Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Institut Jean Jacques Rousseau, Institut des sciences de l’éducation - Institut océanographique - Institut Pasteur - Institut Solvay - Institut Tessin - Instituttet for sammenlignende kulturforskning - Institutum Beatae Mariae Virginis - Institutum judaicum - Institut universitaire des hautes études internationales - Instjälpning - Instructor - Instruera - Instruktion - Instruktionsapotek - Instruktionsbrädetest - Instrktionstest el. direktionstest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSTITUT OCÉANOGRAPHIQUE
kindergarten, rådfrågningsbyråer i
uppfostrings-och medicinskt-pedagogiska frågor samt stort
bibi. Undervisningen är huvudsaki. inriktad på
praktiskt pedagogiska övningar, och ett 30-tal
lärare och föreläsare äro knutna till I. Detta har
även en viss internationell karaktär. [H.Sd]E.Bng.
Institut océanographique [äDstity’ [-åseanågra-fikk’],-] {+åseanågra-
fikk’],+} se Oceanografi.
Institut Pasteur [äustity’ pastö’r], vid Rue Dutot
i Paris, invigt 1888, tillkom urspr. genom en
internationell insamling som en hyllningsgärd från en
tacksam och beundrande samtid för att sätta Louis
Pasteur i stånd att genomföra behandlingen av
vat-tuskräck* enl. en av honom införd metod. Det har
sedermera betydligt utvidgats och utgör numera ett
centrum för vetenskaplig forskning, omfattande
storartade laboratorier för undersökningar inom
bakteriologi, serologi, medicinsk kemi, fysiologi
och för undervisning inom dessa grenar av
medicinen. Ett sjukhus (Höpital Pasteur) för patienter,
lidande av infektionssjukdomar, är knutet till inst.
Ett flertal Pasteur-inst. i skilda delar av världen
äro organiserade i anslutning till huvudinst. i
Paris. A.Fl.
Institut Solvay [äustity’ sålvä’], Bryssel,
grundades av den belgiske industrimännen och
socialreformatorn Ernest Solvay. Från början blott ett
forskningslaboratorium för fysik och kemi
utvidgades I. 1893 med en avd. för fysiologi. Omkr.
1902 tillkom den nu förnämsta avd., Institut
de sociologie Solvay, en av de bäst
finansierade och genom sin förste föreståndare,
sociologen Émile Waxweiler, även bäst organiserade
sociologiska forskningsinst. i Europa. Detta inst.
tillhör nu univ. i Bryssel men står under
självständig ledning. Det utger ”Revue de ITnstitut
de sociologie”, en kvartalsskrift, som framför allt
är känd för sina utmärkta bibliografiska
översikter och sin ”krönika” över vad som händer inom
de vetenskapliga områdena världen runt. En
ytterligare avd. av L är den för energetik i Paris,
grundad 1906. De flesta av I:s avd. utge
vetenskapliga skrifter, t.ex. i hygien, psykologi och
sociologi. B.Pf.
Institut Tessin [ätJstity’ täsäo’] (fra.), se
Tessin-institutet.
Instituttet for sammenlignende kulturforskning,
upprättat av norska staten och Oslo stad, tillkom
1922 i Oslo som ett led i strävandena att i det
neutrala Norden återknyta de internationella
vetenskapliga förbindelser, som genom i:a
världskriget avbrutits. Tanken väcktes först på det
nordiska interparlamentariska mötet i Oslo 1917
av prof. Fr. Stang, som länge var I:s ledare. I:s
huvudämnen äro jämförande språkforskning,
folkminnesforskning, etnologi, arkeologi,
religionsvetenskap, sociologi och rättsforskning, och det
betonar vikten av att kulturen studeras i sin helhet
under ständigt samarbete och ej blott i isolerade
specialfack. I. stöder och tar initiativ till
forskningsarbeten inom och utom landet, ger ut
vetenskapliga skriftserier och anordnar internationella
föreläsningsserier. I. är inrymt i Nobelinst. i
Oslo. w.Sw.
