Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isa - ISA - Isaac, Aron - Isaac, Heinrich (Arrigo Tedesco el. Arrhigus) - Isaachsen, Olaf - Isaacs, Rufus - Isaacs, Susan - Isaacsson, August - Isabela - Isabell - Isabella (kvinnonamn) - Isabella (brasiliansk prinsessa) - Isabella (drottning av Danmark) - Isabella (drottning av England) - 1. Isabella (drottning av Frankrike) - 2. Isabella el. Elisabet (drottning av Frankrike) - 3. Isabella el. Elisabet (drottning av Frankrike)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISABELLA
fullbordan skall nedstiga för att tills, med
mah-din* grundlägga det tusenåriga riket.
ISA, förk. för International Federation of the
National Standardizing Associations (se
Standardisering).
Isaac [i’sak], Aron, judisk finansman (1730—
1817), född i Treuenbrizen nära Berlin, kom,
försedd med rekommendationer av svenskar, 1744 till
Sverige, där förut ingen sigillgravör fanns, vann
i överståthållaren C. Sparre en gynnare, fick
arbeta åt Gustav III och utverkade tillstånd för
sig och senare för allt flera anhöriga och
tros-fränder att bo i landet, öva sin religion samt
idka hantverk och handel. Sålunda uppstod en
mosaisk församling i Stockholm 1782. I. var
arméleverantör i Finland 1788—90 och blev, ehuru
oskyldig, invecklad i ”Fahnehjelm”-affären. Han
skrev på tysk-hebreiska memoarer, naiva,
rättframt humoristiska, utg. 1897 samt med inledn.
och kommentarer 1932, ”A. I:s Minnen”. C.V.J.
Isaac [i’sak], Heinrich (ital. Arrigo
Te-d e s c o el. A r r h i g u s), nederländsk tonsättare
(o. 1450—1517), synes först ha verkat i Italien,
där han till en början bl.a. var organist hos
Lo-renzo Magnifico dei Medici i Florens. Senare
vistades han vid ärkehertig Sigismunds hov i
Innsbruck och var hovkomponist i Torgau och
Wien. Kortare tider uppehöll han sig också i
Ferrara, Augsburg och Konstanz. Han slutade
sina dagar i Florens som sekr. hos kejsar
Maximilian I. I. var en mycket mångsidig komponist,
som skrev både i sträng polyfon stil enl. den
nederländska skolan och i den enkla visformen,
både kyrklig och profan musik. Av hans
bevarade kompositioner kunna nämnas en rad
mässor, motetter och orgelkompositioner samt
stycken för luta. I 1500-talets samlingar återfinnas
många av hans världsliga sånger till tyska,
franska och italienska texter. Det stora motettverket
”Chorale Constantinum” utgavs 1550—55 av I:s
lärjunge L. Senfl. Här kan nämnas visan
”Innsbruck ich muss dich lassen”, vars melodi ligger
till grund för Sv. ps. 442. A.D.
Isaachsen [i’sak-], O 1 a f, norsk målare (1835—
93), utgick från romantiken men mottog under
sin studietid i Frankrike bestämmande intryck av
Courbet. Målade folklivsbilder och landskap.
Isaacs [åi’zaks], Rufus Daniel, statsman, se
Reading.
Isaacs [åi’zaks], Sus an Sutherland, f.
Fair-hurst, engelsk psykolog (1885—1948), dr phil.
Efter psykologiska studier vid olika univ. var
I. lärare i psykologi vid Londons univ. 1916—
33 och föreståndare för avd. för barnuppfostran
vid dess pedagogiska inst. 1933—43. Hon
anlitades i flera statliga kommissioner och utredningar
samt var medl. av ett flertal psykologiska
fackorganisationer. Sin egen forskning, som i viss
mån hade psykoanalytisk anknytning, ägnade I.
huvudsaki. förskolålderns socialpsykologiska
förhållanden. Hon var medutg. av ”British Journal
of Psychology” från 1921, ”British Journal of
Educational Psychology” från 1931 och ”British
Journal of Medical Psychology” från 1936. I.
utg. bl.a. ”Intellectual growth in young children”
(x93o), ”Social development in young children”
(1933) och ”The psychological aspects of child
development” (1935). E.Bng.
