Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationella skiljedomstolen i Haag, Permanenta skiljedomstolen - Internationella skogscentralen (CIS) - Internationella skridskoförbundet - Internationella skytteunionen - Internationella socialistiska byrån - Internationella sovvagnsbolaget - Internationella sparbankskongresser - Internationella sparinstitutet - Internationella standardiseringsassociationen - Internationella statistiska instiutet - Internationella straffrättsföreningen - Internationella studenthjälpen (ISS)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONELLA STUDENTHJÄLPEN
kommande omständigheter. I. har sitt säte i Haag
och har som kansli en internationell byrå under
ledning av ett förvaltningsråd, bestående av de
till konventionen anslutna staternas diplomatiska
representanter i Haag under ordförandeskap av
den holländske utrikesministern. — I. har hittills
handlagt 20 rättsfall, av vilka 14 hänföra sig till
tiden före x:a världskriget, däribland en
svensk-norsk gränstvist, den s.k. Grisbådarna-affären
1909; två avbrötos genom kriget men fullföljdes
efter dess slut, medan endast fyra falla under
mellankrigstiden, det sista 1932. Under de senare
åren ha från flera håll, särsk. från USA,
auktoritativa röster höjts för en utvidgning av I:s
kompetens från att gälla blott tvister mellan
stater till att omfatta även tvister rörande avtal
mellan stater och enskilda av främmande
nationalitet. Vid en konferens, som hölls i Paris i juni
1946 och fortsattes i april 1947, nåddes enighet
om att uppta detta spörsmål till närmare
utredning. Sedan detta sista möte är även en svensk
medl. av L, näml. f.d. justitierådet Algot Bagge.
— Litt.: ”Handbuch der Entscheidungen des
Ständigen Schiedshofs 1902—28” (1931). H.Ci.
Internationella skogscentralen (fra. C entre
international de sylviculture, förk. CIS) bildades 1939
i Berlin enl. beslut vid 2:a internationella
skogs-kongressen i Budapest 1936. L, som sorterar
under Internationella lantbruksinst. i Rom, har till
uppgift att insamla och distribuera skoglig
information av alla slag samt medverka till lösandet
av praktiskt skogliga spörsmål och har utg. en
skoglig revy, ”Intersylva”. Ett flertal stater, bland
dem Sverige, Danmark och Finland, äro medl.
av I. Varje medlemsstat har en delegerad i
centralens comité permanent. 1945 förflyttades I:s
arkiv m.m. till Salzburg, där verksamheten
fortsatt i mycket begränsad omfattning. FN:s
sammanslutning Food and Agriculture Organization
har genom sin Forestry Division i stort sett
övertagit I:s verksamhet. F.A.Bn.
Internationella skridskoförbundet, se
Skridskoåkning.
Internationella skytteunionen, se Skjutning.
Internationella socialistiska byrån, se
International.
Internationella sovvagnsbolaget, fra. Compagnie
internationale des wagons-lits et des grands express
européens (Wagons-lits-bolaget), grundades 1873
av belgaren Georges Nagelmakers och fick sitt
säte i Bryssel. I. äger och driver sovvagnar,
restaurangvagnar och salongsvagnar, vilka enl.
överenskommelser med järnvägsförvaltningarna
framföras i expresståg och viktigare snälltåg
mellan ett flertal europeiska länder. I. introducerade
det första lyxtåget i Europa, näml.
Orientexpres-sen Paris—Wien, senare utsträckt till Istanbul.
Före i:a världskriget gingo dess vagnar i de
flesta internationella förbindelser inom Europa
och sågos även på linjer i Asien och Nordafrika.
Numera har dess verksamhetsområde inskränkts
som följd av krigen. Bland de f.n. mest bekanta
expresstågen med I:s vagnar kunna nämnas
Simplon—Orientexpressen (Calais—Paris—Milano
—Trieste—Belgrad—Sofia—Istanbul), Arlberg—
Orientexpressen (Calais—Paris—Basel—Innsbruck
—Wien—Budapest—Bukarest), Nordexpressen (Pa-
SU 14. — 577 —
19 — Red. avsl. S5/n 49.
