Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iona - Ioner - Ionescu, Take - Ionier - Ionisation, Ionisering - Ionium, jonium, Io - IOOF - Iordan, Iorgu - Iorga, Nicolae - Ios - IOS - Iosmos - Iota - I.O.U. - Iowa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IONER
protestantismens seger i Skottland förlorade det
sin gamla betydelse, och 1561 raserades
klosterbyggnaderna, ehuru betydande ruiner av
klosterkyrkan finnas kvar. Flera av dessa ha nu
restaurerats. På kyrkogården sägas flera skotska, isländska,
danska och norska regenter ligga begravna. —
Litt.: F. M. M’Neill, ”1.” (1920). S.N.
loner, folkslag, se Joner.
lonescu [jåne’sko], T a k e, rumänsk statsman
(1858—1922), urspr. advokat. 1884 moderat-liberal
medl. av parlamentet, var L från 1885 en av de
konservativas ledare, från 1891 upprepade gånger
ecklesiastik-, finans- och inrikesminister; 1908
grundade han det demokratisk-konservativa
partiet. Under i:a världskriget medverkade I.
väsentligt till Rumäniens anslutning till ententen,
var delegerad vid fredsförhandlingarna i Paris
1919, utrikesminister 1920—21, varunder han hade
stor andel i tillkomsten av den s.k. lilla ententen,
samt dec. 1921—jan. 1922 konseljpresident. Th.
lonier, folkslag, se Joner.
Ionisatio’n, Ionise’ring, kem., se Jonisation.
Io’nium, j o n i u m, lo, radioaktivt grundämne,
atomvikt 230, atom-nr 90, bildas ur uran II och
upptäcktes 1907 av Boltwood i uranmineral, är
modersubstansen för radium. I:s halveringstid är
8,2 • 104 år.
IOOF, förk. för Independent Order of Odd
Fellows (se Odd Fellows).
Iorda’n [jår-], I o r g u, rumänsk språkforskare
(f. 1888), prof, i Ia§i 1927—46, i Bukarest från
1946. I:s omfattande produktion behandlar
rumänsk, italiensk och allmän lingvistik. Först
språkhistoriker gled han sedan alltmer över till
ett deskriptivt-stilistiskt betraktelsesätt, som står
den s.k. idealistskolans doktrin nära. Han har
bl.a. utg. ”Rumänische Toponomastik” (1924—
26), ”An introduction to Romance linguistics”
(I937? rumän, uppl. 1932), ”Limba rominä
actu-alä” (1943) och ”Stilistica limbii romine” (1944).
Han har grundat och utger ”Buletinul Institutului
de filologie rominä” (1934 ff.; hittills 12
bd). A.Lbd.
lorga [jå’-], N i c o 1 a e, rumänsk historiker och
politiker (1871—1940), blev 1894 prof, vid
Bukarests univ. och 1929 dess rektor. I. var
national-demokratiska partiets grundare och deputerad från
1907; konseljpresident och undervisningsminister
1931—32. Genom sin verksamhet som
skriftställare, talare och demokratisk politiker blev han
en nationell förgrundsgestalt med utomordentligt
inflytande. I. mördades i nov. 1940 av
järngar-dister. Som mycket
produktiv historisk
förf, utgav I. bl.a.
arbeten om Rumäniens
och osmanska rikets
historia samt om
rumänerna i
Transsyl-vanien och Ungern.
Han lämnade flera
bidrag till Karl XII:s
historia (bl.a. i
”Karolinska förbundets
årsb.”, 1911) och
utgav ”Tolken A.
Ami-ras anteckningar
rö
rande Karl XII:s vistelse i Turkiet 1709—1714” (i
”Historiska handlingar”, 19, 1905). S.Br.
los, ö bland Kykladerna*.
IOS, förk. för Infanteriofficersskolan.
Ios’mos (grek., violdoftande), artnamn på
växter med violdoft.
Io’ta, grekisk bokstav, se Alfabet och Jota.
I.O.U. [åi au jo], fonetisk förk. för eng. I owe
you (jag är skyldig eder), enklare form av
skuldsedel (vid handlån o.d.).
lowa [åTåpa] (ibland förk. la.), stat i Förenta
staterna (se karta vid d.o.), mellan Mississippi i
ö. och Missouri och dess biflod Big Sioux River
i v.; 145,415 km2, därav 143,962 land; 2,538,268 inv.
(1940; 17,5 inv. pr km2). L är en till största
delen svagt kuperad, av paleozoiska och
kreta-ceiska (i n.v.) lager uppbyggd prärieplatå, som
sänker sig från c:a 357 i n.v. till 150 m ö.h. i s.ö.
Hela L utom ett mindre område i n.ö. intill
Mississippi (jfr Wisconsin) har varit nedisat. De
bördiga lösa jordlagren utgöras huvudsaki. av
morän och lössjord samt delvis svartjord.
Klimatet är kontinentalt. Medeltemp. är i Keokuk för
jan. —4% för juli 25% i Sioux City —8°s, resp.
24°o. Nederbörden, som till största delen faller
under sommarhalvåret, uppgår i medeltal pr år i
Keokuk till 880, i Sioux City till 680 mm. I.
var urspr. prärie, dock fanns och finns delvis
ännu lövskog (ek) längs de ganska djupt
nedskurna floderna. — Befolkningen utgjordes 1940
av 2,520,691 vita, 16,694 (0,7%) negrer, 733
indianer och 150 asiater. De utlandsföddas antal
uppgick till endast 117,245 (4,7% av hela
befolkningen; 1920 225,647), varav 35,540 (30,3%) voro
födda i Tyskland, 11,406 (9,7%) i Sverige, 10,977
(9,4%) i Danmark, 8,642 (7,4 °/o) i Norge, 5,961 i
England, 5,552 i Tjeckoslovakien, 4,962 i Canada,
3,671 i Ryssland och 3,461 i Italien. 1937 funnos
i I. 14,089 judar. 42% av befolkningen bodde i
stad. Huvudstad och största stad är Des Moines
med 159,819 inv. (1940). De ledande
kyrkosamfunden äro romersk-katolska kyrkan (294,833
medl. 1936), metodistsamfundet (204,047) och
lutherska kyrkan (61,682). L har ett statsuniv.,
University of lowa, i lowa City och ett av USA:s
förnämsta lantbruksinst., lowa State College of
Agriculture and Mechanic Arts, i Ames. 1943
funnos i I. 211,577 farmer med en sammanlagd
areal av 140,689 km2, varav 84,748 (58,4 °/o av
landarealen) voro besådda. Majs upptog c:a 49%
av den besådda arealen, vall 16% och vete 2%.
I I. odlas mera majs och havre än i någon annan
stat i USA; 1946 skördades där 19% av hela
majs- och 14% av havreskörden i USA.
Hus-djursstocken räknade 1946 512,000 hästar, 24,000
mulåsnor, 5,086,000 nötkreatur, därav 1,438,000
mjölkkor, 1,596,000 får samt 11,869,000 svin. I.
har flera svin och en större hönsavel än någon
annan stat i USA (54,2 mill. höns 1947). De
kolförande lagren från stenkolsperioden ha en areal
av c:a 49,000 km2; kolproduktionen uppgick 1944
till 2,4 mill. t (3,3 mill. 1940). 1939 funnos 2,670
industriella anläggningar med 63,314 arbetare och
ett sammanlagt produktionsvärde av 718,5 mill. $.
De största industrierna äro slakterier och
charku-terivarufabriker samt mejerier. — I. började
koloniserades o. 1830, blev territorium 1838 och
— 627 —
— 628 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
