Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iro-skotska kyrkan (keltiska kyrkan) - IRRA - Irradiation - Irrationalism - Irrationell - Irrationella tal - Irrawaddy - Irrbloss, lyktgubbar - Irreal - Irredenta - Irredentism - Irreducibel - Irreell - Irregularia - Irregularis - Irreguljär - Irreguljära trupper - Irrelevant - Irreligiositet - Irreligiös - Irreparabel - Irresponsabel - Irreversibel - Irrigation - Irriguus - Irris - Irritabel - Irritabilitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRRA
gustinus, ärkebiskop av Canterbury), fick Rom
överhand i England (synoden i Whitley 664).
Försvagade genom vikingarnas angrepp måste även
de iro-skotska klostren ge vika. 697 antog
abbo-ten i Armagh romersk ordning och blev Irlands
förste ärkebiskop. — Litt: J. M. Flood, ”Ireland
and the early church” (1920); P. Power, ”Early
Christian Ireland” (1925); J. Ryan, ”Irish
monasti-cism” (1931). A.Mn.
IRRA, förk. för International Routeing and
Reporting Authorities.
Irradiatio’n, se Optiska villor.
Irrationalism’, se Irrationell.
Irrationell’ (till lat. in-, icke, och rationa’lis,
förnuftig), som strider mot el. ej är åtkomlig
för förnuft el. logik; förnuftsvidrig; oberäknelig,
oförutsedd; även matem., se Irrationella tal. —
Irrationalism’, åsikt, som räknar med något
irrationellt; förstånds- el. förnuftsvidrighet.
Irrationella tal. Om man på tallinjen avsätter
först alla hela tal och sedan alla bråk (dessa slag
av tal kallas rationella), motsvaras ändå ej
varje punkt på linjen av något tal. För att ernå
detta, låter man ”luckorna” på linjen motsvaras
av ett nytt slags tal, ”irrationella”, vilka kunna
framställas exempelvis som oändliga, icke
periodiska decimalbråk. I. äro ant. algebraiska tal
(rötter till en algebraisk ekvation med
heltalskoeffi-cienter, t.ex. V2) el. transcendenta tal (t.ex. n).
Irrawaddy [irapadd’i], flod, se Iravadi.
Irrbloss, lyktgubbar, ljusföreteelser, som
iakttagas i sumpiga trakter som lågor, svävande
över jorden. Man har velat söka deras uppkomst
i förbränning av sumpgas (metan), som bildats
genom förruttnelse och förmultning av organiska
ämnen. De iakttagas i allm. på ställen, där det
finnes lager av dy el. gyttja med ruttnande
organiska ämnen, och i flera fall har man även
konstaterat närvaron av mineralet vivianit. En antaglig
förklaring vore då, att vivianiten här reducerades,
varvid gasformiga fosforföreningar, särsk.
fosfor-väten, bildades, vilka vid långsam oxidation
frambringa detta ljusfenomen. I. skulle sålunda vara
”kalla lågor”. — I. studerades 1922 vid sjön
Lekvattnet, se G. Lundqvist & H. Thomasson, ”Sjön
Lekvattnet i Värmland” (i ”Sveriges geol.
undersökning”. Ser. C. nr 323, 1924). K.A.G.
Irrea’l (nylat. irrea’lis, till in-, icke, och rea’lis,
jfr Reell), overklig; särsk. språkv. i uttr. det irreala
fallet, om villkorsbisats, som strider mot el. tänkes
strida mot verkligheten.
Irreden’ta, se Irredentism.
Irredentism’ (av ital. irredento, obefriad). De
italienska enhetssträvandena blevo under 1870-talet
såtillvida gäckade, att åtskilliga s.k. irredenta
(obefriade) områden med italienskt språk
fortfarande stannade hos främmande stater. Under
intryck härav uppväxte irredentarörelsen, i r r
e-d en t i s m e n, med medelpunkt i den 1878
bildade föreningen Italia irredenta. Rörelsen hade
särsk. udd mot Österrike men avsåg också att
införliva Malta, Korsika, Nizza och det italienska
Schweiz med Italien. — Termerna nyttjas numera
även om liknande förhållanden i andra
länder. P.Dhl.
