Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Interstellär - Intersterilitet - Interstitiell vävnad - Intertrigo - Intertype - Interurban - Intervall - Intervariation - Intervenera - Intervenient - Intervention - Intervju - Intestatarv - Intestinalis - Intestinalmaskar, inälvsmaskar - Intestinum, inälvor - Intet nytt under solen - Intichiuma - Intim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERSTERILITET
materia se Nebulösa, Stellarstatistik,
Stjärnsystemet och Vintergatan.
Intersterilite’t, det förhållande, att blommorna
hos en viss växt icke kunna befruktas med pollen
(även om detta är väl utvecklat) hos en viss annan
närbesläktad växt, vars frukter ej heller kunna
utbildas efter blommornas pollinering med den
förras frömjöl. Ex. på intersterila kulturformer
inom en art finnas hos fruktträden. Så t.ex. äro
körsbärssorterna Rivers early och Svarta
tataris-ka sinsemellan intersterila. I. beror på specifika
gener, som reglera pollenkornens groning och
pollenslangarnas tillväxt i stiftet (se
Självsterilitet). [C.G.D.JMng.
Interstitiell’ vävnad (till lat. interstit’ium,
mellanrum), anat., den vävnad, som förbinder och
utfyller rummen mellan specifika vävnader el.
organ el. inom dessa mellan de specifika
väv-nadselementen, resp, deras formationer; den
utgöres som regel av lucker bindväv. Denna i:s
funktionella betydelse kan ökas genom inlagring
i densamma av viktiga cellelement. Så är t.ex.
förhållandet inom testikeln, där de s.k.
interstiti-ella cellerna i den interstitiella vävnaden
otvivelaktigt ha en inresekretorisk uppgift att fylla. T.Hn.
Intertri’go, hudlöshet (jfr Exkoriation),
uppkommen genom två hudytors gnidning mot varandra.
I. uppträder vanl. i stolgångs- och
Ijumsktrakter-na, på undersidan av brösten hos korpulenta
kvinnor samt gynnas i sin utbildning av orenlighet
och ymnig svettning.
Intertype [in’tøtaip], boktr., se Sättmaskin.
Interurba’n (till lat. inter, mellan, och urbs,
stad), som försiggår mellan el. förbinder olika
städer el. (om telefonering) taxeområden.
Intervall’ (lat. interva’llum, mellanrum),
mellanrum, avstånd; mellantid.
i) Bot., en i en växtareal uppträdande lucka, som
ej kan tänkas överbryggas av växtens diasporer
på vanligt spridningssätt. I regel antages ett i.
ha uppkommit på så sätt, att arten tidigare haft
en mera sammanhängande utbredning, men att den
av en el. annan orsak, t.ex. växlingar i klimatet,
utplånats inom de områden, som nu framträda
som i.
2) Mus., avståndet (skillnaden i tonhöjd) mellan
två toner (jfr Komma), vare sig dessa uppträda
i ett ackord (samtidigt) el. i en melodi (efter
varandra). I. äro uppkallade efter de försvenskade
latinska ordningstalen: prim (det första), sekund,
ters, kvart, kvint, sext, septima och oktav samt
nona, decima, undecima och duodecima (se dessa
ord), som vart och ett kunna förekomma i olika
storleksgrader. Prim, oktav, kvint och kvart kunna
vara rena, alla de övriga stora el. små. Utvidgas
ett stort el. rent i. med ett kromatiskt
halvtons-steg, blir i. överstigande; sammandrages ett rent
el. litet i. med ett kromatiskt halvtonssteg, blir
Jet förminskat. Vid omvändning av i. blir prim
oktav, kvint blir kvart, ters blir sext, och sekund
blir septima, stort i. blir litet, och förminskat blir
överstigande och tvärtom. Rent i. blir dock alltid
rent. Se Konsonerande intervaller. Jfr Tempererad
stämning, Tonbestämning, Tonsystem. S.E.S.
