Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Irene (bysantinsk furstinna) - Irenik - Irer el. gaeler - Ireton, Henry - Irgens, 1. Johannes - Irgens, 2. Kjeld - Irgun Zwai Leumi - Iriartea - Iridaceae - Iridektomi - Iridium - Iridochorioditis - Iridocyklit - Iridocyter, guanoforer, leukoforer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRENIK
—04) blev uppsatt som kejsare i Konstantinopel,
fann tillflykt och stöd.
Ireni’k (av grek. eirVne, frid), ”fredslära”, i
äldre protestantisk teologi en särskild disciplin,
som sökte medla mellan olika kristna
konfessioner och riktningar. — I r e’n i s k, fridsam,
förmedlande.
Irer el. g a e 1 e r*, den keltiska befolkningen på
Irland. Jfr Irländare.
Ireton [äi’øtn], Henry, engelsk krigare (1611
—51), kämpade från 1642 i parlamentets armé och
utmärkte sig vid flera tillfällen, särsk. genom ett
lyckat överfall på den kungl. hären natten före
slaget vid Naseby. I själva slaget förde I. v.
flygeln, blev slagen, sårad och fången men undkom
snart. 1646 blev I. Cromwells svärson. Även
politiskt stod han denne nära och sökte i det längsta
förekomma brytningen såväl med konungen som
med parlamentet; han var den främste ledaren av
det parti inom hären, som bekämpade levellers.
I Cromwells irländska fälttåg deltog I. som
generalmajor och fortsatte efter svärfaderns
återkallande med kraft och skicklighet dennes verk. I:s
död var ett svårt slag för Cromwell. [P.S.1B.
Irgens. 1) J o h a n n e s I., norsk diplomat (1869
—1939), cand. jur. 1892, höyesterettsadvokat 1900,
sekr. i 2:a konsulatkommittén 1902, minister i
London 1908—10, utrikesminister i ministärerna
Konow och Bratlie 1910—13, stiftamtman i
Ha-mar och amtman i Hedemarken 1914—16,
minister i Köpenhamn och Haag 1916—22, jämväl i
Bryssel 1921—22 och i Rom 1922—39.
2) Kjeld Stub L, sjökapten (f. 1879), son till
prosten Jens Stub I. (1836—1908). I. förde många
år passagerarfartyg på Atlanten, bl.a.
”Oslofjor-fjord”. Vid det tyska överfallet på Norge 1940
försökte han förgäves åvägabringa kontakt mellan
konung Håkon och generalöverste Falkenhorst.
I. utnämndes av Terboven till kommissariskt
statsråd och blev senare sjöfartsminister i Quislings
regering. Han försökte i viss grad skydda norska
handelsflottans intressen under ockupationen men
dömdes i nov. 1945 till 7 års straffarbete för
förräderi. I. överklagade utslaget, men i febr.
1946 höjde Höyesterett straffet till 15 år. S.Br.
Irgu’n Zwa’i Leumi’ (hebr., folkhärens
organisation), extrem sionistisk kamporganisation,
bildad i Palestina av David Raziel genom
utbrytning ur Haganah 1937 som protest mot havlaga,
parollen om återhållsamhet. På gr. av det
allmänna krigsläget accepterade L, med undantag
av en ny utbrytningsgrupp, Sternligan, 1940 en
viss samverkan med brittiska mandatmakten.
Kampen mot denna återupptogs i febr. 1944.
Efter en kort ”vapenvila” sommaren 1945 gick
I. till skärpt aktion i nov. s.å. Haganah hade
solidariserat sig med de extremistiska grupperna
inom en nationell motståndsrörelse, T enat
Ha-meri, under gemensam ledning men med stor
handlingsfrihet för de olika organisationerna,
inkl. Sternligan. I. utförde och påtog sig
öppet ansvaret för en mängd terroraktioner, t.ex.
sprängningen i juli 1946 av King David Hotel i
Jerusalem, där brittiska högkvarteret var inrymt.