Institu’tum Bea’tae Marfae Vir’ginis, se
Engelska fröknar.
Institu’tum judalcum, urspr. en till något tyskt
univ. knuten anstalt för utbildning av
judemissionärer. Prof. J. H. Callenberg grundade det första
I. vid univ. i Halle 1724. Ett annat upprättades
1886 i Berlin av H. L. Sträck. Mest bekant är
det av F. Delitzsch 1886 grundade I. i Leipzig
(”Delitzschianum”), som utg. dels
missionsskrif-ter (bl.a. tidskr. ”Saat auf Hoffnung”), dels
vetenskapliga tidskr.. I sht I. i Berlin utvecklades
under H. Gressmanns ledning vid 1920-talets mitt
till ett rent vetenskapligt judaistiskt
forskningsinst., utan missionstendens. C.V.J.
Institut universitaire des hautes études
interna-tionales [äustity’ ynivärsitä’r de å’ts etydd’ [-äDtär-nasjånall’]-] {+äDtär-
nasjånall’]+} (Universitetsinstitutet för högre
internationella studier) grundades i Genève 1927 med
stöd av bl.a. Rockefellerstiftelsen. L, som arbetar
i nära anknytning till Genèves univ., är avsett
för dem, som mera ingående och vetenskapligt
vilja studera de internationella problemen. Det
utfärdar licentiat- och doktorsdiplom inom sina
ämnesområden (sciences politiques). I styrelsen
har även en svensk haft plats, näml. prof. ö.
Undén, som invaldes 1927. 1930—31 var prof.
Gunnar Myrdal knuten till I., och 1930—32 och
1933—34 undervisade prof. Gustav Cassel där. H.Ci.
Instjälpning, se Invagination.
Instructor [instruk’ta] (eng.), lärare vid
amerikanska univ. och colleges, i akademisk
rangställning närmast under lägsta professorsrang; i
svenskt universitetsliv närmast jämförlig med
amanuens.
Instrue’ra (lat. instru’ere, inbygga, utrusta,
undervisa), undervisa, handleda, vägleda, giva
föreskrifter. — Instrukt i’v, lärorik, upplysande. —
Instrukt ö’r, fem. instruktr i’s,
handledare, vägledare.
Instruktio’n (lat. instru’ctio, av instru’ere, anvisa,
undervisa), anvisning, föreskrift, undervisning,
sammanfattning av reglerna för fullgörandet av
ett uppdrag, utövandet av en verksamhet,
fyllandet av en funktion etc., särsk. om de av K.m:t i
ekonomisk lagstiftningsväg utfärdade
författningar, som innehålla bestämmelser för olika
ämbetsverk, ämbetsmän el. institutioner om deras
verksamhet, skyldigheter etc. Jfr Arbetsordning.
Instruktionsapotek benämnes det apotek i
Stockholm, där Farmaceutiska inst:s studerande
vid kursen för farm. kand.-examen avlägga sina
praktiska prov i recepturgöromål. Innehavare av
sådant apotek benämnes
instruktionsapotek a r e.
Instruktionsbrädetest, psykol., ett psykotekniskt
prov, avsett att undersöka försökspersonens
förmåga att i snabb följd utföra olika arbetsmoment.
Härvid har provledaren även tillfälle att iaktta,
hur arbetet utföres. I. finns i olika utföranden,
men mestadels består instruktionsbrädet av en
ung. meterlång, kvadratisk skiva utrustad med
diverse luckor och gångjärnsförsedda tvärslåar,
till vilka höra lås och nycklar. Efter den
inledande instruktionen får försökspersonen börja med
att låsa upp ett lås och dra undan en regel.
Under denna finner han en skriftlig instruktion för
nästa moment av provet o.s.v. E.Bng.
Instruktionstest el. direktionstest, psykol.,
benämning på prov, avsedda att utröna
försökspersonens förmåga att omedelbart utföra vissa
— 495 —
— 496 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