Irreduci’bel (till lat. in-, icke, och redu’cere,
föra tillbaka), matem., säges en form vara i ett
visst talområde, om den icke inom detsamma kan
skrivas som produkt av former av lägre grad. Vid
övergång till ett mera omfattande talområde kan
irreducibiliteten försvinna. Formen x2—y- = (x—y)
(x + y) är reducibel i den rationella talkroppen;
x2 — 2y2 är i. i den rationella men reducibel i den
reella talkroppen x2 — 2y2 = (x — y^2) (x + y\/2);
x2 + y2 är i. i den reella talkroppen, men
sönderfaller vid övergång till den komplexa talkroppen i
faktorerna (x — iy) (x + iy). N.E.F.
Irreell’ (fra. irréel, se Irreal), overklig.
Irregula’ria, zool., se Sjöborrar.
Irregula’ris, -e (lat., oregelbunden), artnamn på
växter och djur, som helt el. till någon del ha
oregelbunden form.
Irreguljä’r (till lat. in-, icke, och re’gula,
rättesnöre, regel), oregelbunden, oregelmässig.
Irreguljära trupper kallas trupper, vilka icke
tillhöra en stats lagenligt organiserade krigsmakt.
De kännetecknas av löslig organisation, oenhetlig
beklädnad och utrustning samt ett mindre ordnat
uppträdande i förening med plundring o.a.
excesser. Även de äldre ryska kosacktrupperna ha
ansetts som i., ehuru de varit organiserade. Jfr
Fria kriget.
Irrelevant’ [el. -ägt’] (till lat. in-, icke, och
releva’re, lyfta, höja), (i detta sammanhang)
betydelselös el. likgiltig el. utan intresse.
Irreligiosite’t, religionslöshet, ogudaktighet,
gudlöshet.
Irreligiö’s (ytterst lat. irreligio’sus, se In-), utan
religion, ogudaktig, gudlös.
Irrepara’bel (lat. irrepara’bilis, se In-), som ej
kan repareras el. gottgöras, ohjälplig, obotlig.
Irresponsa’bel (fra. irresponsable, till lat. in-,
icke, och fra. responsable, ansvarig), oansvarig,
otillräknelig.
Irreversi’bel (till lat. in-, icke, och reversibel),
om förlopp, som icke är omvändbart utan endast
kan gå i en riktning.
Irrigatio’n (av lat. irriga’re, leda vatten, vattna).
1) Bevattning för jordbruksändamål o.d., se
Konstbevattning.
2) Med. I. kallas den metod, enl. vilken man utan
större tryck utför spolning av sår vid
komplicerade benbrott samt av tjocktarm, näshåla etc. I.
ut-föres med en i r r i g a t o r, som består av en
upptill öppen behållare, vanl. av cylinderform med
ett avloppsrör i el. vid kannans botten, till vilket
en gummislang kopplas. I dennas yttre ända
anbringas en pip av för spolningsändamålet lämplig
konstruktion. Jfr Lavemang.
Irrig’uus, -a, -um (lat., bevattnad), artnamn på
växter, som förekomma på fuktiga ställen (myrar).
Irris (JrriGor), se Skratthärfågelsläktet.
Irrita’bel (lat. irrita’bilis, av irrita’re, se Irritera),
(lätt-)retlig, mycket känslig; särsk. fysiol., om
organ, vävnad o.d., som reagerar för yttre
påverkningar el. retningar.
Irritabilite’t, med., känslighet för olika
sinnes-retningar. I. kan vara nedsatt, såsom hos
medvetslösa el. svårt sjuka människor, som icke
reagera mot att t.ex. en fluga går över deras hud
(den s.k. insektreflexen). I. kan vara ökad ant.
lokalt, t.ex. då ett inflammerat öga är ljuskänsligt
el. en sårbildning i matsmältningskanalen utlöser
— 671 —
— 672 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
