Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inversion - Inversor - Invertas - Invertbrännare - Invertebrata, invertebrater - Invertera - Inverterad - Invertin - Invertsocker - Investera - Investering - Investeringsbudget - Investeringsfond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INVESTERINGSFOND
Inversio’n (lat. inver’sio), omvändning,
omkastning; omvänt läge.
i) Kem., hydrolytisk klyvning särsk. av rörsocker
och andra sammansatta sockerarter.
2) Matem. I. el. transformation med
reciproka radier är en geometrisk
transformation el. avbildning av planet (el. rymden)
på sig själv. Den definieras på följande sätt:
Man väljer en fast punkt O,
inversions-c en t rum, och ett (från noll skilt) tal k,
in-versionspotensen. Till varje från O skild
punkt P låter man svara den punkt P’, som
ligger på linjen OP (på samma el. motsatt sida av
O som P, allteftersom k är positivt el. negativt)
och för vilken OP’ • OP = k. Genom i. avbildas
cirklar i cirklar el. räta linjer, och vinklar bevara
sin storlek: i. är en vinkeltrogen el. konform
avbildning. I. användes bl.a. i elementargeometrien
för bevis av satser och vid lösning av vissa
konstruktionsuppgifter angående cirklar. I. kan
utföras mekaniskt med hjälp av inversor*. Wr F.
3) Meteor., en nästan vågrät gränszon i
atmosfären, ovan vilken luften är varmare än under.
Detta innebär en omvändning av det vanliga
temperaturfallet med höjden, därav namnet. När
luften avkyles vid marken under natten, uppstå, särsk.
under den kallare delen av året, s.k.
markinversioner, som sträcka sig något el. några hundratal
meter uppåt. Gränsen mellan tropo- och
stratosfären kännetecknas också ofta av en i. Jfr
Dis-kontinuitetsyta.
4) Mus., se Omvändning.
5) Psykol., den perspektiviska omkastning av en
dubbeltydig bild, som iakttages vid vissa
geomet-riskt-optiska synvillor. Härvid framträder ofta
figuren som grund och grunden som figur. — Inom
psykoanalysen: homosexuell inställning.
6) Språkv., omkastning av satsdelars el. satsers
ordningsföljd. I. av subjekt och predikat
(omvänd ordföljd) inträder i svenskan normalt i vissa
slag av satser, t.ex. frågesatser och
konjunktions-lösa villkorsbisatser {Kommer du? Kommer du,
skall du fä se.). Ofta är i. stilistiskt betingad,
varvid den satsdel el. sats, som man önskar
framhäva, ställes i satsens, resp, meningens början
{Upp flyga orden. Att han vet det, är säkert.).
7) Arftl., en sådan strukturell förändring av en
kromosom, att ett större el. mindre
kromosom-segment ligger i omvänt läge i förh. till resten
av kromosomen. Om den normala kromosomen
betecknas med 1-2-3-4, kan en kromosom med i.
betecknas med 1-3-2-4. I. äro ej sällsynta i
naturen och kunna också framkallas experimentellt
genom t.ex. röntgenbestrålning.
Inver’sor, matem., instrument för mekaniskt
utförande av en inversion* i planet.
Den mest kända formen, angiven
Jav Ch. N. Peaucellier (1864), består
av 6 ledande förbundna stänger
av längderna a och b (se fig.).
Hålles punkten O fix, komma P
och P’ vid varje ställning av i. att
vara motsvarande punkter i en inversion med
inversionscentrum O och inversionspotensen k =
a2 — b2.
Inverta’s, kem., se Sackaras.
InverTbrännare, se Gasglödljus.
Invertebra’ta, invertebrater, se
Ryggrads-lösa djur.
Inverte’ra (lat. inver’teré), vända om, kasta om.
— Matem. Invertering av ett tal a innebär dess
ersättande med - (inverterade el. reciproka
Cl
värdet). Med invertering av en funktion y = f{x)
förstås allmänt den operation, varigenom man ur
denna definitionslikhet omvänt härleder en
framställning av x som funktion av y. Om t.ex. y = x2,
erhålles genom invertering x = ±Vy/ om = aX>
är x — alog y. Operationerna kvadrering och
kvadratrotsutdragning, liksom potensering och
lo-garitmering sägas vara i n v e r s a till
varandra. H.B.
Inverterad, omvänd, i omvänt läge; inom
psykoanalysen dets. som homosexuell.
Inverti’n, kem., se Sackaras.
Inver’tsocker, den blandning av druvsocker och
fruktsocker, som uppstår vid rörsockrets
hydro-lytiska klyvning med syra el. enzym. Lösningen
övergår härvid att vrida det polariserade ljusets
plan från h. till v., varav namnet i. Honung
består till största delen av i., bildat genom ett
enzyms inverkan på i biets honungsmage upptaget
rörsocker. I. kristalliserar svårare än rörsocker
och användes därför i sockerhaltiga likörer,
fruktsafter o.d.
Investe’ra (lat. investfre, bekläda). 1) Bekläda
med ett ämbete o.d. (jfr Investitur). — 2) Placera
kapital el. insätta penningmedel (i ett företag).
Se Investering.
Investering (eng. investment), kapitalplacering.
— De vanligaste formerna av i. äro re al
investering, då kapitalet placeras i konkreta
tillgångar, ss. fastigheter, maskiner och
varulager (jfr Investeringskalkyl), och finansiella
i. i form av obligationsköp, bankinsättning o.d.
Investeringsbudget, företagsekon., se
Företags-budget.
Investeringsfond. Den första bestämmelsen i
svensk rätt om i. infördes genom 1938 års k.f.
om rätt till avdrag för avsättning till
konjunkturinvesteringsfond. Enl. denna
berättigades aktiebolag och ekonomiska föreningar, som
åtnjöto rätt till fria avskrivningar, att göra
skattefria avsättningar till konjunkturinvesteringsfond
dels för byggnader, dels för inventarier och
varulager. Dessa fonder fingo tas i anspråk för
investeringar under av K.m:t bestämt år. Om de ej
togos i anspråk, efterbeskattades avsättningen.
Om de togos i anspråk, skulle de gjorda
investeringarna avskrivas med motsv. belopp. Då
denna avskrivning ej fick avdras vid taxeringen,
medförde fondavsättningen ej en definitiv
skattebefrielse utan blott ett uppskov med
beskattningen. Syftet var dels att på så sätt förmå företagen
att koncentrera sina investeringar till
lågkonjunkturer, dels ock att göra det onödigt för dem att
företa förhastade investeringar i syfte att erhålla
avskrivningsobjekt. — Efter 1938 har rätten till
avsättning till i. utvidgats genom flera successiva
förordningar. Den nu gällande är av 1947. Enl.
denna äga aktiebolag och ekonomiska föreningar
rätt att avsätta i regel högst 20 % av
nettovinsten till i. för byggnader, inventarier,
varulager samt arbete i gruva. Om i. ej tas i anspråk.
— 613 —
— 614 —
Peaucelliers
inversor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