Isaacsson, August Johannes, skolman (f.
18/2 1887), fil. dr i Uppsala 1923 (”Om södra
Fjärdhundralands folkmål”), adjunkt och lektor
vid Folkskoleseminariet i Karlstad 1918, rektor
vid Folkskoleseminariet i Lund 1936, vid
Folkskoleseminariet i Stockholm 1938. I. var 1932
—36 vikarierande undervisningsråd, 1936—44
folk-högskolinspektör, är sedan 1942 led. av
Stockholms domkapitel och sedan 1944 av Stockholms
folkskoledirektion. I. har även livligt deltagit i
föreningslivet, bl.a. som ordf, i Svenska
semina-rielärareföreningen 1942—46. Utom dr-avh. har
I. bl.a. utg. flera läroböcker i litteraturhistoria
och modersmålet. Han är sedan 1946 ansvarig
utg. för tidskr. ”Pedagogiskt forum”. E.Bng.
Isabela [-bä’-], en av Galapagosöarna*.
Isabell’ (jfr Isabellafärg), jämförelsevis sällsynt
färgteckning hos hästar*.
Isabelfa, kvinnonamn, av hebr. Isebel*. >
IsabelKa, furstinnor.
Brasilien. Isabella, prinsessa, regentinna (1846
—1921), dotter till kejsar Pedro II, g.m.
Gaston d’Orléans, greve av Eu. Då fadern 1888
besökte Europa, överlät han regeringen åt L, landets
tronföljare. Hon hyste ultramontana åsikter och
genomdrev 1888 en lag, varigenom slaveriet
avskaffades utan kompensation åt slavägarna. De
konservativa plantageägarnas monarkistiska
sympatier svalnade till följd härav, och den
republikanska statskuppen 1889 mötte intet verkligt
motstånd. I:s barn med greven av Eu ha upptagit
familjenamnet Bourbon-Braganqa. B.
Danmark. Isabella, drottning (1501—26), se
Elisabet, Danmark.
England. Isabella, drottning (d. 1358), var
dotter till Filip den sköne av Frankrike och
bortgiftes med Edvard II av England. I. började snart
motarbeta sin makes gunstlingar, först Piers av
Gaveston, därefter familjen Despenser. 1325
begav sig I. till Frankrike, där hon tills, med sin
älskare, Roger Mortimer, organiserade en exp. till
England. Den utfördes 1326, aristokratien slöt sig
till henne, familjen Despenser störtades, kung
Edvard tillfångatogs och mördades i fängelset 1327.
Hans och I:s son Edvard III blev kung, och
regeringen sköttes av I. och Mortimer. De störtades
redan 1335 av Edvard III. Mortimer avrättades,
och I. drog sig tillbaka från all politisk
verksamhet. [E.Lö.]B.
Frankrike. 1) Isabella (fra. Isabelle,
Isa-beau) av Hainaut, drottning (d. 1190), dotter till
Balduin V av Hainaut. 1180 blev I. konung Filip
Augusts gemål, varigenom franska kronan
förvärvade prov. Artois. I. blev mor till konung
Ludvig VIII.
2) I s a b e 11 a el. Elisabet, drottning (d.
1271), dotter till Jakob I av Aragonien, gifte sig
1262 med Filip III av Frankrike, medföljde på
korståget till Tunis och omkom under återfärden.
I. var mor till Filip den sköne.
3) Isabella el. Elisabet, drottning (d.
1435), dotter till hertig Stefan II av Bayern,
bortgift 1385 med Karl VI av Frankrike. Då Karl
blev sinnessjuk 1392, slöt sig I. till sin svåger,
hertig Ludvig av Orleans, och understödde denne
— 677 —
— 678 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
