Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Instrumentalstil - Instrumentarium - Instrumentation, instrumentering, orkestrering - Instrumentering - Instrumentfabriks-ab. Lyth - Instrumentflygning - Instrument Landing System, ILS - Instrumentlandning - Instrument of government - Instrumentsystematik - Inställelsedag - Inställning - Instörtningsdal - Instörtningsskalv - Insubordination - Insubrer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSTRUMENTARIUM
besättningstypen. Kammarmusiken* med piano
utvecklade sig från början så, att man till
pianosonaten fogade ett el. flera obligata instrument. I
Haydns, Mozarts och Beethovens
violin-pianosonater, pianotrior, -kvartetter och -kvintetter
förblev visserligen pianot det ledande instrumentet,
men stråkinstrumenten erhöllo med tiden en allt
självständigare ställning. Inom den nya
instrumentalstilen tog man mera än förr hänsyn till
instrumentens klangliga och tekniska möjligheter.
Att detta alldeles särsk. blev fallet i den solistiska
virtuosmusiken, är givet. Under romantiken*
utvecklades i. i olika riktningar, vilka å ena sidan
strävade mot karakteristiska klangliga verkningar,
å den andra mot en starkare individualisering av
instrumenten. S.E.S.
Instrumenta’rium, samling el. uppsättning av
instrument för visst ändamål.
Instrumentatio’n, instrumentering,
orkest re r in g, mus., fördelningen av ett
(original- el. arrangerat) orkesterverks stämmor på de
olika instrumenten. Medan i den äldre
instrumentalmusiken i. i huvudsak gick ut på att låta
de enskilda instrumenten uppträda mera
schematiskt, gruppvis, i stil med orgelregistreringen,
ha sedan Haydn (med bl.a. Monteverdi och Gluck
som föregångare) instrumenten fått en alltmer
individuell behandling vid återgivandet av
stäm-ningsinnehållet. Särsk. romantikerna ha utbildat
en differentierad instrumentationskonst. Konsten
att instrumentera förutsätter medfött klangsinne;
därutöver upplyser
instrumentationslä-r a n om instrumentens tonomfång, egenart, teknik
och noteringssätt samt deras
kombinationsmöjligheter. Vägledningar i i. ha skrivits av Berlioz (ny
uppl. av R. Strauss), Marx, Lobe, Riemann,
Ge-vaert, R. Hofmann, Bussler och Prout. Jfr
Orkester. F.Sl.
Instrumente’ring. i) Elektrotekn., se Elektriskt
ställverk.
2) Mus., se Instrumentation.
Instrumentfabriks-ab. Lyth, Stockholm,
etablerat 1861, bolag 1917, tillverkar nautiska,
geode-tiska och hydrometriska instrument, fyrapparater,
instrument för skogsbruk m.m. Aktiekapital 60,000
kr, årligt tillverkningsvärde c:a 0,5 mkr;
arbetarantal o. 30.
Instrumentflygning, se Blindflygning och
Instrument Landing System.
Instrument Landing System [in’stromant
län’-diij sisTam], ILS, militär beteckning SCS-51,
blindlandningssystem (jfr Blindflygning) för
flygplan, vilket baserar sig på två riktade radiostrålar
med våglängden understigande 3 m.
Markinstallationen på en flygplats utgöres av två radiofyrar
(sändare) med speciellt antennsystem. Den ena
fyren sänder en ledstråle i landningsbanans
vertikalplan, och från den andra erhålles en
glid-stråle i det för ett flygplans landning
normala glidplanet. För att indikera, hur långt
flygplanet befinner sig från flygplatsen,
kompletteras nämnda radiofyrar av tre vertikalt riktade
markeringsfyrar, placerade på bestämda
avstånd från flygplatsens landningsbana. I
flygplanet finnas radiomottagare med antennsystem
installerade för resp, ledstråle, glidstråle och
markeringssignal. Indikeringsanordningen består
dels av ett instrument med en vertikal och en
horisontell visare, dels av olikfärgade lampor.
Den vertikala visaren anger avvikelsen från
ledstrålen (i sidled), och den horisontella indikerar
avvikelsen från glidstrålen (i höjdled). Då
flygplanet korrekt flyger i såväl ledstrålen som
glidstrålen, korsas visarna i centrum, och vid
passerandet av markeringsfyrarna lysa olika lampor
på instrumentpanelen. — I. har godkänts som
standardutrustning för instrumentlandning av
Internationella luftfartsorganisationen och finns
installerat vid de flesta större, civila flygplatser, i
Sverige vid Stockholm-Bromma,
Göteborg-Tors-landa och Norrköping-Kungsängen. — Samma
huvudprincip som vid I. användes i föregångarna
Lorenz System och Standard Beam Approach
(SBA). B.Tm.
Instrumentlandning, landning av flygplan enbart
med hjälp av instrument (även radiotekniska
dylika), då marksikt saknas (d.v.s. i mörker el.
dimma). Jfr Blindflygning och Instrument
Landing System.
Instrument of government [in’stromant avv
gEvv’anmant], Englands enda skrivna författning,
efter rumpparlamentets och lilla parlamentets
upplösning 1653 utfärdad av Cromwell och det av
hans anhängare behärskade statsrådet.
Författningen utnämnde Cromwell till chef för den
verkställande makten ss. lord-protector och ställde vid
hans sida ett statsråd med stora befogenheter.
Dessutom skapade I. ett parlament, vars
beskattningsrätt inskränktes genom bestämmelser om
stora fasta anslag till här, flotta och
civilförvaltning men som fick sig anförtrott hela lagstiftande
makten. Det skulle sammanträda vart tredje år,
bestå av en kammare, underhus, och framgå ur
censusbegränsade val, från vilka katoliker voro
helt uteslutna. Då det 1654 sammanträdande
parlamentet blev en härd för missnöjet med Cromwell
och hären, blevo I:s bestämmelser aldrig strikt
efterlevda; författningen sattes ur kraft 1655, då
formlig militärdiktatur etablerades, och upphävdes
1657 genom en lag, som bl.a. gav lordprotektorn
en ny ställning och även inrättade ett överhus. B.
Instrumentsystematik, se Musikinstrument.
Inställelsedag, jur., dag, då part, som vill
tillvarataga sin rätt, har att senast inställa sig inför
domstol el. annan myndighet. Någon särskild
i. i konkurs är ej angiven i den nya svenska
konkurslagen, utan fordringsägare skall inom viss, av
konkursdomaren bestämd tid hos honom anmäla
sin fordran. Vid processande i hovrätt el. Högsta
domstolen betyder i. den dag, då part senast skall
ha inlämnat sin skriftliga inlaga, för att denna
skall vinna beaktande.
Inställning (ty. Einstellung), psykol., betecknar
1) tillstånd av avsiktlig iakttagelse el. spänd
väntan, vanl. befordrande det väntade intryckets
snabba uppfattning, 2) ofta, i obestämdare bemärkelse,
välvilligt el. motvilligt förhållande till personer
och åsikter.
Instörtningsdal, se Dal, sp. 864.
Instörtningsskalv, se Jordbävning.
Insubordinatio’n, lydnadsbrott, i sht där detta
avser krigslydnaden.
Insu’brer (lat. Fnsubres), keltisk (gallisk)
folkstam i n. Italien med Mediolanum (Milano) som
— 499 —
— 500 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
