Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Institutet för rättsvetenskaplig forskning - Institutet för silikatkemisk forskning - Institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning och forskning - Institutet för svensk utlandstjänst - Institutet för växtforskning och kyllagring, IVK - Institut français de Stockholm - Institut international de bibliographie - Institut international de collaboration philosophique - Institut international de coopération intellectuelle - Institut international de documentation - Institution - Institutionalism - Institutionen för folklivsforskning vid Lunds universitet - Institutiones - Institut Jean Jacques Rousseau, Institut des sciences de l’éducation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSTITUT JEAN JACQUES ROUSSEAU
rättslivet och juristutbildningen i landet.
Avsikten är, att i. skall uppdraga åt vissa forskare att
bearbeta större områden av rättssystemet samt
avlöna dem under deras tjänstledighet för
uppdragets fullgörande. K.
Institutet för silikatkemisk forskning, anslutet
till Chalmers tekniska högsk., Göteborg, under
ledning av prof. J. Arvid Hedvall, sysslar med
utforskning av pulverreaktioners mekanism,
grundläggande studier rörande silikatkemien, keramiska
produkter och , glas samt dessas råmaterialier
och pulvermetallurgisk forskning.
Institutet för socialpolitisk och kommunal
utbildning och forskning, se Socialinstitut.
Institutet för svensk utlandstjänst grundades
för att, utan bedrivande av propaganda vare sig
för el. mot emigration el. immigration, meddela
sakliga upplysningar till tjänst dels för svenskar,
som hade för avsikt att utvandra, och dels för
utlandssvenskar, som hade för avsikt att
återflytta till hemlandet. För detta ändamål
införskaffade och sammanställde I. erforderligt
upp-lysningsmaterial rörande förhållandena på
arbetsmarknaden i skilda länder. I fråga om
kvalificerade befattningar lämnade I. i viss
omfattning även medverkan vid svenskars
anställande i utlandet samt vid utlandssvenskars
anställande i hemlandet. Från 1930 och intill
krigsutbrottet 1939 åtnjöt I. bidrag av
statsmedel och erhöll genom att K.m:t fastställde
stadgarna och utsåg ordf, i styrelsen en halvt
officiell karaktär. 1943 sammanslogs I. med
Utlandssvenskarnas förening och fungerar nu som
en avd. av denna. [E.v.P.]A.E.
Institutet för växtforskning och kyllagring,
IVK, jordbruksvetenskapligt inst, startat 1941
av Rederi-ab. Nordstjernan med uppgift att
genom vetenskaplig forskning främja exporten till
Sydamerika av svenska jordbruks- och
trädgårds-produkter, framför allt potatis och frukt. I., som
är beläget vid Nynäshamn, sysselsätter 5
vetenskapsmän och förfogar över för ändamålet
moderna anläggningar och installationer samt
för-söksfält.
Institut franqais de Stockholm [äDstity’ fraDsä’
da ståkålm’], se Franska institutet i Stockholm.
Institut international de bibliographie [äDstity’
äDtärnasjånall’ da -fi’], se Dokumentation.
Institut international de collaboration
philoso-phique [äDstity’ äDtärnasjånall’ da kålabårasjåD’ [-fi-låsåfikk’],-] {+fi-
låsåfikk’],+} tillkommet 1936 på initiativ av prof. Ä.
Petzäll och f.n. förlagt till Abbaye de Pontigny
nära Paris, avser att skapa ett effektivt samarbete
mellan forskare inom filosofiens och psykologiens
områden, dels genom att insamla och
tillhandahålla uppgifter ang. de enskilda arbetsuppgifter,
med vilka forskare äro sysselsatta, dels genom att
utgiva en bibliogr. över filosofisk litteratur.
Institut international de coopération
intellectu-elle [äDstity’ äDtärnasjånall’ da kååperasjåD’ [-äDtä-läktüäll’],-] {+äDtä-
läktüäll’],+} se Internationella kommissionen för
intellektuellt samarbete.
