Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationella betalningar - Internationella betalningsbanken - Internationella bibelstudiesällskapet - Internationella bordtennisförbundet - Internationella botanistkongresser - Internationella bowlingförbundet (IBA) - Internationella brigaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONELLA BETALNINGSBANKEN
olika länderna tillgodohavanden på varandra ökas
genom export och övriga aktiva poster i
betalningsbalansen* samt minskas genom import etc.,
och betalningarna utgöra kvittningar mellan
banktillgodohavanden. Före 2:a världskriget
brukade olika länder i engelska banker hålla
tillgodohavanden, vilka de överläto på varandra.
Pundet fungerade alltså på sätt och vis som ett
internationellt betalningsmedel. På gr. av
Englands stora skuldsättning under kriget har
förtroendet till pundet minskats och dollarn blivit
blivit den mest åtrådda valutan. Ett lands
valutareserv utgöres främst av
tillgodohavanden i utländska banker samt av växlar o.a.
fordringar på utlandet, minskade med motsv.
skulder till detta. Då guldet fortfarande spelar
en betydande roll för i. (se Guldmyntfot och
Bretton Woods-avtalet), bruka länderna ha en
del av sin valutareserv placerad i guld. Även i
fall, där betalningarna länderna emellan äro
underkastade statskontroll, ske de medelst kvittning
mellan banktillgodohavanden, om också i något
andra former. Vid clearing* äro sålunda
importörerna förpliktade att fullgöra sina betalningar
till en särskild valutacentral i hemlandet,
varifrån exportörerna erhålla betalning (jfr även
Valutareglering).
Tillgångar i ett land, vilka ej blott kunna
användas till inköp, räntebetalningar etc. i detta
utan även kunna utbytas mot andra länders
valuta, representera fri el. konvertibel
valuta (”hård valuta”). Redan före 2:a
världskriget infördes dock i många länder
valutaregleringar, vilka gjorde, att utlänningars tillgångar i
dessa länder blevo i så måtto spärrade, som
de ej kunde tas hem genom att man där inköpte
hemlandets el. något tredje lands valuta. Kunna
de däremot fritt användas till att bekosta import
från det land, där de äro placerade, till varje
annat land, ha de likväl ett av det förra landets
prisnivå och exportförmåga bestämt
internationellt värde. Få de däremot ej överlåtas till ett
annat land, äro de ej längre konvertibla el., som
man också kan säga, internationellt gångbara
(de representera då ”mjuk valuta”). Tillgångar,
som blott få användas till import till det land,
som deras innehavare bebo, kunna benämnas
inkonvertibla el. i analogi med uttrycket
bilateral handel bilaterala. Får ett land
genom t.ex. ett exportöverskott ett överskott av
på så sätt inkonvertibla tillgångar i ett annat,
kan det använda dessa blott till att bekosta en
i jämförelse med exporten ökad import från det
andra landet. En bilateral valuta tenderar att
låta handeln mellan två länder gå jämnt ut, då
ett land kan sakna intresse av ett
exportöverskott till ett annat, varför det ej kan erhålla
likvid. Tillgodohavanden i ett land kunna vara
ytterligare spärrade el. blockerade genom
att de ej få användas till att bekosta import
från detta utan blott få nyttjas för att bestrida
konsumtion och investeringar inom landet och
ofta ej ens detta i obegränsad omfattning. Vissa
utlänningar kunna t.o.m. vara helt förbjudna att
använda sina tillgodohavanden. En så total
spärr användes främst i samband med krig el.
eljest, då man planerar att lägga beslag på det
ifrågavarande landets egendom el. i varje fall
förhindra, att denna användes på ett mot det egna
landets intressen stridande sätt. C.Wr.
Internationella betalningsbanken, se
Internationella regleringsbanken.
Internationella bibelstudiesällskapet, se Jehovas
vittnen.
Internationella bordtennisförbundet (eng.
International Table Tennis Federation), se Bordtennis.
Internationella botanistkongresser ha med täml.
regelbundna mellanrum, på senare tid vart 5:e
år med undantag för krigsåren, hållits på skilda
ställen i världen: i Bryssel (1864), Amsterdam
(1865), London (1866), Paris (1867), Petersburg
(1869), Florens (1874), Amsterdam (1877), Paris
(1878), Bryssel (1880), Genua (1892), Madison,
USA (1893), Paris (1900), Wien (1905), Bryssel
(1910), Ithaca, USA (1926), Cambridge (1930)
och Amsterdam (1935). Ehuru även de tidigare
b. voro internationella, räknas den i Paris 1900
som den första. Den 7:e skulle ha hållits i
Stockholm 1940 men måste på gr. av
världskriget uppskjutas till 1950. — I. ha vanl. hållits i
samband med exkursioner, varvid särskilda
guideböcker utarbetats. Den viktigaste uppgiften har
dock varit utarbetandet av regler för olika
växt-gruppers nomenklatur*. De äro naturligtvis också
av största betydelse för knytandet av förbindelser
mellan olika länders botanister. W.
Internationella bowlingförbundet (eng.
International Bowling Association, förk. IB A) bildades
1926 för fastställandet av enhetliga regler, mått
på banor, klot m.m. samt för anordnandet av
internationella tävlingar (VM), kongresser m.m.
Internationella brigaden, benämning på
förband, sammansatt av snart sagt alla nationer,
som deltog på republikanska sidan i spanska
inbördeskriget 1936—39. Föregångare till I. var
Thälmanngruppen, som redan i juli 1936 lämnade
Barcelona och begav sig till Aragonien-fronten.
I nov. s.å. upplöstes den till o. 100 man
uppgående Thälmanngruppen och överfördes till L, som
vid denna tidpunkt började organiseras i Albacete
(c:a 120 km s.v. om Valencia). De, som läto sig
enrolleras i L, voro till stor del män med verklig
idealism el. åtm. med utpräglat hat mot fascism
och nationalsocialism. Rena äventyrare
före-kommo också, särsk. de första månaderna. En
av de först uppsatta bataljonerna stod under
befäl av den tyske förf. Ludwig Renn. De
nationer, som voro talrikast representerade, voro USA,
Frankrike, Italien, Tyskland och Polen. I:s
styrka uppgick, när den under nov.—dec. 1936
var som störst, till bortåt 40,000 man. I.
utnyttjades hänsynslöst — bl.a. fick den utgöra
täcktrupp under organisationen av den republikanska
armén —, varför den framför allt under vintern
1936—37 decimerades avsevärt. Antalet stupade
svenskar (under hela kriget) uppgick till 134. I.
insattes först i striderna om Madrid, bidrog i hög
grad till segern vid Brihuega i början av mars
1937 samt till framgången vid Brunete i början
av juli 1937. Mot slutet av kriget
(sensommaren 1938) deltog I. bl.a. i det hårda Ebro-slaget.
I. omorganiserades i början av 1937 till ett antal
brigader (motsv. regementen), småningom 6,
vilka organiserades i 2 internationella divisioner.
— 547 —
— 548 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
