Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island - Ekonomisk geografi - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISLAND
Reykjavik. Det mesta av sillfångsten bearbetas
i sillfabrikerna till sillmjöl och sillolja. En del
saltas för export. Sverige har sedan länge varit
den viktigaste exportmarknaden för den isländska
saltsillen och köpte därav före 2:a världskriget
i runt tal 160,000 tunnor pr år el. c:a 2/s av I:s
förkrigsproduktion av saltsill. Under de 4 sista
åren har I:s fiskeflotta utökats och
moderniserats. I slutet av 1948 hade I. 692 fiskefartyg på
tillsammans 53,576 bruttoton. Härav voro 49
trå-lare.
Inom industrien livnärde sig för knappt
60 år sedan endast 3 °/o av befolkningen.
Numera (1949) beräknas industrien ge uppehälle åt
c:a V3 av I:s befolkning el. mer än någon annan
näringsgren. I:s enda storindustriföretag är
sillfabrikerna, av vilka de flesta äro lokaliserade
till nordkusten och producera sillolja och
sillmjöl. Vidare märkas livsmedelsindustrier,
fisk-mjölsfabriker, fryserier, skeppsvarv och
reparationsverkstäder för båtar och bilar. I sht under
det sista årtiondet ha många småindustrier växt
upp i skydd av den restriktiva handelspolitiken.
Handel. I:s folk är hänvisat till att från
utlandet skaffa en stor del nödvändighetsartiklar,
ss. vegetabiliska livsmedel, bränsle, maskiner och
manufakturvaror. Kostnaderna härför kunna dock
i huvudsak täckas genom export av
fiskeriprodukter.
Importens totalvärde uppgick 1948 till 457,3
mill. isl. kr; därav kommo på:
Spannmål .......................................... 24 mill.
Trä- och pappersvaror ............................. 32 ,,
Textilvaror ....................................... 42 ,,
Bränsle (kol, koks, olja) ......................... 50 ,,
Järn och metallvaror .............................. 40 ,,
Maskiner och elektrisk materiel ................... 60 ,,
Fartyg .......................................... 66 ,,
Automobiler, flygmaskiner o.a. transportmedel .... 16 ,,
Exportens totalvärde uppgick s.å. till 395,7
mill. isl. kr; därav kommo på:
Saltfisk ...................................... 31 mill.
Isad fisk ..................................... 90 ,,
Snabbfrusen fisk ................................ 64 ,,
Saltad sill ..................................... 23 ,,
Fiskleverolja .................................. 34 ,,
Si1’01^ ......................................... 74 „
SiHmj.ol ........................................ 35 „
rarskinn ........................................ 16 ,,
Kommunikationer. Ända till sekelskiftet
bestodo de inre trafiklederna nästan enbart av
ridstigar. Under de sista 50 åren ha vägarna
utbyggts i stor utsträckning, och nu äro 6,400
km farbara för motorfordon. Järnvägar saknas.
Landtransporterna besörjas av automobiler utom
i avlägsna trakter, där hästen fortfarande
kommer till användning för transport. I slutet av
1948 hade I. 10,502 bilar och 503 motorcyklar.
Kusttrafiken besörjes av ett antal mindre båtar,
och kombinerade last- och passagerarfartyg
trafikera linjer till Sverige, Danmark, England och
Amerika. I:s handelsflotta har nu (1949) ett
sammanlagt tonnage av 27,756 bruttoton. Under
det sista årtiondet har flygtrafiken kraftigt
utvecklats. Många flygplatser ha gjorts i ordning,
de största i Keflavik och Reykjavik. En stor
del av persontransporten, såväl den interna som
den externa, försiggår numera i luften, och is-
Hölar, lantbruksskola på n. Island, tidigare
biskopssäte. T.h. domkyrkan.
ländska flygplan trafikera ständigt transoceana
linjer. Antalet telefonapparater var 1948 17,632
(14,259 abonnenter). A.Ey.
Religiösa förhållanden. Reformationen
genomfördes på I. ung. samtidigt som i de övriga nordiska
länderna (se sp. 724). L, som numera utgör 1
stift, har en biskop och två s.k.
ordinationsbisko-par, som väljas av alla prästvigda män och
teologiska fakultetens lärare. Stiftet är indelat i 21
prosterier och 112 pastorat. Till evang.-lutherska
kyrkan hör så gott som hela befolkningen.
Undervisningsväsen. Före 1800-talet fanns
knappast någon offentlig folkundervisning på I.;
föräldrarna gåvo barnen de nödtorftiga kunskaperna.
Sedermera ha barnskolor upprättats i städerna.
Allmän skolplikt för barn mellan 10 och 14 år
infördes 1907; senare förlängdes den till mellan
7 och 14 års ålder. Stora svårigheter uppstodo
emellertid på gr. av den glesa bebyggelsen, och
än i dag finnas ambulerande skolor. Fasta
barnskolor finnas i städerna och byarna, och deras
antal växer ständigt på landsbygden
(internatskolor). S.k. häradsskolor och realskolor finnas
nu i de flesta större centra (”köpstäder”). I
Akureyri upprättades på 1880-talet en
realskola, sedermera ombildad till allm. lärov. Det
finns även ett lärov. i Reykjavik, som har
avlöst de förut (till o. 1800) till biskopssätena
knutna latinskolorna, som då voro de enda
anstalter, där högre undervisning meddelades. Dessutom
finns en handelsskola med dimissionsrätt. 1911
grundades univ. i Reykjavik, i vilket de förut
existerande ämbetsmannaskolorna,
prästseminariet (grundat 1847), läkarseminariet (grundat
(1875) och juristskolan (grundad 1908) ingingo
som fakulteter. Nu finnas 6 fakulteter: utom de
nyssnämnda en filosofisk, en naturvetenskaplig
och en teknisk fakultet. I flera ämnen har dock
någon undervisning ännu icke upptagits, och
många isländska studenter måste fortfarande söka
sig till utländska univ. På I. finnas dessutom
flera tekniska skolor, ett par lantbruksskolor,
flickskolor, en navigationsskola m.m. P.N.
Tidningar. Icke förrän 1848 erhöll I. sin första
tidn., ”Tjodolf” (”PjoÖölfur”), vars namn skulle
beteckna den som folklig och frisinnad, vilket
su — 737 —
24 — Red. avsl. 2/i« 49.
- 738 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
