Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Interimsregering - Interiör - Interjektioner - Interkalation - Interkalär - Interkardinalstreck - Interkines - Interkolumnium - Interkonfessionell - Interkostal - Interkostalkölsvin - Interkostal-nerver, neuralgi - Interlaced style - Interlaken - Interlingua - Interlockvara - Interlokala banker - Interlokutorie-dom - Interlokutör - Interloper - Interlude - Interludium - Intermedin - Intermedium - Intermedius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERIÖR
rådet ensamt vara i., t.ex. när vid konungs död
tronföljare ej nått myndighetsålder el. när hela
kungahuset utgått på manssidan. I dessa fall
utgör statsrådet i., till dess förmyndarstyrelse, resp,
ny konung utsetts och tillträtt regeringen. L
styr med ”all konungslig makt och myndighet”
dock med vissa inskränkningar, varjämte
förtroendeämbeten endast ”tillsvidare” kunna förvaltas
av dem, som i. därtill förordnar. J.E.N.
Interiö’r (fra. interieur, av lat. inter’ior, inre),
(bild av) det inre el. invändiga av något, spec. en
byggnad (mots.: e x t e r i ö’r), insida(n);
inom-husbild; (intim) skildring av inre angelägenheter
(vanl. i plur.).
Interjektio’ner (lat. inter jec’tio, mellankast [av
ord]), språkv., ord, som väsentligen äro uttryck för
en känsla, ett affektförlopp. Ordgruppen kan täml.
tvångsfritt uppdelas i 3 typer: 1) impulsioner,
rena känslouttryck, ack, o, usch. fy, 2)
imitationer, uttryck för ljud-, ljus- el. (och)
rörelsehärm-ningar, ss. pang, plums, hirr, visch, 3) i m p
eratio n e r, uttryck för en viljeinriktning, ts, vyss,
kas, ptro. Impulsionerna bygga på (härmningar av)
ljud, som beledsaga känsloutbrott av olika slag,
imitationerna äro subjektiva återgivanden medelst
språkljud av utifrån kommande intryck, och
im-perationerna utformas ofta kring ett
erfarenhetsmässigt fixerat grundljud. I. tillhöra som levande
bildningar det talade språket; skriften kan endast
tillnärmelsevis återge deras verkliga ljudvärde.
Ordformen är enkel; ljudmassan uppvisar ej sällan
oartikulerade beståndsdelar, ss. smackar och
in-andningsljud, ”böjning” saknas. — I. ha länge
ansetts vara primitiva, rent av urspråkliga rester
i kulturspråken. Så torde icke vara fallet, åtm.
icke med de nu levande bildningarna. Den enkla
formen betingas av ordens funktion; det
affektbärande elementet, dominanten, måste kunna göra
sig gällande. Om en viss i. förlorar sin
affektprägel och genom skriftens förmedling glider in i det
”vanliga” språket, nyskapas på samma dominant
vanl. en ny, affektbärande variant. Sitt namn ha
orden fått därav, att de i allm. icke stå i direkt
syntaktiskt sammanhang med de övriga orden i
meningen; snarast utgöra de en med
tankeinnehållet parallell uttryckstyp. — Med hänsyn till
ursprunget skiljer man mellan primära och
sekundära i. De primära äro ursprungliga
bildningar, de sekundära utgöras av vanligt
språkgods av skiftande ursprung, vars
betydelseinnehåll förflyktigats och vars känslovärde stegrats.
Exempel på sekundära i. äro främst svordomar
och bedyranden, ss. fan, tusan, kors, herre gud,
jösses. Hj.L
Interkalatio’n, se Kronologi.
Interkalä’r (av lat. intercala’re, inskjuta), bot.,
om tillväxt genom bildning av nya celler el. en
ny växpunkt, som inskjutes mellan äldre, redan
utbildade celler el. vävnader. Interkalär tillväxt
förekommer t.ex. hos gräs och fräkenväxter vid
basen av varje stamled, hos hängeväxter vid
bildningen av en cupula, hos stammar och rötter
vid bildningen av ett kambium m.m.
