Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island - Litteraturanvisningar - Islandi, Stefán - Islandsberg - Islandsfalk - Islandshäst, islandsponny - Islandsknipa - Islandslav, islandsmossa - Islandsmussla - Islandsponny - Island Universes - Isle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISLANDI
S. Thorarinsson, ”Tefrokronologiska studier på
I.” (s.å.); H. P. Briem, ”Iceland and the
Icelan-ders” (1945); Th. Krabbe, ”1. og dets tekniske
Udvikling gennem Tiderne” (1946); ”Det möderne
I.”, red. av P. B. Soot (1948); A. Eydal, ”Några
drag i I:s näringsliv” (i ”Ymer”, 1949). — V ä x
t-och djurvärld: S. Stefansson, ”Flora I:s”
(1901, 3 uppl. 1947); ”The botany of Iceland”,
utg. av L. Kolderup Rosenvinge & E. Warming
(1912 ff.); C. H. Ostenfeld & J. Gröntved, ”The
flora of Iceland and the Faeroes” (1934); A. &
Doris Löve, ”Studies on the origin of the
Ice-landic flora”, 1 (1947); C. H. Lindroth, ”Zur
Land-Evertebratenfauna I:s”, 1—2 (1928—29);
”Die Inzektenfauna I:s und ihre Probleme” (1931);
K. L. Henriksen, C. H. Lindroth & J.
Braende-gaard, ”Isländische Spinnentiere”, 1 (1932); ”The
zoology of Iceland” (1937 ff.); G. Timmerman,
”Die Vogel I:s” (1938 ff.). — Förhistoria:
D. Bruun, ”Arkæologiske Undersögelser paa I.”
(1899); ”Forntida gårdar i L”, red. av M.
Sten-berger (1943). — Folkkultur: J. Ärnason,
”Islenzkar bjdösögur og æfintyri” (2 bd, 1862—
64; sv. övers, i urval ”Isländska folksagor och
äventyr”, 1928); Th. Thoroddsen, ”Isländsk
folke-tru” (i ”1. Isländske småskrifter”, 1924—27); M.
PorÖarson, ”I:s middelalderkunst” och ”Isländsk
folkekunst” (i ”Nordisk kultur”, 27, 1931),
”Kir-kebygninger og deres Udstyr. I.” (därst., 23,
1933); P- C. M. Sluijter, ”Ijslands volksgeloof”
(1936); S. Nordal, ”Islenzk menning”, 1 (1942);
J. Hovstad, ”Mannen og samfunnet. Studier i
norrön etikk” (1943), ”Heim, hov og kyrkje”
(1948). — Historia: K. Maurer, ”1.” (1874);
”Sögurit” (1902 ff.); ”Annales islandici
posterio-rum saeculorum. Annålar 1400—1800” (1922 ff.);
Paasche, F., ”Snorre Sturlason og Sturlungerne”
(1922); K. Gjersct, ”History of Iceland” (1924);
V. Guömundsson, ”1. i fristatstiden” (s.å.); J. J.
AÖils, ”Den danske Monopolhandel på I. 1662—
1787” (4 bd, 1926—27); Th. Thorsteinsson, ”1.
under og efter verdenskrigen” (1928); E. F.
Bergström, ”1. i stöpsleven” (1930); F. Jönsson, ”1.
fra sagatid til nutid” (s.å.); G. Gunnarsson,
”Sa-gaöen” (1935, sv. övers. 1936); B. M. Gislason,
”1. under Besættelsen og Unionssagen” (1946). —
Kyrkohistoria: J. Helgason, ”I:s kyrka
och dess ställning i kristenheten” (1920), ”I:s
kirke” (2 bd, 1922—25); J. C. F. Hood, ”Icelandic
church saga” (1946). — Litteraturhistoria:
J. Porkelsson, ”Om digtningen på I. i det 15.
og 16. århundrede” (1888); F. Jönsson, ”Den
old-norske og oldislandske Litteraturs Historie” (2
Udg., 3 bd, 1920—24); F. Bull & F. Paasche,
”Norsk litteraturhistorie”, 1 (1924); E. Noreen,
”Den norsk-isländska poesien” (1926); S. Nordal,
”Utsikt over I:s litteratur i det 19. og 20.
