansar-, artilleri-, luftvärns-, ingenjör-,
signal-och tränginspektör, var och en målsman för
sitt truppslag. Vid marinen finnas i. för
kustartilleriet, för sjöartilleriet, för torpedvapnet,
för u-båtsvapnet, för minväsendet och för
förbindelseväsendet. Vid flygvapnet finnas i.
för luftbevakningen, för tekniska tjänsten och
för flygsäkerhetstjänsten. — Gemensamt för hela
försvaret finns dessutom i. över rikets
befästningar. S.E.B.
Inspektören över rikets befästningar lyder
direkt under överbefälhavaren. Hans uppgift är
att ägna oavlåtlig uppmärksamhet åt
befästnings-väsendets utveckling, vidtaga el. föreslå åtgärder
för att tillgodose denna, utarbeta förslag till
erforderliga nybyggnads- och ändringsarbeten
samt inspektera befästningarna. L, som tillika
är chef för Fortifikationskåren, biträdes av en
särskild stab, befästningsinspektionen.
I. ingår i Högkvarteret.
Inspicient’ (av lat. inspic’ere, besiktiga; eg.
till-syningsman), teatertjänsteman, som under
regissören närmast svarar för ordningen på scenen och
är dennes tekniske assistent. I Sverige benämnes
i. också andre regissör. Jfr Regissör.
Inspiratio’n (se Inspirera), ingivelse, hänförelse;
inrådan.
1) Fysiol., inandning, se Andning.
2) Teol. I. avser den kristna trons syn på den
Helige Andes verkan på människan. Enl.
Augustinus blir människan rättfärdiggjord därigenom, att
den gudomliga nåden, utan att människan med sin
vilja skulle förmå något, skapar en ny god
vilja genom att ingjuta den övernaturliga
kärleken i människan; Guds nåd inspirerar människan
och möjliggör ett gott handlande.
Rättfärdiggö-relsen* mottages och ett nytt liv i sedligt-religiöst
avseende möjliggöres enl. vissa teologers
uppfatt
ning just genom viljans i. — Jfr
Bokstavsinspira-tion. R.Br.
Inspirato’riska språkljud. Språkljuden bildas i
regel vid utandning. Tal kan dock äga rum vid
inandning (inspiration). Av bl.a. den möjligheten
begagna sig buktalare. Ett snyftande barn, som
försöker tala, bildar också många ljud under
inandning. Med i. brukar man dock icke avse
dylika, undantagsvis vid inandning uttalade
språkljud utan i stället vissa smack- el. sugljud (eng.
clicks) i buschmännens, hottentotternas och några
sydafrikanska negerstammars språk. Dessa ljud
kunna dock bildas både under ut- och inandning
och böra således icke kallas i. O.Gjn.
Inspire’ra (lat. inspira’re, inandas, inblåsa,
inspirera), hänföra, liva, egga; intaga, påverka, ingiva.
— Inspirerad, om tidn.-art. o.d., som ger
uttryck för en myndighets el. enskild persons
mening; dikterad.
Insprutning, med., se Injektion.
Inst., förk. för institut, institution samt för eng.
instant, innevarande (månad), dennes.
I .N.S.T., se In nomine.
Instabi’l (lat. insta’bilis’), vacklande, ostadig,
föränderlig.
Installatio’n (se Installera). 1) Den högtidliga
akt, genom vilken vissa nyutnämnda ämbetsmän
insättas i sitt ämbete. Till i. av univ.-professor
utfärdar rektor en tryckt inbjudningsskrift; den
ny-tillträdande prof, håller vid installationsakten en
installationsföreläsning. I. av kyrkoherde
förrättas vanl. av vederbörande biskop, som dock
därtill kan förordna annan prästman; som assistenter
medverka ett antal präster. Bestämmelser om
sistn. i. finnas i Kyrkolagen 1686, kap. 23, ritual t
”Handbok för svenska kyrkan”, kap. 13. A.Mn.
2 ) Tekn., anordnande av ledningar och
apparater för fördelning av gas, vatten, värme,
elektrisk energi o.d. inomhus; även benämning på
resp, fördelningsanläggning. Jfr Elektriska
installationer.
Installe’ra (fra. inställer, till ett germ. ord,
motsvarande fhty. stal, ställe o.d., eg.: insätta i en
viss ställning), högtidligen insätta i ämbete(t);
införa, anbringa; tekn., insätta, anordna, montera.
— Jfr Installation.
Instans’ (av lat. instan’tia, eg. omedelbar
närhet; enträgenhet), i rättsspråket om viss avd.
inom systemet av ett lands domstolar el.
förvaltande myndigheter. I denna bemärkelse
talar man nu om instansordning, d.v.s. den
ordning och omfattning, i vilken de olika
domstolarna el. beslutande myndigheterna i ett
land äga taga befattning med ett mål el.
ärende. Prövningen säges ske i i:a, 2:a etc. i. I
rättssäkerhetens intresse ha näml, kulturstaterna
sedan gammalt infört sådan instansordning,
möjlighet att få ett avgörande underkastat förnyad
prövning av överordnad myndighet, en el. flera
gånger. Inom processrättsvetenskapen skiljer man
därvid mellan 2 system; enl. det ena,
appellsystemet, prövas målet i hela dess vidd, både
bevis-och rättsfrågan, av överdomstolen, enl. det andra,
revisions- el. kassationssystemet, behandlar
överdomstolen blott frågan, om den riktiga
rättstill-lämpningen iakttagits av underdomstolen. Se Ap-
— 485 —
— 486 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
