Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationella studenthjälpen (ISS) - Internationella studentunionen (IUS) - Internationella sällskapet för fotogrammetri - Internationella sällskapet för musikvetenskap - Internationella sällskapet för samtida musik (ISSM) - Internationella tandläkarförbundet (FDI) - Internationella telegrafbyrån, Internationella telegrafunionen - Internationella temperaturskalan - Internationella tennisförbundet - Internationella ungdomsförbundet - Internationella unionen för geodesi och geofysik - Internationella unionen för geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONELLA STUDENTUNIONEN
traleuropa; sedan 1930 utgör L en självständig
organisation, skild från studentvärldsförbundet. I.
har satt som sin uppgift att befrämja ”alla
strävanden att utveckla univ. och de högre
läroanstalterna till verkliga centra för nationell kultur,
i nära anknytning till den moderna världens
internationella, ekonomiska och sociala
förhållanden”. Detta syfte söker I. fullfölja utan
hänsyntagande till ras, nationalitet och politisk el.
religiös åskådning. Högsta ledningen inom I.
utövas av en styrelse, som består av högst 24,
lägst 15 medl. och som kompletterar sig själv.
De löpande göromålen handhavas av ett av denna
tillsatt arbetsutskott. Sin verksamhet bedriver I.
genom anordnandet av kurser, diskussionsmöten
och årskongresser (1936 i Sigtuna). Genom
generalsekretariatet i Genève utkommer
publikationen ”ISS News Letter” (före 1937 med titeln
”More Facts”). — I Sverige, som genom Sveriges
förenade studentkårer sedan 1924 varit
korresponderande medl. av L, bildades 1936 en s.k. nationell
kommitté för I., varigenom full anslutning till
organisationen vunnits. Under 2:a världskriget
intensifierades I:s verksamhet, och dess
ursprungliga uppgift, nödhjälpsarbetetet, trädde åter i
förgrunden. I. anslöt sig till European Student Relief
Fund i Genève, ur vilken World Student Relief
utvecklades. I I:s hjälpverksamhet ha de svenska
studenterna tagit del genom en särskild
nationalkommitté, den 1943 bildade Internationella
s t u d e n t h j ä 1 p e n s rikskommitté (ISR),
genom vilken över V2 mkr ställts till förfogande
för hjälpverksamheten bland studenter i
fånglägren, flyktingstudenter i Sverige och studenter i
krigshärjade länder. K.Gw.
Internationella studentunionen (eng. International
Union of Students, förk. IUS), efterträdare till
den tidigare internationella studentorganisationen,
Confédération internationale des étudiants*, som
efter en tid av politiska motsättningar vid
krigsutbrottet 1939 tvangs nedlägga verksamheten.
Under kriget samlades studenter från de
allierade länderna i London för överläggningar ang.
bildandet av en ny studentinternational. Efter
en förberedande konferens i London i nov. 1945
konstituerades I. vid en världsstudentkongress i
Prag i aug. 1946. — I. var avsedd att vara den
representativa organisationen för hela världens
studenter. Den skall enl. konstitutionen bl.a.
sträva för studiernas demokratisering, befrämja
studenternas samarbete med annan ungdom och
aktivt verka för fred. Vid tolkningen av dessa
programpunkter inträdde emellertid snart en
politisering, vilken föranledde ett flertal länder,
som från bildandet medverkat, att åter utträda.
Så knöts ett allt närmare samarbete med World
Federation of Democratic Youth, som
utvecklades i klart kommunistisk riktning. Efter
statskuppen i Tjeckoslovakien i febr. 1948 och den
hållning, som I:s ledning under krisen intog,
anmälde flera västeuropeiska länder sitt utträde.
—■ Sveriges förenade studentkårer beslöt 1946 att
inträda i L, men den tilltagande politiseringen
föranledde snart debatt om utträde. Efter
förslag av 4:e allmänna studentkonferensen i
Uppsala 1948 beslöt man att anmäla utträde. 1949
har beslut även fattats, att intet samarbete med
I. skall äga rum. — Bland ledande västeuropeiska
nationer kvarstår (nov. 1949) blott England i
unionen. G.Hl.
Internationella sällskapet för fotogrammetri (fra.
Société internationale de photogrammétrie, eng.
International Society for Photogrammetry)
konstituerades på österrikiskt förslag på en kongress i
Wien i/i 1910. 1 :a världskriget tvingade till
avbrott i I:s verksamhet, vilken dock återupptogs
1926, då en kongress hölls i Berlin. Kongresser
ha sedermera hållits i Zürich 1930, i Paris 1934, i
Rom 1938 samt i Scheveningen 1948, då I :s säte, som
1938—48 varit förlagt till Haag, överflyttades till
Washington. Sverige anslöt sig till I. 1929, då
Svenska sällskapet för fotogrammetri bildades. Sv.
Internationella sällskapet för musikvetenskap
grundades 1927 i Basel som ett återuppväckande av
Internationella musiksällskapet*. Det har
medarbetare i olika länder, i Sverige C.-A. Moberg, har
anordnat kongresser, Lüttich (1930), Cambridge
(i933), Barcelona (1936), och utgav 1928—30
”Mit-teilungen” (även innehållande smärre uppsatser).
Dess tidskr. är fr.o.m. 1931 ”Acta musicologica”
med musikvetensk. uppsatser och värdefulla
bibliografier.
Internationella sällskapet för samtida musik,
ISSM (eng. International Society for Contemporary
Music), grundades i Salzburg 1922 och har
sektioner i ett stort antal länder. I Stockholm
bildades en dylik 1923; 1925 tillkom en sydsvensk
sektion, verksam i Lund. Ett flertal större
internationella musikfester ha av sällskapet anordnats
i Salzburg, Prag, Venedig, Zürich, Frankfurt a.M.,
Siena, Genève, Liége, Oxford, Wien, Amsterdam,
Florens, Köpenhamn (1947) m.fl. orter.
Internationella tandläkarförbundet (fra.
Fédé-ration dentaire internationale, förk. FDI), bildades
på 3:e internationella tandläkarkongressen i Paris
1900 och utgör en sammanslutning mellan olika
länders tandläkarorganisationer, för Sveriges del
Svenska tandläkare-sällskapet. Det har till uppgift
dels att anordna internationella
tandläkarkongresser, dels att under tiden mellan kongresserna
genom sektioner behandla frågor rörande
odontolo-gisk forskning, munhygien, folkupplysning och
tandläkarundervisning. H.Lqt.
Internationella telegrafbyrån, Internationella
telegrafunionen, se Internationella
fjärrförbindelseunionen.
Internationella temperaturskalan, se Temperatur.
Internationella tennisförbundet, se Tennis.
Internationella ungdomsförbundet, se
Fredsrörelsen, sp. 522.
Internationella unionen för geodesi och
geofysik, ett av de efter i:a världskriget i anslutning
till Internationella forskarrådet bildade
internationella samfunden för vetenskapligt samarbete. Enl.
dess stadgar, antagna 1919, hållas allmänna
kongresser i regel vart 3:e år. Den första avhölls i
Rom 1922, en i Stockholm 1930. Delegerade utses
inom varje anslutet land av en särskild
nationalkommitté. De flesta länder äro anslutna. Arbetet
är uppdelat på sektioner. Publikationer, ss.
kongresstryck och tidskr., utgivas sektionsvis. I.C.J.
Internationella unionen för geografi (fra. Union
géographique internationale), organisation för
internationellt samarbete inom den geografiska ve-
— 579 —
— 580 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