Institut International de documentation [äDstity’
äDtärnasjånall’ da dåkymaDtasjåD’], se
Dokumentation.
Institutio’n (lat. institu’tio, av institu’ere, inrätta),
inrättning, anstalt, stiftelse; institut*.
Institutionalism’, amerikansk nationalekonomisk
riktning, vars upphovsman kan sägas vara
norskamerikanen Thorstein Veblen. Denne
kritiserade den ”ortodoxa”, klassiska nationalekonomien,
emedan den ekonomiska människan hos dess
företrädare endast fullföljde begränsade,
vinstrationella handlingsmål. De verkliga ekonomiska
subjekten äro i stället omgivna av en mångfald
samhälleliga institutioner, som bestämma deras
handlande och vanor och som äro underkastade
en ständig utveckling. Ekonomien måste därför
ta människorna, som de äro, icke göra abstrakta
vrångbilder av dem. Den rätta metoden att
studera det ekonomiska samhället är icke den
statiska ekonomiska teoriens utan metoden hos
en dynamisk, evolutionistisk teori, som inordnar
människan i hennes politiska, rättsliga och
övriga sociala institutioner, vilkas uppkomst och
utveckling studeras (genetisk metod). — I sin
kritiska attityd är i. ingalunda ensam bland de
nationalekonomiska strömningarna. Sålunda har
den tyska historiska skolan fullföljt liknande
mål. Detsamma gäller i viss mån även Max
Weber. I England ha bl.a. makarna Webb givit
uttryck åt besläktade tankar. I sin positiva
forskning har i. emellertid icke kunnat prestera
någonting av sådan helgjuten karaktär, att det
vunnit någon större anslutning. Särsk. i
teoretiskt hänseende ha i:s svagheter varit
iögonfallande, men även från historiskt håll ha
invändningar rests mot dess historietolkningar.
Bland skrifter av institutionalister märkas olika
monogr. om äganderätten (J. R. Commons),
ak-tiebolagssociologi (A. A. Berle och G. C. Means),
offentlig ekonomisk kontroll (J. M. Clark). Att
institutionalisten W. C. Mitchell även gjort
be-aktansvärda insatser inom konjunkturforskningen
är nog en tillfällighet. Utom bland ekonomer
har i. haft och har många anhängare bland
sociologerna (t.ex. C. H. Cooley och W. F.
Og-burn), liksom även bland jurister och historiker.
— Litt.: A. G. Gruchy, ”Modern economic
thought” (1947). Ln.
Institutionen för folklivsforskning vid Lunds
universitet, se Folklivsarkivet.
Institutio’nes kallas, särsk. i Tyskland,
översiktliga handböcker i privaträttens system, huvudsaki.
den romerska. Efter förebild av den berömde
romerske juristen Gajus’ ”1.” (o. 160) lät kejsar
Justinianus 533 sin minister Tribonianus utarbeta
en kortare juridisk lärobok, benämnd L, förlänade
den kraft av lagbok och införlivade den med
”Corpus juris civilis”*. En mångfald uppl. finnas,
bl.a. av Mommsen-Krüger. Av dessa I. ha senare
dylika fått sitt namn.
Institut Jean Jacques Rousseau [äDstity’ zaD’
zakk’ roså’], även benämnt Institut des
Sciences de 1’éducation,
uppfostringsveten-skapligt inst., grundat av prof. E. Claparède 1912,
sedan 1929 anslutet till univ. i Genève, med
uppgift att bedriva vetenskaplig forskning och
upplysningsverksamhet i barnpsykologi och
experimentell pedagogik. Numera utbildas vid I. lärare
för den lägre undervisningen, varjämte
specialkurser anordnas i småbarns- och
skyddshemsupp-fostran, hjälp- och särklassundervisning,
yrkes-rådgivning m.m. Till I. äro anslutna försöks-
— 493 —
— 494 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