I. intog en ytterlig ståndpunkt även i fråga om
territoriella krav gentemot araberna,, uppträdde
oppositionellt mot staten Israels provisoriska
re
gering 1948 men tvingades i juni s.å. med
vapenmakt att erkänna denna. I. upplöstes som
militär organisation men fick fortsätta som
politiskt parti, Heruth, vilket vid valen i jan.
1949 erhöll 14 mandat i konstituerande
församlingen. S.Br.
Iriarte’a, släkte av fam. palmer med 7 arter i
tropiska Amerika från Costa Rica till Bolivia i v.
och österut inom hela Amazonas- och
Orinocoom-rådet, högväxta, parbladiga träd med styltlika
luftrötter, klädda med till rottornar ombildade
grenar, bred, skärmformig krona och före blomningen
hornlikt krökta blomkolvar. I. ventrico’sa har
stammen på mitten spolformigt ansvälld.
Irida’ceae, se Svärdsliljeväxter.
Iridektomi’ (till iris och grek. ektem’nein,
utskära), ögonoperation mot glaukom, uppfunnen
1856 av A. v. Graefe. Genom ett snitt i
horn-hinneranden framdrages och avklippes en flik av
iris. I. är fortfarande den enda operationsmetoden
vid vissa former av glaukom; ingår även i den
vanliga starroperationen. Optisk i. göres, om
grumling i hornhinna el. lins täcker
pupillområdet.
Iri’dium, Ir, grundämne, atomvikt 193,1,
ord-nings-nr 77, tillhörande de tunga
platinametaller-i na. Spec. v. 22,4. Smältpunkt 2,350°. Förekommer
alltid gedigen, legerad med platina el. osmium. L,
som upptäcktes 1804 av Tennant och som fick
sitt namn på gr. av sina föreningars växlande
färg (grek. irid’ios, regnbågsfärgad), är en silvervit,
mycket hård och täml. spröd metall. I.
framstäl-les ur osmiumiridium. I. angripes icke av vanliga
syror, icke ens av kungsvatten. Upphettas
pulvriserad i. i luft el. syrgas till mörk rödglödgning,
omvandlas den till dioxid, IrO2, som vid högre
temp. sönderfaller. Någon oxidation över 1,140°
är icke möjlig. I. angripes relativt lätt vid
rödglödgning av klor, särsk. om i. är uppblandad
med koksalt, med vilket den erhållna kloriden
bildar dubbelsalt. I:s katalyserande förmåga är
mindre än platinas och palladiums. L användes i
praktiken legerad med platina för att göra den i
och för sig mjuka platinan hård och
motståndskraftig. Platina-iridium-legering, innehållande 10,1 °/o
i. och 89,9% platina, har en
utvidgningskoeffi-cient praktiskt taget = 0, varför denna legering
användes för förfärdigande av likare för
Internationella byrån för mått och vikt. Lj.
Iridochoriodftis [-k-], med., se Chorioiditis.
Iridocyklft, iridocycli’tis, inflammation i ögats
regnbågshinna jämte ackommodationsmuskel (jfr
Irit och Cyklit), är en ofta dubbelsidig
ögonsjukdom med smygande, långdraget förlopp. I. ger
sig till känna genom småningom avtagande syn,
obetydliga smärtor och ibland lätt rodnad av
vitögat. Faran hos i. är dess benägenhet för
komplikationer (glaukom, grå starr), vilka kunna leda
till blindhet. I. anses bero på tuberkulos el.
reumatisk infektion, och behandlingen riktas huvudsaki.
mot grundsjukdomen. MiH.
Iridocy’ter, guanoforer, leukoforer,
på gr. av ett ljusreflekterande ämne (guanin)
sil-verglänsande celler, som spela stor roll för
uppkomsten av fiskarnas silverglans (se Fiskar, sp.
782 f.). Guaninkristallerna kunna ändra läge inom
— 643 —
— 644 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