århundrede” (1927); K. Liestöl, ”Upphavet til den islendske
ættesaga” (1929); J. Helgason, ”Norrön
litteraturhistorie” (1934); G. Koller, ”Der Beruf des
Skalden” (1939); E. O. Sveinsson, "Um islenzkar
bjöösögur” (1940); S. J. Thorsteinsson, ”Upphaf
leikritunar å Islandi” (1943); L. Reinton, ”Den
norröne litteraturen” (1946); S. Einarsson, ”History
of Icelandic prose writers 1800—1940” (1948); R.
Beck, ”History of Icelandic writers of poetry
1800—1940” (1949). — ”Corpus codicum islandi-
corum medii aevi” (hittills 17 bd, 1930 ff.). —
Konst: A. Feddersen, ”Isländsk Kunstindustri”
(i ”Tidsskr. for Kunstindustri”, 3, 1887); H. Fett,
”Miniatyrer fra isländske haandskrifter” (i
”Bergens museums aarbog”, 1910); M. PorÖarson,
”ls-lenzkir listamenn” (1920); D. Bruun,
”Forntids-minder og Nutidshjem på I.” (1928); G. Gretor,
”I:s Kultur und seine junge Malerei” (s.å.); S.
Blöndal & S. Sigtryggsson, ”Gammel isländsk
kultur i billeder” (1929); M. Thordarson,
”Saga-öens nutidskunst” (i ”Kunst og Kultur”, 25, 1939).
— Musik: A. Hammerich, ”Studier over
isländsk Musik” (1900); H. Wiehe, ”Om isländsk
Tonekunst og Musikliv” (1921); B. Thorsteinsson,
”Folkelig Sang og Musik paa I.” (i ”Nordisk
kultur”, 25, 1934). — Teater: J. C. Poestion,
”Zur Geschichte des isländischen Dramas und
Theaterwesens” (1903); G. Freedly & J. A. Reeves,
”A history of the theatre” (1940); ”A history of
modern drama”, utg. av B. H. Clark & G. Freedly
(1947); ”Leikfélag Reykjavikur 50 åra 1897—1947”
(s.å.); L. Sigurbjörnsson, ”Reykjavik Teater” (i
”Det möderne L”, 1948). — N. Afzelius,
”Svenska skrifter rörande I.” (1930).
1’slandi, Stefan, isländsk tenorsångare (f.
1907), efter studier i sång i Milano 1930—35.
varunder han debuterade som Cavaradossi i
”Tosca” i Florens, sedan 1938 anställd vid Det
Kgl. Teater i Köpenhamn. I. har även
framgångsrikt gästspelat el. konserterat i en mängd
europeiska städer (Stockholm, Kungl. teatern
1942). Bland hans främsta partier märkas
tenorrollerna i ”Bohème”, ”Tosca”, ”Madame
Butter-fly”, ”På Sicilien”, ”Rigoletto”, ”Don Carlos”,
”Faust”, ”Carmen” och ”Pärlfiskarna”. — G.m.
sångerskan Else Brems. B.Hgn.
Islandsberg, fyrplats i Bohusläns skärgård, c:a
7 km s. om Lysekil.
Islandsfalk, en på Island och Sydgrönland
förekommande form av jaktfalken (se Falksläktet).
Islandshäst, islandsponny, hästras, se
Hästar, sp. 1273.
Islandsknipa, fågelart av knipsläktet*.
Islandslav, islandsmossa, Cetra’ria
islan’-dica, i farmakopén benämnd Lichen islan’dicus, en
till fam. Parmelia’ceae hörande, på hedar och i
bergsskogar samt i arktiska trakter allmänt
förekommande, busklik lav av olivbrun, nedtill ofta
rödaktig färg och med upprätta, rännformiga,
broskartade bålgrenar, i kanten försedda med
tandlika hår, och sköldformiga, glänsande bruna
apothecier. I. innehåller ett i vatten starkt
svällande, geléliknande kolhydrat, lichen in jämte
i s o 1 i c h e n i n (se Lavstärkelse), socker samt ett
beskt smakande ämne, cetrarsyra, har
användning som färglav och läkemedel, i
högnordiska trakter även som näringsämne. G.
Islandsmussla, art av släktet Cyprina*.
Islandsponny, hästras, se Hästar, sp. 1273.
Islandsspat, miner., kalkspat i glasklara
spaltstycken, urspr. de som brutits vid Eskifjord på
Island. I. är mycket eftersökt för optiska
ändamål, bl.a. för tillverkning av Nicols prisma.
Island Universes [ai’land jo’nivasiz] (eng)., astr.,
se Nebulösa.
Isle [ill] (fra., av lat. i’nsula, jfr Isola), ö; ofta
i ortnamn.
— 747 —
— 748 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