[-ris—Liége—Köln—Hamburg—Köpenhamn—Stockholm),-]
{+ris—Liége—Köln—Hamburg—Köpenhamn—Stock-
holm),+} Sydexpressen (Paris—Irün [-[tågbyte]—Madrid,-] {+[tågbyte]—Mad-
rid,+} resp. Lissabon) och Train bleu (Calais—
Paris—Rivieran). Sverige beröres (hösten 1949)
av I:s genomgående sovvagnar Stockholm—Paris
och Stockholm—Rom. Vagnparken omfattade
1939 o. 1,600 vagnar men har kraftigt reducerats
under 2:a världskriget. — I. är nära förbundet
med resebyråföretaget Thomas Cook & Son. J.Sn.
Internationella sparbankskongresser, se
Internationella sparinstitutet.
Internationella sparinstitutet, fra. Institut
international de 1’épargne, bildades på initiativ av
de lombardiska provinsernas sparbank i
Milano vid en internationell sparbankskongress
där 1924. Dess uppgifter angåvos bl.a. vara att
främja sparandet, att verka för ett utbyte av
upplysningar om sparbankernas organisation och
verksamhet i de olika länderna och att anordna
internationella sparbankskongresser. I:s styrelse
var den s.k. permanenta kommittén, i vilken varje
anslutet land kunde låta sig representeras av 3
medl. och 3 suppl. Permanenta kommitténs ordf,
valdes av internationella kongressen, som
sammanträdde vart 5:e år. 1939 voro o. 5,000
sparbanker från 30 olika länder anslutna till I. Detta
utgav en tidskr., som utkom 10 ggr årl. på franska,
engelska och tyska och innehöll uppgifter om
sparbanksväsendet. I:s byrå var förlagd till
Milano. Före 2:a världskrigets utbrott 1939 hade
kongresser hållits i Philadelphia 1926, London
1929 och Paris 1935. Under kriget låg I:s
verksamhet nere. I sept. 1948 sammanträdde
permanenta kommittén i Bryssel f.f.g. efter krigets slut,
varvid en del stadgeändringar beslötos. Högsta
ledningen av I. tillkommer generalförsamlingen,
vars sammansättning är densamma som förutv.
permanenta kommitténs. Generalförsamlingen,
som skall samlas vart 4:e år, väljer bland sina
medl. styrelse, som sammanträder en gång om
året. Vid sidan om styrelsen skall finnas en
rådgivande kommitté, som utses av
generalförsamlingen. I:s säte överflyttades till Amsterdam. Det
beslöts, att någon tidskr. icke skulle utges under
den närmaste tiden utan att blott kortare
meddelanden och rapporter berörande speciella frågor
skulle distribueras. Några större kongresser skulle
ej avhållas. I stället är det meningen, att
fackmän och specialister på sparbanksområdet
emellanåt skola mötas för att diskutera olika frågor.
Ännu (1949) har I:s verksamhet icke kommit i
full gång. O.L.
Internationella standardiseringsassociationen, se
Standardisering.
Internationella statistiska institutet, se Statistik.
Internationella straffrättsföreningen (eng.
International Association of Penal Law) bildades
efter Internationella kriminalistföreningens*
splittring i Paris 1924 av entente-vänliga straffrättsmän.
Dess arbetsprogram är ung. detsamma som sistn.
förenings.
Internationella studenthjälpen (eng. International
Student Service, förk. ISS), internationell
studentorganisation, bildad 1925 på grundval av en 1920
inom Kristliga studentvärldsförbundet* tillsatt
kommitté, European Student Relief, för
avhjälpandet av nöden bland studenterna, särsk. i Cen-
- 578 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
