Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isis (gudinna) - Isis (koralldjur - Isjakt - Isjim - Isjtar el. Istar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISJTAR
Osiris’ gemål blev hon idealgestalten för en maka
och moder, och folkfantasien skapade rörande
fa-miljehistorier kring gruppen fader, moder och son.
Hon blir vidare den stora allomfattande,
barmhärtiga himladrottningen, vars makt och kärlek
genomtränger världsalltet, personifikationen icke
endast av den födande och livsalstrande kraften i
naturen utan även av kärlekens och godhetens
uppehållande makt. När de egyptiska mysterierna
under hellenismen trängde segrande fram över
världen, stod I. i centrum av dem; vid
kristendomens framträngande var hon utan tvivel den mest
populära gudagestalten i den hedniska folkvärlden,
och hennes kult var omöjlig att utrota. Kyrkan
accepterade den också i madonnakulten, i vilken
isisdyrkan utan tvivel är ett viktigt inslag. — Litt:
H. O. Lange, ”Egyptiska myter och sagor” (1925);
E. Briem, ”Mysterier och mysterieförbund” (1932);
A. Erman, ”Die Religion der Ägypter” (1934); E.
A. W. Budge, ”From fetisch to God in ancient
Egypt” (s.å). Efr.B.
Isis, släkte av klassen koralldjur, greniga
kolonier, vilkas axelskelett består av omväxlande
horniga och kalkiga leder.
Isjakt, farkost för segling på is. Europeiska
kustlandsfiskare använde urspr. båtar på medar;
först sedermera monterade man segel på slädar.
Den nuv. isjaktsporten har utvecklats sedan
1870-talet i flera europeiska länder samt framför allt i
USA och Canada. I Sverige bildades Stockholms
isjaktklubb 1901. Den har sedan 1904 sina
seglingar på Stora Värtan, där 1940 första SM i
is-jaktsegling ägde rum. Isjaktklubbar finnas nu bl.a.
i Stockholm, Örebro och Norrköping. Från
början av 1920-talet låg Sverige främst inom
isjaktsporten; det distanserades dock under mitten av
1930-talet av Balticum samt senare av Tyskland.
— I. bestod till för ett 20-tal år sedan av 2
plankor i kors. Numera (sedan 1935) är längdplankan
utförd i strömlinjeformad fackverkskonstruktion.
På ytterändarna av tvärplankan sitta o. 1,5 m långa
ekmedar med infällda, kortare skenor av mjuk
götmetall el. fosforbrons. Aktermeden är något
längre och rörlig samt styrdes förr med en lång
rorkult, så att rorgängaren, utsträckt i lådan, vid
behov kunde styra med fotterna och ha händerna
fria att sköta seglen. Nu sker styrningen med ratt,
varvid rorsmannens plats avsevärt framflyttats.
Master och sparrar äro på en tävlingsisjakt oftast
av lätt (ihåligt) trä. I. riggades förr med
bermuda-rigg, med gaffelsegel och fock el. med latinsegel.
Nu har focken slopats. Den moderna i. är en
en-typsisjakt (15 m2) och utgör f.n. den till antalet
största av de 4 klasserna (15—45 m2) i Europa. — I
Tyskland har man byggt skrovet i en skarp kant,
som vid midskepps inhalat storsegel följer bommen
utefter hela dess längd, så att vinden, som träffar
skrovet, ledes upp i seglet. Dessutom är
förbindelsen mellan längd- och tvärplankan rörlig, och
en vridning av plankan (med en särskild ratt)
verkar på samma sätt som släckning el. hemtagning av
storskotet. 1938 konstruerades i Estland en i.
med plywoodsegel, med masten inbyggd mellan
skivorna. Det uppges, att man med denna typ
uppnått hastigheter av o. 200 km/tim. O.Kgh.
Isjim [i’Jim]. 1) Vänsterbiflod till Irtysj,
Väst-sibirien, upprinner inom Kazakstan på sluttning-
SU 14. _ 705 —
23 — Red. avsl. 30/ii 49.
Isjakt av B. Plym (1936), frontstyrd och försedd med
vridbar mast samt broms (placerad under ratten).
arna av Niaz-bergen 450 m ö.h. s.ö. om
Akmo-linsk och mynnar vid Ust-Tsjimsk(oje); 2,350 km
lång, därav segelbar för bogserångare 275 km;
flodområde 132,150 km2.
2) Kretsstad i Västsibirien, Omskområdet,
RSFSR, vid I.i) och vid järnvägen
Sverdlovsk—-Omsk; 34,500 inv. (1936; 14,099 1926). Mekanisk
verkstadsindustri (traktorer), tegel- och
livsmedelsindustri. Staden har vuxit fram ur en 1639
anlagd fabriksby, Sloboda Korkina, fick
statsrättigheter 1782 och omdöptes till I.
Isjtar [ij’-] el. I s t a r (jfr Astarte), babylonisk
fruktbarhets- och krigsgudinna. Av sumererna
kallad I n n a n n a, ”himmelens härskarinna”,
ansågs I. personifierad i planeten Venus. Hon var
stadsgudinna i Uruk (Ereck), och det är trol. som
sådan hon blivit krigsgudinna, då det i denna stad
icke fanns någon manlig stadsgudom, som kunde
anföra i strid. Som sådan framställdes hon
fruktansvärd och skräckinjagande. Redan tidigt kom
emellertid hennes andra egenskap av
fruktbarhets-och kärleksgudinna, en personifikation av
liderligheten och brunsten, att starkt framträda. I
hennes tjänst stod en sakral prostitution med
hiero-duler och tempeltärnor. I egenskap av
fruktbar-hetsgudinna sammanknöts hennes kult redan i
uråldrig tid med Tamüz-kulten; hon assimilerade med
sig även andra modergudinnor, så att hennes
gestalt till slut blev fullständigt dominerande i den
babylonisk-assyriska religionen; hon blev den
all-förbarmande, huldrika gudinnan, gudars och
människors moder och kom att bidraga till
utformandet av madonnatron i den romersk-katolska kyr-
-—706 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
