Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Interpellation - Interpellera - Interpetiolära stipler - Inter pocula - Interpolation - Interpolera - Interpretera - Interpunktera - Interradio - Interregnum - Interrex - Interrogativ - Interruptus - Intersertal struktur - Intersex - Interstadiala bildningar - Interstellär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERSTELLÄR
ringens äskanden, rådets yttrande över ett
preliminärt beslut av ståndet etc.; på 1670-talet
framställdes till regeringen betydelsefulla
redoford-rande spörsmål. Svenska folkets urgamla rätt el.
frihet att från regeringen inhämta underrättelser
i statsangelägenheter, vilken före frihetstiden i
huvudsak haft sin grund i allmänna åskådningar
och hävdvunnet bruk, omnämndes under
frihetstiden som mycket annat i speciella stadganden;
enl. RO 1723 art. 13 t.ex. ålåg det ständerna att
efterse allt som fanns nödigt efterfråga. På grund
härav ägde ständerna befogenhet inkalla led. av
rådet för att höras, men sådan inkallelse torde
sällan ha skett (samarbetet med rådet ägde
hu-vudsakl. rum i utskotten); ett annat förfaringssätt,
som stod till buds, var att inhämta underrättelser
skriftligen. Under den gustavianska tiden
återupplivades i princip statsåskådningar från
landslagarnas tid, men de blevo i förevarande avseende
väsentligen ett sken. De forna spörsmålen
framställdes av lokal menighet, folkrepresentationen el.
riksstånd; individuella spörsmål tillhöra tiden efter
1809 och äga inre samband med den individualism,
som över huvud präglar modern åskådning. —
Litt.: H. Lundelius i ”Statsvetenskaplig tidskr.”,
1912; R. Kjellén, ”Politiska essayer”, 3 (1915);
A. Brusewitz i ”Skrifter utg. av Fahlbeckska
stiftelsen”, 17 (1930), och i ”Sveriges riksdag”,
15 (1938), sid. 477—533; E. Håstad i ”Skrifter utg.
av statsvetenskapliga föreningen i Uppsala”, 20
(1944). H.Ls.
Interpelle’ra (lat. interpella’re, falla i talet,
avbryta, enträget fråga), framställa frågor, begära
förklaring; se Interpellation. Interpellanf,
person, som framställer en interpellation.
Interpetiolä’ra stipler (till lat. inter, mellan, och
peti’olus, bladskaft), särsk. för fam. krappväxter
utmärkande stipler, vilka sitta mellan de
motsatta bladen, fria från dessa.
Inter po’cula (lat., eg. mellan bägarna), vid
glasen, ”mellan skål och vägg”.
Interpolatio’n (lat. interpola’tio, förändring,
förfalskning), inskott el. inskjutning (i
handskrifttext) ; även textförfalskning. I n t e r p o 1 a’t o r,
den som företar i. — Verb: i n t e r p o 1 e’r a.
Matem., en metod att, då man känner en i övrigt
vanl. obekant funktions storlek för ett antal
variabelvärden, approximativt beräkna dess storlek för
mellanliggande värden (vid utanför liggande
värden talar man om extrapolation). Man går
vid i. så till väga, att man ersätter den okända
funktionen med en hjälpfunktion (t.ex. ett
poly-nom), vilken får samma storlek som den förra
för de nämnda variabelvärdena; vid vanlig lineär
i. är hjälpfunktionen ett förstagradspolynom.
Bidrag till teorien för i. ha lämnats av Newton,
Lagrange, Stirling, Nörlund m.fl. Hr.
Interpole’ra, se Interpolation.
Interprete’ra (lat. inter preta’ri), tolka, utlägga,
förklara; i sht om text o.d. — Interpr e’t, tolk.
— Interpretati o’n, tolkning, uttydning,
utläggning; mus., se Föredrag.
Interpunkte’ra (jfr lat. interpun’gere, avskilja
med punkter), sätta skiljetecken. — Subst.: i
n-t e r p u n k t i o’n.
Interra’dio, kortnamn för Internationella
rundradiounionen.
Interre’gnum [sv. utt. -rätfn-] (lat.; jfr Interrex)
el. mellanregering, tiden mellan en regents
avgång el. död och en ny regents övertagande av
makten. Med ”det stora interregnum” menar man
i tyska historien tidsavsnittet 1254—73.
IntePrex (lat., eg. mellankonung). Då i det
forntida Rom kungamakten icke var ärftlig,
innehades efter konungens död högsta makten av en
i., tills nytt kungaval skett. Under republiken
kunde likaledes en i. utses, om det högsta
ämbetet (konsulatet) plötsligt stod utan innehavare
och lagliga efterträdare icke funnos. L, som
måste vara patricier, utsågs av senatens
patri-ciska led. och ersattes var 5:e dag med en ny i.,
till dess ordinarie ämbetsmän åter kunde tillträda
regeringen. K.H.
In’terrogativ [el. -i’v] (av lat. interroga’re,
tillfråga), språkv., eg.: frågande, om vissa pronomen
och prominaladj., t.ex. vad, vars, vem, vilken,
hurudan, el. adv., t.ex. var, varför, huru, när, el.
partiklar, t.ex. om, huruvida, månne (eg. en verbform =
månde). — Interrogativ- el. frågesatser
äro av två slag: direkta och indirekta.
Direkta (huvudsatser) äro i sin tur av två slag,
bestämt frågande och alternativt frågande. Det
förra slaget inledes alltid av ett frågeord, t.ex.
vad vill han?, och kräver som svar angivande av
ett faktum. I senare fallet uttryckes den frågande
innebörden vanl. genom ordställningen (omvänd
ordföljd), t.ex. kommer han?, men icke sällan också
blott genom särskild tonhöjd (s.k. frågeton) el.
tonvikt; som svar förutsättes ja el. nej. Indirekta
frågesatser äro bisatser, som alltid inledas av frågeord.
Frågesatser uppträda ofta i förkortad form, t.ex.
när? verkligen? — Litt.: A. Noreen, ”Vårt språk”, 1
(1903—05). [E.H.]L.
Interrup’tus, -a, -um (lat., avbruten), artnamn
på växter med avbrott el. mellanrum i
blomställningen.
Interserta’1 struktur (till lat. inter, mellan, och
ser’ere, sammanbinda), petrogr., strukturutbildning
i effusiva eruptivbergarter, karakteriserad av en
som sparsamt cement ingående glasig grundmassa
mellan de utkristalliserade mineralen. Om den
glasiga grundmassan överväger och kristaller el.
kristalliter ligga spridda däri, säges strukturen
vara hyalopilitisk.
Intersex’ (till lat. inter, mellan, och sexus, kön),
individ, som med avseende på könet intar en mer
el. mindre utpräglad mellanställning mellan
typiska han- och honindivider (jfr Hermafroditism).
I. förekomma både hos människor, djur och
växter. Intersexualiteten kan bero på specifika
arvsanlag, avvikande kromosomuppsättningar el. vara
en följd av bastardering mellan raser med olika
geografisk utbredning.
InterstadiaTa bildningar, geol., avlagringar,
avsatta utanför en isrand vid en tillbakaryckning
av denna och därefter — vid en förnyad
isframstöt — på nytt täckta av morän el. andra
glaci-gena sediment. I. antyda blott en mindre
klimatförbättring men ej isavsmältning i större skala.
Om i., som utgöras av sand, leror e.d., innehålla
fossil, härröra dessa från ett kallt klimat.
Interstellä’r (till inter, mellan, och stella, stjärna),
om belägenhet i rymden mellan stjärnorna. Ang.
interstellära linjer och interstellär
— 593 —
— 594 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
