Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irak - Religiösa förhållanden och undervisningsväsen - Litt. - Iran - Iraner - Iranist - Iranistik - Iranologi el. iranistik - Iranska språk - Iransk konst - Iransk religion - Irapuato - Iravadi, Irrawaddy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRAN
och i 85 enskilda 20,908 barn. Det vanliga
under-visningsspräket är arabiska, kurdiska begagnas i
några distrikt i n. För den högre undervisningen
borttogos avgifterna 1946. I 83 statliga och 60
enskilda skolor meddelades s.å. högre
undervisning åt 13,783, resp. 6,621 elever. I 9 statliga
högre fackskolor (för teknik, jordbruk, konst,
hälso- och sjukvård m.m.) undervisades 956 elever;
i 6 folkskoleseminarier funnos 1,360 elever, därav
281 kvinnliga. 2 högre lärarseminarier finnas. I.
saknar univ., men för studiet av medicin och
farmakologi, juridik, teknik och krigsväsen finnas
högre läroanstalter med tillsammans 3,906
studerande, därav 426 kvinnliga. — Rundradiostation
finns i Bagdad. P-
Litt.: H. H. Boesch, ”El-Iraq” (i ”Economic
Geography”, 15, 1939).
Ira’n, i persiskan beteckningen för Persiska
riket och nuv. Persien*. I Europa användes I.
numera även som geografisk och kulturhistorisk
beteckning för det mellan Mesopotamien i v. och
Indien i ö., Västturkestan i n. och Persiska
viken i s. belägna höglandet, som omfattar c:a
2,6 mill. km2, har en huvudsaki. iranska språk
talande, till c:a 27 mill. uppgående befolkning
och politiskt är uppdelat på Persien, Afghanistan
och Belutsjistan. — Stundom användes biformen
Eran, eg. namnets medelpersiska form. C.F.
Ira’ner, beteckning för de indoeuropeiskt språk
talande inbyggarna i Iran. Det iranska
folkelementet är sammansatt av det till sin omfattning
och karaktär ännu knappast kända
förindoeuro-peiska folkelementet, de indoeuropeiska
invandrarna samt i historisk tid inkomna
invandrings-böljor från semitiskt (araméer, araber) och
turkiskt håll; i sht det turkiska folkelementet har
lämnat djupa spår i i:s antropologiska
karaktär. Det indoeuropeiska elementet spelar numera
en täml. underordnad roll; däremot är det väl
sannolikt, att det förindoeuropeiska folkelementet
i hög grad bestämmer raskaraktären. Till i. höra
perser, kurder, belutsjer, afghaner, pamirfolken,
ett flertal stammar vid Kaspiska havets s. och
s.v. kust samt osseterna. Antalet i. torde uppgå
till c:a 20 mill. I. ha i historien spelat en större
roll, än vad deras nuv. utbredning låter förmoda;
under årtusendet f.Kr. var Västturkestan och s.
Ryssland iranskt, och under årtusendet e.Kr. fram
till mongolherraväldet spelade sogderna en
enastående roll som kulturbärare i Centralasien. C.F.
Iranist’, person, som forskar i iranologi*.
Iranisti’k, se Iranologi.
Iranologi’ el. i r a n i s t i k, det vetenskapliga
studiet och utforskandet av de språk och
kulturer från Punjab och östturkestan i s.ö. och ö.
till Kaukasus i n.v., som ha språkhistoriskt
sammanhang med forniranerna (fornperserna). Jfr
Indoeuropeiska språk och Iranska språk.
Ira’nska språk, de i Iran talade språken av
indoeuropeisk härstamning, vilka tillsammans
med de indoariska bilda den indoiranska el.
aris-ka språkfamiljen bland de indoeuropeiska
språken. Bland i. intages främsta rummet av
persiska språket*, som företräder en egen väl
avgränsad grupp bland i. övriga i det centrala
Iran förekommande dial. fördela sig på de två
grupperna kaspiska och centrala dial.;
åtm. de senare torde återgå på det
nordpehle-v i, som är oss bekant från inskrifter och från
de genom fynden i östturkestan från början av
1900-talet bekanta manikeiska
litteraturfragmenten. Nära besläktad med dessa grupper är
kurdiskan (se Kurdiska språket och litteraturen) i
v. längs gränsen mot Mesopotamien; dock hör en
av de kurdiska dial., 1 u r i s k a n, närmast till
den av persiska språket företrädda gruppen. Nära
släktskap förråder också b e 1 u t s j i med dess
bägge dial., nord- och s y d-b e 1 u t s j i. Till en
annan, ö. grupp höra framför allt afghanskan
el. p a s c h t o*, som delvis torde återgå på det
först genom fynden i östturkestan bekanta s
a-kiska språket, samt
pamirdialekter-n a. östlig är också avestiska n*. Isolerade
stå numera bland i. ossetiska språket* i
Kaukasus och den därmed besläktade y a g h n
o-b i* i Pamir. — I:s utbredningsområde har med
tiden minskats väsentligt och deras betydelse
reducerats i motsvarande grad. Under akemenidtiden
torde i. ha härskat ej blott i det nuv. Iran, utan
även i nuv. Västturkestan och s. Ryssland. De nu
isolerade ossetiskan och yaghnobi utgöra endast
spillror av en stor nordiransk språkgrupp,
till vilken hörde ej blott skyternas, s a r m
a-t e r n a s och alanernas språk (nuv.
ossetiskan) utan framför allt det först genom fynden i
östturkestan bekanta sogdiska språket*
(varav yaghnobi utgör en fortsättning), vilket
under årtusendet från Kr.f. till mongolherraväldet
var det dominerande språket i Centralasien. Hur
många i. som gått förlorade, låter sig ej
tillnärmelsevis angivas. På senaste tid har det iranska
språkområdet visat tendens att utbreda sig i
sovjetrepubliken Tadzjikistan, där en avart av
nypersiskan, t a d j i k i, talas. — Litt.: ”Grundriss
der iranischen Philologie”, utg. av W. Geiger &
E. Kuhn (2 bd, 1895—1904). C.F.
Ira’nsk konst, betr, fornpersisk, sasanidisk och
mattvävnadskonst se Persien, konst; betr, den
muhammedanska tidens konst se Muhammedansk
konst.
Ira’nsk religion, se Parsism.
Irapuato [-pQa’tå], stad i staten Guanajuato,
Mexico, 1,793 m ö.h., i ett fruktbart
åkerbruks-område, järnvägsknut; 60,646 inv. (1934).
Iravad’i, Ir r a w a d d y, Burmas huvudflod,
rinner upp i landets nordligaste del, nära
gränsen till Tibet på c:a 28° n.br. Den uppstår ur
ett stort antal i Namkiu-bergen (4,800—6,000
m ö.h.) belägna källfloder, som förena sig i 2
huvudfåror, Mali Kha och Nmai Kha. Vid
dessas sammanflöde 160 m ö.h. börjar den egentliga
L, som från denna punkt till mynningen har en
längd av 1,900 km. Efter de första 50 km
flyter I. ut över Myitkyina- och Bhamo-slätterna
och är härifrån segelbar hela året. Längre mot
s. passerar floden den vidsträckta
Mandalay-slätten, där den 96 m ö.h. mottager sin största
biflod C h i n d w i n från h. Här är I. 2 km
bred i febr, och 12 i aug. Den flyter sedan i
en trång dal ända till Prome, 200 km från
havet. Här börjar det 40,000 km2 vida, fruktbara
deltat, som I. tillsammans med Sittang byggt
ut i Martabanviken och vars flodarmar sluta i
— 639 —
•— 640 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