Intervariatio’n (till lat. inter, mellan), skillnaden
mellan olika individer med avseende på samma
prestation el. samma uppmätta värden, t.ex.
skill
naden i den uppmätta längden mellan
värnpliktiga av olika årsklasser. Jfr Intravariation.
Intervene’ra (lat. interveni’re, eg. komma
emel-j lan), träda emellan, ingripa, medla. — Subst.: i
n-terventio n*. — Ter’tius interven’iens (lat.),
mel-lankommande tredje person (t.ex. i tvistemål).
Intervenient’ (se Intervenera), jur.,
mellankom-mande (tredje) part i pågående rättegång mellan
två parter; nytillträdande person, som infriar en
”nödlidande” växel. Jfr Intervention 1).
Interventio’n (se Intervenera). 1) Processr.,
betecknar en utomstående tredje mans, s.k.
mellan-kommande parts, inträdande i redan pågående
rättegång mellan andra personer. Den nyinträdande
(”intervenienten”) kan ant. för egen räkning göra
anspråk på tvisteföremålet, s.k. huvudintervention,
el. också ansluta sig till ena partens talan och
”göra ett med honom”, s.k. biintervention. I v ä
x-e 1 r ä 11 e n betecknar i. en hittills utom
växelförhållandet stående persons godkännande el.
betalning av växel, som ”lider nöd”, d.v.s.
protesterats för uteblivet godkännande el. betalning. K.
2) Statsr. I. föreligger, om en stat ingriper i
en annan stats inre el. yttre angelägenheter för
framtvingande av vissa åtgärder, varvid de
framställda kraven gärna understrykas med hotelser
el. med användande av vapenmakt (jfr Medling
1). Då flera stater samtidigt ingripa, talar man
om kollektiv-i.; en sådan var makternas
ingripande i Kina 1900 under ”boxarrörelsen”. Från
i. i egentlig mening bör skiljas den ”vänskapliga
i.”, som tager sig uttryck i erbjudandet av bon’a
offic’ia (lat., ”goda tjänster”) o.s.v. J.E.N.
Intervju’ (från eng. interview, sammankomst
för överläggning; i sin svenska användning eg. ett
amerikanskt journalistuttryck från slutet av
1860-talet), för publicering avsett samtal, som
tidningsman har med person, av vilken han önskar
ett uttalande. — I n t e r v j u’a, utfråga (spec.
för en tidnings räkning).
Intesta’tarv (till lat. intesta’tus, som ej gjort
testamente), från romerska rätten lånat
rättsuttryck: ett arv, vars grund icke är arvlåtarens
tes-tamentariska förordnande utan annat faktum, urspr.
och alltjämt främst nära släktskap (lagarvinge)
men även äktenskap el. andra rättsliga
omständigheter, t.ex. arvsförening, danaarv m.m.
Intestina’lis, -e (av lat. intesti’na, inälvor),
artnamn på tarmlika växter och på i mage och
tarm levande parasiter.
Intestina’lmaskar, inälvsmaskar, se
In-älvsparasiter.
Intesti’num (lat., tarm), inälvor. — I n t e s t
i-n a ’1-, inälvs-.
Intet nytt under solen, bevingat ord, från
Bibeln (Pred. 1:9: ”intet nytt sker under solen”).
Intichiu’ma kallas bland vissa australiska
stammar magiska ceremonier, som åsyfta att föröka
och stärka en grupp av djur, vanl. stammens
to-tem (se Totemism). Möjl. kan man i i. tala om
verklig djurkult*. — Litt.: M. P:son Nilsson,
”Primitiv religion” (3 uppl. 1934).
Inti’m (fra. intime, av lat. intimus, eg. innerst),
förtrolig, innerlig; privat, personlig, omedelbar;
närmast kroppen (om klädesplagg o.d.). — Subst.:
i n t i m i t e’t.
— 595 —
— 596 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
