Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isogeotermer - Isogoner - Isograptus - Isohaara - Isohalin - Isohemagglutinin - Isohemolysiner - Isohyet - Isohyps, höjdkurva, nivåkurva - Isokatabas - Isoklin - Isoklinalveck - Isokor - Isokorisk - Isokrates - Isokromatisk, ortokromatisk - Isokron - Isokronobas - Isokyrö - Isola - Isola bella - Isolani, Johann Ludwig Hector - Isolarplåtar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISOLARPLÅTAR
Isogeoter’mer, se Geoisotermer.
Isogoner [-gå’-], fys., se Deklination och
Jord-magnetism.
Isograp’tus, paleozool., se Graptoliter.
Is’ohaara, fors och kraftverk i Kemi älv,
Lapplands län, Finland, medelvattenmängd 500 mVsek,
fallhöjd vid turbinerna 12 m, utbyggd effekt
57,000 hk, utvunnen energimängd 320 mill. kWh
pr år. Kraftverket, som igångsattes 1948, är det
nordligaste av Finlands större kraftverk.
Isohali’n (till grek. is’os, lik, och hals, salt),
linje på (kartor el. diagram), som
sammanbinder punkter i havet med lika salthalt.
Isohemagglutini’n, se Hemagglutinin.
Isohemolysi’ner, se Hemolysiner.
Isohye’t (till grek. is’os, lik, och hyetos’, regn
[-skur]), linje (på kartor), som sammanbinder orter
med samma nederbörd under en viss tidrymd.
Isohyps’ (till grek. is’os, lik, och hypsos, höjd),
höj dkurva, nivåkurva, linje (på kartor),
som sammanbinder punkter med samma höjd över
havet. Jfr Avvägning, sp. 976, och Karta.
Isokataba’s, se Isobas.
Isokli’n (till grek. is’os, lik, och kli’nein, luta),
linje (på kartor), som sammanbinder orter med
samma magnetiska inklination (se Jordmagnetism).
Isoklina’lveck, geol., uppstå vid
bergskedjeveck-ning, då lagren sammanpressats, så att veckens
skänklar bli parallella. De kunna vara upprätta,
lutande, överstjälpta el. liggande.
Isokor [-å’r] (till grek. is’os, lik, och chora, rum,
volym), fys., linje, som i ett diagram sammanbinder
punkter av samma volym.
Isokorisk [-kå’~], av samma volym.
Iso’krates (grek. Isokrafes), Theodoros’ son
från Aten, skriftställare, pedagog och teoretisk
politiker (436—338 f.Kr.). Genom sin börd
tillhörde I. den nya
kapitalistklassen i
affärs-och industristorstaden
Aten. Ruinerad
genom krisen vid Atens
katastrofala nederlag
i peloponnesiska
kriget måste den fint
bildade unge mannen,
som försiktigt
avhållit sig från att dragas
med i tidens radikala
tankeströmningar,
söka sin utkomst som
förf, av
rättegångsin-lagor (han var själv
oförmögen till offentligt uppträdande som talare).
Sitt rätta verksamhetsfält fann han emellertid
först, då han o. 390 grundade en skola för
medborgerlig allmänbildning, koncentrerad kring
modersmålets behandling i tal och skrift. Skolan
blev oerhört besökt, och dess program, som
klar-lägges i broschyren ”Mot sofisterna”, med
polemik å ena sidan mot de praktiska juristerna, å
andra sidan mot den sokratisk-platonska
bild-ningslinjen, kom att bestämma hela den senare
antikens retoriskt orienterade bildningsideal. Sina
politiska idéer formulerade I. med lysande
stilkonst i broschyren ”Panegyrikos” (380); han pekar
på den hellenska kulturgemenskapen under atensk
hegemoni — för samtiden en viktig upptäckt —
och manar de hellenska folken till
sammanslutning för att i fädrens anda värja sig mot den
hotande faran från Orienten. Skriften fick
betydelse som propaganda och ideellt program för
2:a attiska förbundet (se Grekland, sp. 1210 f.).
För motsv. syften utnyttjades I:s senare, mycket
ymniga författarskap av den makedoniska
imperialismen under Filip och Alexander. Härigenom
kom L, utan att själv befatta sig med praktisk
politik, att bli en farlig motståndare till
Demos-thenes’ strävanden, desto mer som han i den
inre politiken företrädde konservativa ideal med
monarkistiska sympatier. Ända till sin sena död
fortsatte I. sin publicistiska verksamhet
(”Pan-athenaikos”, 339). — Med sitt pedagogiska såväl
som sitt politiska program arbetade I. tidens
förhärskande tendenser i händerna. Som
skriftställare bragte han den attiska prosan till
fulländningen av klarhet och harmonisk formskönhet.
Koncentration, åskådlighet och personligt
temperament saknas däremot i hans mönsterstilprov,
och likaså originella idéer. För den nutida
läsaren har hans författarskap enbart historiskt
intresse. — Uppl.: G. E. Benseler & F. Blass (2
bd, 1889—91); E. Drerup (1906); G. Mathieu &
E. Brémond (med fra. övers., 3 bd, 1928—42).
Urval med tysk kommentar av R. Rauchenstein
& K. Münscher (1908). — Litt.: U. v.
Wilamo-witz-Möllendorff, ”Aristoteles und Athen” (2 bd,
1893); P- Wendland i ”Göttingische gelehrte
Nachrichten” (1910); J. Kessler, ”1. und die
pan-hellenische Idee” (1911); E. Norden, ”Die antike
Kunstprosa” (3 tryckn., 2 bd, 1915—18); C.
Lindskog i ”Athena” (1917; tills, med H. Larsson &
M. P:n Nilsson); G. Mathieu, ”Les idées
politi-ques dTsocrate” (1925); I. Harrie, ”Athenare”
(1927). . I.H.
Isokroma’tisk, ortokromatisk, fotogr., se
Färgkänslighet.
Isokron [-å’n] (till grek. is’os, lik, och chron’os,
tid), linje (på kartor), som sammanbinder ortei,
som från samma utgångspunkt kunna uppnås på
samma tid (pr järnväg, flyg etc.).
Isokronoba’s, se Isobas.
Is’okyrö, kommun i Finland, se Storkyro.
Tsola [i’zåla] (ital., av lat. i’nsula, jfr Isle och
Isolera), ö; ofta i ortnamn.
Isola bella [i’zåla] (ital., den vackra ön), en av
Borromeiska öarna i Lago Maggiore*.
Isola’ni, Johann L u d w i g Hector,
friherre, från 1634 greve, österrikisk krigare (1586—
1640), kämpade i sin ungdom mot turkarna, gjorde
sig under trettioåriga kriget bekant och fruktad
som anförare för kroaterna, dåtidens till stor del
av I. skapade lätta kavalleri, varav han 1625
upprättade det första regementet och vars
överbefälhavare han 1632 blev. Genom sin rörlighet
tillfogade I:s skaror fienderna svåra förluster men
gjorde sig också illa beryktade genom sina
plundringar. Vid Lützen beredde I. genom sitt anfall
i ryggen svenskarna stora svårigheter. Vid
Wal-lensteins fall ställde sig I. på kejsarens sida och
belönades rikligt därför. P.S.
Isola’rplåtar, av Agfa använd benämning på
ljusgårdsfria fotografiska plåtar (a n t i h a
loplåt a r), som ha ett ljusabsorberande
färg
— 757 —
- 758 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