Interkardinalstreck, se Kompass.
Interkine’s, ärftl., se Reduktionsdelning.
Interkolum’nium, mellanrummet mellan
kolonnerna i en kolonnrad.
Interkonfessionell’, avseende olika konfessioners
förhållande till varandra. Jfr Konfessionalism.
Interkosta’1 (till lat. inter, mellan, och costa,
revben), anat., belägen mellan revben, t.ex.
inter-kostalnerver, interkostalmuskler; skeppsb., om
långskeppsförband, som skarvas vid genomgående
spant, bottenstockar el. balkar; t.ex. kölsvin.
Interkostalkölsvin, skeppsb., se Kölsvin.
Interkostal-nerver, -neuralgi, se Neuralgi.
Interlaced style [intalefst stäi’1], (eng.),
konst-hist., se Entrelac.
In’terlaken (av lat. inter laBus, mellan sjöarna),
turist- och kurort i kantonen Bern i Schweiz,
40 km s.ö. om staden Bern, vid Aare mellan
Brienz- och Thunsjöarna; 4,059 inv. (1941). Det
milda klimatet, den vackra dalen och framför
allt de närbelägna Alperna göra I. till en av de
mest besökta turistorterna i Schweiz. Bergbanor
leda upp i Jungfraugruppen.
Interlin’gua (till lat. inter, mellan, och lin’gua,
språk), gemensam benämning på en grupp
förslag till världsspråk, vilka alla grunda sig på
latinet, som de på olika sätt sökt förenkla för
praktiskt bruk. Främst bland dem må nämnas
Latino sine flexione*. Gruppen sammanhålles av
en Academia pro interlingua med säte i Turin
och med tidskr. ”Schola et vita” som organ.
Ordet i. har även använts om hjälpspråk över
huvud. — Inter linguist i’k, vetenskap om
internationella hjälpspråk (se Världsspråk). v.Sw.
Interlockvara [-låkk’-] (till eng. interlock, gripa
i varandra, hopfläta), trikåvara med dubbla, i
varandra stickade vävnader, varigenom endast
rät-maskor bli synliga på ömse sidor. Användes till
underkläder.
Interloka’la banker, banker, vilkas verksamhet
omfattar landet i dess helhet och således icke är
begränsad till viss plats (1 o k a 1 b a n k e r) el.
provins (provinsbanker).
InterlokutoTie-dom, äldre, särsk. under
1600-talet använt namn å under rättegång meddelade
beslut i vissa förberedande processuella frågor.
Interlokutö’r (fra. interlocuteur, till lat. inter,
mellan, och loq’ui, tala), den som man talar med,
sagesman; fem. även i n t e r 1 o k u t r i’s.
Interloper [inTalåupa] (eng., till inter, mellan,
och loper av leaper, subst. av leap, hoppa), en
person, som blandar sig i affärer, med vilka han icke
har att göra. Termen framträdde mot slutet av
1500- och början av 1600-talet som benämning på
de allt talrikare köpmän, vilka utan att vara medl.
av de stora privilegierade handelskompanierna —
Merchant Adventurers, East India Company m.fl.
— bedrevo handel inom deras privilegierade
områden. Handelskompanierna förde en hård kamp
mot i. för att bli kvitt deras konkurrens men
kunde ej förhindra deras verksamhet. Sa B.
Interlude [in’talod] (eng.), mus., teaterv.,
mellanspel (jfr Engelsk teater, sp. 676); paus.
Interlu’dium (lat.), mus., mellanspel, i sht den
på orgel utförda övergången mellan psalmverserna.
Intermedi’n, fysiol., hypofyshormon, se Hypofys.
Intermedäum (lat.), mus., se Intermezzo.
Intermed’ius, -a, -um (lat., stående emellan,
intermediär), artnamn på djur och växter, åsyftande att
organismen till sin morfologi el. härstamning står
emellan två tidigare bekanta närbesläktade arter.
— 523 —
— 524 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
