Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intra muros - Intramuskulär insprutning - Intrasigeant, L’ - Intrasigent - Intransitiv - Intraokulär - Intrapsykisk - Intraspinal - Intrathorakal - Intravariation - Intravenös insprutning - Intra vitam - Intressant - Intresse - Intressedispens - Intresseförsäkring - Intressekontor - Intressent - Intressentbidrag - Intresseområde - Intressepedagogik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTRAMUSKULÄR INSPRUTNING
staden Roms skyddande befästningar, ofta också
använt i överförd och symbolisk betydelse.
Intramuskulä’r insprutning, med., se Injektion.
Intransigeant, LT. [läfltraDzizat)’], (fra., ”den
oförsonlige”), parisisk eftermiddagstidning,
grundad 1880 av H. Rochefort, som redigerade den
till 1907, första tiden i socialistisk republikansk
anda, sedan i boulangistisk och nationalistisk.
Från 1908 intog I. en mera regeringsvänlig
hållning och förde en moderat republikanisms talan.
Den fick en stor spridning. Under
mellankrigstidens sista år visade L sympatier för
antidemokratiska rörelser. Efter 2:a världskriget
samman-slogs I. med ”Paris-presse”. E.
Intransigent’ (fra. intransigeant, till lat. in-, icke,
och transig’ere, komma överens med), oförsonlig,
omedgörlig; person med dessa egenskaper. —
Subst.: intransigens’.
In’transitiv [el. -i’v], språkv., se Transitiv.
Intraokulä’r (till lat. intra, inom, och oc’ulus,
öga), som hänför sig till ögonglobens inre, t.ex.
intraokulärt tryck, vätsketrycket i ögats
inre.
Intrapsy’kisk (till lat. intra, inom), psykol., om
det förlopp, som ligger mellan retningen och den
efterföljande effekten. Förloppet kan vara
medvetet, omedvetet el. delvis medvetet.
IntraspinaT (till lat. intra, inom, och spina,
ryggrad), om struktur el. sjukdomsprocess,
lokaliserad till ryggmärgen.
Intrathoraka’1 (till lat. intra, inom, och grek.
thorax, bröstkorg), som hänför sig till
bröstkorgens inre (sjukdomsprocess, operativt ingrepp
etc.).
Intravariatio’n (till lat. intra, inom), skillnaden
hos samma individ el. grupp av individer med
avseende på samma prestationer vid olika tidpunkter.
Jfr Intervariation.
Intravenö’s insprutning, med., se Injektion.
Intra vitam (lat., inom livet), under livstiden.
Motsats: post mortem, efter döden.
Intressant’ [el. -aqt’], se Intressera.
Intresse (av lat. interess’e, vara av vikt),
(förmåga att väcka) deltagande el. uppmärksamhet,
håg, vikt, betydelse; fördel; (eget) bästa; ränta.
— Psykol., pedag. I. utgör orsaken till aktiv
uppmärksamhet jämte tillhörande känslo- och
vilje-aktivitet. I. väckes icke av helt främmande el.
fullt välbekanta ting, utan endast av material, som
med någon svårighet igenkännes, uppfattas el.
praktiskt behärskas. I. är grunden, teoretiskt och
praktiskt, för all modern undervisning och
uppfostran. Intressepedagogiken ser i individens
naturliga och omsorgsfullt bevarade självverksamhet den
värdefullaste tillgången i individens bildningsliv
och framhäver särsk. mötande svårigheter som
mäktiga sporrar till väckande av i. Under
tvångs-pedagogik uppstå inre motstånd, desorganiserad
verksamhet, ofta tendens till fusk, varjämte
endast arbete av rutinmässig intellektuell
beskaffenhet är möjligt. I i. samverkar däremot hela
personligheten för att nå ett mål. I praktiken blir
regeln, att eleverna icke skola göra, vad de äro
intresserade av, utan vara intresserade av, vad de
göra. En populär missuppfattning menar, att
eleverna härigenom icke vinna tillräckligt tillfälle till
ansträngning, men först under i. gör individen
de största och mest fruktbärande
ansträngningarna. — Litt.: E. Claparède, ”Psychologie de
l’en-fant” (5 éd. 1916); J. Dewey, ”Interest and
ef-fort in education” (1913); W. H. Kilpatrick,
”Foun-dations of method” (1925). G.A.J.
Intressedispens. Part, som på gr. av
bestämmelse i rättegångsbalken förklarats icke äga fullfölja
talan mot hovrätts dom el. utslag, må hos K.m:t
söka fullföljdsdispens och kan därvid bl.a.
åberopa, att fullföljandet är av synnerlig vikt för
honom utöver intresset i det föreliggande målet.
Denna art dispens kallas i.
Intresseförsäkring, försäkring, vid vilken
skadans art och omfattning äro avgörande för
utbetalning av försäkringssumman (jfr
Summaförsäkring). Ansvarighets-, avbrotts- och
kreditförsäkring äro typiska i., sak- och skadeförsäkring äro
i regel i.
Intressekontor upprättas ofta vid enskilda
företag el. kommunala och statliga verk för att
underlätta de anställdas strävan att ordna sina egna
ekonomiska förhållanden på ett rationellt sätt. En
vanlig uppgift för i. är att å lönen göra avdrag,
vilka i. använder till att betala vissa utgifter för
de anställda, ss. hyra och försäkringar. Stundom
är i. även låneanstalt för de anställda.
Genom i. kunna vidare gemensamma uppköp
göras, varigenom besparingar vinnas. I. uppstodo
urspr. i USA. Det första i. i Sverige inrättades
1908 hos firman Wettergren & co. i Göteborg.
Se även Ekonomitjänst, Skatteförmedlingskassa
och Statens intressekontor. T.Er.
Intressent’, se Intressera.
Intressentbidrag, bidrag, som av staten el.
vanligare kommunen upptas av fastighetsägare el.
andra personer, vilka ha speciell nytta av en viss
offentlig verksamhet. I England och USA
finansiera kommunerna i stor utsträckning
anläggandet av gator, vägar, broar o.d. med hjälp av i.
(betterment taxes, resp, special assessments). I
Sverige upptas i. i form av ersättning för
gatubygg-nadskostnad enl. 1947 års byggnadslag §§ 67—73.
Intresseområde, pedag., se Intressepedagogik.
Intressepedagogik, benämning på den
pedagogik, som i första hand strävar att göra
kunskaps-inhämtandet intressebetonat. Inom pedagogiken
brukar man skilja mellan medelbart och
omedelbart intresse. Det förra avser främst
undervisningens indirekta följder, ss. betyg, uppflyttning
och föräldrareaktion. Det senare däremot gäller
lärostoffet el. de ökade kunskaper man genom
detta förskaffar sig för direkt användning. Dock
är det ett lovvärt medelbart intresse, när eleverna
vilja lära icke för skolan utan för livet. Såvida
icke undervisningen är direkt inriktad härpå el.
är av praktisk art, torde emellertid få lärjungar
anlägga detta långtidsperspektiv. För i. gäller
det därför i första hand att väcka el. framlocka
ett omedelbart intresse. — De flesta av
pedagogikens stormän genom tiderna ha haft klart för
sig det omedelbara intressets betydelse för
inlärandet. Knappast någon har emellertid betonat
detta som principiellt program förrän i modern
tid. Därvid har pedagogiken i hög grad haft stöd
av psykologien genom dess påvisande, att
intressebetonat lärande ger bättre resultat och snabbare
effekt än ointresserat plugg. Det har blivit ett
— 599 —
— 600 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
