Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intressepedagogik - Intresseprincipen - Intressera - Intresserepresentation - Intresseräkning - Intressesfär - Intressetvister - Intricatus - Intrig - Intrikat - Introducera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTRODUCERA
absolut krav inom modern pedagogik, att eleverna
icke skola bibringas papegojvisdom utan förstå
varje sak de skola lära sig. Detta har särsk.
betonats av bl.a. företrädare för Decroly-metoden,
amerikanerna J. Dewey och W. H. Kilpatrick
samt i Sverige särsk. av Else Köhler och hennes
aktivitetspedagogiska efterföljare. Som gemensam
strävan hos dessa olika pedagogiska riktningar
lägger man märke till försök att göra skolmiljön
trivsammare, stoffet mera fängslande,
framställningsformen dramatisk, illustrationerna talrikare,
verklighetsunderlaget starkare o.s.v. Dessutom
försöker man anknyta till hos eleverna redan
förefintliga böjelser, varför man lägger vikt vid
individuella intressen, självverksamhet och
skapande verksamhet. Man söker också ofta
anknytning till angränsande ämnen och de kunskaper
eleverna ha inom dessa, s.k. mellanfacklig
koncentration, men man söker också genom
åskådlighet, tankeväckande och fantasieggande
framställning öka och fördjupa intresset för det
förhandenvarande ämnet, s.k. inomfacklig
koncentration. — Barnens intressen och
behov som riktningsgivande för undervisningen ha
starkast betonats av O. Decroly (se
Decroly-metoden), i vars pedagogik begreppet centres
d’in-térèt, intresseområden, utgör en central
punkt. Han ansåg, att barnen skulle föras ut i
naturen el. det praktiska livet och genom
iakttagelser få intresse för något de kunde syssla
med. Sedan man fått ett intressecentrum, inriktas
all verksamhet mot detta: läsning, skrivning,
räkning och olika slag av manuellt arbete. På så
vis blir uppövandet av olika färdigheter och
kun-skapsinhämtandet endast ett medel att nå målet:
ökat vetande om den sak man urspr. blev
intresserad av. —- I modifierad form återkommer denna
i. i den tyska Gesamtunterricht (samlad
undervisning), som utgör en av hörnstenarna i Wiener
Schulreform. Här beaktar man dock icke på
samma sätt barnens spontaneitet, utan läraren ger
uppgiften. Den är emellertid oftast av sådan art,
att den griper över flera olika ämnesområden och
uppövar olika färdigheter. Så sker också i den
svenska undervisningen i hembygdskunskap,
vilken utformats enl. tyskt mönster. Därvid
uppstår också ett slags intresseområde, men det
torde vara riktigare att här, ss. i 1919 års
ün-dervisningsplan för rikets folkskolor, använda
beteckningen undervisningsenhet, vilken
närmast kan definieras som den sakliga
medelpunkten för klassens arbete under viss tid. Else
Köhler, som införde aktivitetspedagogiken i
Sverige, har dock mera markerat spontaneiteten vid
utformandet av ett intresseområde, även om hon
anser, att läraren har rätt att indirekt stimulera
barnens intresse. E.Bng.
Intresseprincipen, finansr., den norm för
skatte-fördelningen, enl. vilken denna bör bestämmas av
den enskildes intresse av den offentliga
verksamheten. L var tidigare dominerande inom den
skatteteori, som byggde på de klassiska
ekonomerna. Den byggde på den invididualistiska
stats-uppfattningen, enl. vilken staten var att anse som
en sammanslutning mellan medborgarna med
uppgift att tillgodose dessas gemensamma intressen,
varför envar borde erlägga skatt i proportion
här
till (jfr Statsfördraget). I sin helhet är i.
givetvis ej möjlig att praktiskt realisera, då det är
omöjligt att mäta den enskildes totala nytta av
den offentliga verksamheten. I specialfall är detta
dock möjligt. Exempel på att i. tillämpats i
sådana fall erbjuder automobilbeskattningen, som
utgår å ägare av motorfordon på gr. av den
särskilda nytta dessa draga av gatu- och
vägväsen-det. En värdestegringsskatt å fast egendom (jfr
Jordvärdestegring) el. gatukostnadsersättning (se
Gata) kan motiveras med att värdestegringen är
uttryck för den särskilda nytta fastigheten drar
av den offentliga verksamheten. Stundom brukar
hela den kommunala fastighetsbeskattningen
motiveras på detta sätt. Inom svensk finansteori
har man sökt förnya i. på gränsnytteteoriens
grund. — Litt.: E. Lindahl, ”Die Gerechtigkeit
der Besteuerung” (1919). C.Wr.
Intresse’ra (se Intresse), väcka intresse, fängsla
uppmärksamheten; vara av intresse för, röra; söka
få (någon) att ingå i el. bli delägare av (ett
företag o.d.); reflexivt: hysa intresse för. —
Intressant’ [el. -agf], som väcker intresse,
fängslande, underhållande; tänkvärd; ”intressanta
omständigheter”, havandeskap. — Intressent’,
delägare i ett företag.
Intresserepresentation kallas en representation
av folket, vilken ej vilar på de samfällda valens
princip utan förutsätter folkets uppdelning i
grupper (stånd, klasser, yrken o.d.), vilka inom sig
utse representanter i riksförsamlingen. I. har ofta
diskuterats i samband med förstakammarfrågan.
Intresseräkning, dets. som enkel och sammansatt
ränteräkning.
Intressesfär, intresseområde. —- Statsvet., ett ej
fixerat, vanl. till ett kolonialgebit gränsande
landområde, som av vederbörande kolonialmakt är
avsett att efter hand utnyttjas och slutl.
ockuperas, vilket i de flesta fall sker med en annan
el. andra makters goda minne. I. betecknar
stundom även delar av ett åtm. till formen
självständigt land, avsedda att ensidigt exploateras av
främmande makt. Enl. fördrag mellan England
och Ryssland 1907 skulle sålunda s.ö. Persien
betraktas som brittisk, landets n. delar som
rysk i. J.E.N.
Intressetvister, se Arbetstvist, sp. 143.
Intrica’tus, -a, -um (lat., hoptrasslad), artnamn
på växter med hoptrasslade grenar el. på sådana,
som äro svåra att systematiskt utreda.
Intri’g (fra. intrigue, av lat. intrica’re, insnärja
o.d.), listigt beräknad anläggning, stämpling; (i
plur.) ränker, anslag; förveckling el. handling (i
ett skådespel el. en roman), ”fabel”,
(spännande) händelsekedja. — I n t r i g e’r a, använda el.
smida ränker. — Intrigan t’ [el. -ant’], subst.:
ränksmidare, -smiderska; adj.; ränkfull. —
Intrig ö’r, ränkmakare. — Intrigdrama, ett
drama, där huvudvikten lagts på en spännande
och invecklad handling.
Intrika’t (lat. intrica’tus; jfr Intrig), invecklad,
krånglig, mycket besvärlig, kinkig; ränkfull.
Introduce’ra (till lat. intro, in, och du’cere, föra),
införa, skaffa (någon) tillträde. —
Introducerad ätt, ätt, som vunnit inträde på Riddarhuset.
Jfr Introduktion.
— 601 —
— 602 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
