Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ismailiter - Ismail pascha - Ismantorps borg - Ismaskin - Ismene - Ismet pascha, Mehmet - Ismid, Ismit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISMID
Ismantorps borg. Se även bilder å pl. vid Borg.
Foto M. Sjöbeck.
mahdi. De tolka Koranen allegoriskt, och dess
inre sanna betydelse, som helt är tillgänglig
endast för imamerna, predikades av deras
missionärer i alla delar av abbasidernas välde. Från i. ha
utgått flera politiska partier, ss. k a r m a t e r n a*
i Arabien, fatamiderna* i Nordafrika, a
s-s a s s i n e r n a* i Persien och Syrien. I Syrien
finnas fortfarande några tusen i., mindre skaror
förekomma i Persien, Afghanistan, Oman och
Östafrika, men talrikast äro de i Indien, c:a 300,000,
av vilka de flesta, de s.k. chodjas, erkänna som
andligt överhuvud Aga kan III. Se även Druser. O.
Ismai’l pascha (JsmäAl), kediv av Egypten
(1830—95), andre son till Ibrahim pascha,
uppfostrades i Paris och fick av sin farbror Said
pascha åtskilliga diplomatiska uppdrag till påven,
Napoleon III och Porten samt efterträdde
honom 1863 som ståthållare, wäli, i Egypten. Mot
upprepade höjningar av den årliga tributen till
Turkiet erhöll I. 1866 en för hans
efterkommande fördelaktig ändring i tronföljdsordningen, 1867
titeln kediv, vicekonung, och 1873 oavhängighet
i jurisdiktion och förvaltning. Han var en man
med vida vyer och väldiga reformplaner men
fördärvade i grund landets finanser, vilket
föranledde stormakterna att ingripa och slutl.
utverka hans avsättning 1879. Han bosatte sig
först i Neapel och 1888 i Konstantinopel, där
han dog. — Litt.: G. Douin, ”Histoire du règne
du khédive IsmaiT’ (2 bd, 1933—34). O.
Ismantorps borg, en av Sveriges märkligaste
bygdeborgar, belägen i Långlöts sn, Öland, på
gränsen mellan Långlöts, Högsrums och
Glöm-minge socknar, påfallande långt från såväl
forntida som nutida bygd och, i likhet med
bygde-borgen Gråborg, nästan mitt emellan Ölands ö.
och v. kust. En c:a 3 m hög, skalbyggd och
nästan cirkelformig kalkstensmur, delvis med
grå-stenskärna, innesluter borgplanen, som rymmer
88 bevarade husgrunder. 50 av dessa äro lagda
i direkt anslutning till ringmuren; de flesta äro
radiellt ordnade, med gaveln vettande mot en 2
—5 m bred ringgata, från vilken vägar gå fram
till borgens 9 portar. Innanför ringgatan finnas
rester av 38 mera planlöst anlagda hus och, ung.
i borgens centrum, en cirkelrund anläggning,
möjl. ett tempel. Borgens diam, är 124—127 m.
De 9 portarna och den täta bebyggelsen längs
muren skilja I. på ett väsentligt sätt från
flertalet av Ölands och fastlandets bygdeborgar, och
man torde ha starka skäl att betvivla, att borgen
byggts huvudsaki. för försvarsändamål.
Undersökningar i I. ha icke givit några fynd, men på
gr. av vissa likheter med andra öländska borgar
har man antagit, att den anlagts på 400-talet e.Kr.
och att den framför allt tjänat religiösa ändamål.
De framdragna vendiska parallellerna, Arkona
och Karentia på Rügen, äro emellertid avsevärt
senare (1000-talet) och tillhöra en helt annan
kulturkrets, vilket gör, att man t.v. är mest
böjd för att betrakta I. som en befäst
handelsplats. — I. äges och vårdas numera av
Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad.
-— Litt.: M. Stenberger, ”Öland under äldre
järnåldern” (1933). C.A.A.
Ismaskin, se Kylteknik.
Isme’ne, grek, myt., dotter till konung Oidipus*,
syster till Antigone.
Ismet pascha, M e h m e t, militär och politiker,
se Inönü.
Ismi’d, I s m i t, stad i Turkiet, vid Anatoliska
banan och vid östligaste delen av den långa Is-
— 753 —
— 754 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
