- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 14. Högbo - Johansen /
759-760

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isolarplåtar - Isolat - Isolateral - Isolation - Isolationism - Isolationsmaterial - Isolationsmätare - Isolator - Isolde - Isole Egadi - Isolera - Isolerad punkt - Isolering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ISOLAT

skikt mellan emulsionsskiktet och underlaget. Se
Ljusgårdsbildning.

Isola’t, ärftl. Inom en befolkning ingås ej
äktenskap fullständigt slumpmässigt utan förekommer
oftare inom vissa grupper än mellan olika grupper.
Dessa grupper el. delpopulationer kallas i. I. äro av
mycket växlande storlek. Ett litet i. kan t.ex.
utgöras av en avsides liggande by el. ö med dåliga
kommunikationer med yttervärlden. Ett stort i.
representeras däremot av befolkningen i en
storstad. I. kunna också vara sociala, d.v.s. man gifter
sig mera inom sin egen klass än med personer,
som stå på en annan social nivå. Förekommer
inom en befolkning olika, tydligt skilda
rasgrupper, sker oftare äktenskap inom än mellan dessa
grupper, vilka alltså utgöra olika i. Inom i.
förekomma ofta specifika ärftliga sjukdomar el.
defekter i högre frekvens än inom befolkningen i
övrigt. Detta beror på en viss grad av inavel och
därav orsakad homozygoti för skadliga recessiva
genkombinationer. Mng.

Isolatera’l, bot., om byggnaden hos blad, som
äro lika utbildade på bägge sidor; hos ett b
i-f a c i a 11 (bilateralt) blad däremot visa över- och
undersidan olika anatomisk byggnad. Jfr
Dorsi-ventral.

Isolatio’n (jfr Isolera), avskiljande, avstängande
från förbindelser med omgivningen el.
yttervärlden, isolering*.

Isolationism’, den avvisande inställning mot
utrikespolitiska åtaganden och intervention i
främmande länder, som behärskade opinionen i USA
mellan i:a och 2:a världskrigen. I. kan historiskt
och psykologiskt i viss grad härledas redan från
perioden mellan Monroedoktrinens proklamerande
1823 till kriget med Spanien 1898: under hela
denna tid kunde amerikanerna i gemen på gr. av
gynnsamma världspolitiska omständigheter hysa
en känsla av att v. halvklotet vore ett nästan
fredat område; å andra sidan rotades hos dem en
djup aversion mot europeisk imperialism och
allianspolitik. Ingripandet i 1914—18 års krig i
Europa väckte ingen ny, klar föreställning om
USA:s risker och förpliktelser, enär den
amerikanska utrikespolitiken ännu saknade en bestämd,
realistisk linje. Som följd av besvikelse över
Versaillesfreden och förhållandena i
efterkrigs-världen uppstod i., närmast i form av en reaktion
mot president Wilsons europeiska politik. En
särsk. i Mellersta Västern stark opinion krävde
undvikande av all inblandning i utom-amerikanska
länder, alltså att USA såtillvida skulle ”isolera
sig”. I. förstärktes under 1930-talets kris i Europa
och kom bl.a. till uttryck i 1935 års neutralitetslag.
Bland ledande isolationister märktes senatorerna
W. Borah, G. Nye och B. Wheeler. President
F. D. Roosevelt och utrikesminister Hull strävade
ihärdigt att övervinna i. för att möjliggöra en
aktiv utrikespolitik, men ännu 1939 var i. stark
och organiserad bl.a. i America First Committee,
för vilken Ch. Lindbergh var en av ledarna, stödd
av bl.a. f.d. president Hoover och Henry Ford.
Axelmakternas alltmer ohöljda aggression men
även Roosevelts till intervention syftande
politiska taktik undergrävde i. Ett fullständigt omslag
kom dock först vid Japans angrepp 1941. — Jfr
Neutralitet. S.Br.

Isolationsmaterial, se Isolering.

Isolationsmätare, megohmmeter, me
g-g e r, elektrotekn., instrument för uppmätning av
stora motstånd, t.ex. isolationsmotstånd. I.
består i regel av en handdriven generator, som vid
ett visst varvtal alstrar en bestämd spänning, samt
en voltmeter, graderad direkt i megohm. I.
användes för kontroll av isolationstillståndet inom
elektriska anläggningar.

Isola’tor, se Isolera och Isolering.

Isolde, se Tristan och Isolde.

Isole Egadi [i’zåle ä’-] (ital.), Egadiska öarna.

Isole’ra (ital. isolare, av isola, ö; eg. sätta på en
ö), avstänga från yttervärlden; göra ensam, ställa
fritt el. enstaka; förhindra ledning av ljud, värme
el. elektricitet, därigenom att ljudkällan el. den
varma, resp, laddade kroppen omgives med
oledande ämnen, isolatorer. Se Isolering.

Isolerad punkt, matem., se Singulär punkt.

Isolering. 1) Byggn.-tekn. I. kan avse a)
minskning av ljudgenomgång (se Ljudisolering); b)
skydd mot fuktighetsinträngning; c) minskning
av värmegenomströmning. — I. mot fukt, i
första hand mot jordfuktighet, sker vanl. med
hjälp av bitumenimpregnerad och -belagd papp,
som lägges direkt på grundmuren till samma
bredd som tegel- el. virkespåbyggnaden.
Grundmuren själv skyddas, när den består av
gjut-betong el. betongtegel, medelst utvändig
bestryk-ning el. besprutning med kallasfalt, tjärbeck,
asfaltemulsion e.d. För i. av källarutrymmen
begagnades förr huvudsaki. gjuten naturasfalt,
an-bragt innanför en dubbelmur av tegel el. betong.
Numera användes hellre
membranisolering, bestående av ett flertal successivt pålagda
skikt av bitumeninpregnerad juteväv, varvid
denna beklädnad även får bilda en sockel, vars
överkant är belägen över grundvattenytan. Ett
ännu bekvämare isoleringsmedel är det cementerade
preparatet ”sika”, vilket häftar väl mot betong
och kan anbringas i form av puts på väggens
insida; beläggningen uthärdar t.o.m. ett avsevärt
grundvattenövertryck utan att lossna. Med de
båda sistn. metoderna undvikes dubblering av
murkonstruktionen. — Till i. av golv och
bjälklag i lokaler, där vatten spilles, är
membranisolering särsk. lämplig, varvid golvet helst förses
med ett slitlager av cement el. klinkerplattor. -—
Särskild värmeisolering (utöver den, som
väggmaterialet självt erbjuder) användes i form
av korkstensplattor, impregnerade wellpappsblock,
halmplattor, mjuka fiberplattor e.d. på sådana
platser, där väggen är förtunnad (t.ex. i nischer för
radiatorer) el. där den genom inlägg av järnbalkar
e.d. erhållit nedsatt isoleringsförmåga. För samma
ändamål användes även beklädnad med lättbetong.
— I. mot värmegenomströmning
erbjuder i allm. enkla problemställningar, så länge
luftens relativa fuktighet är låg, t.ex. vid i. av ångrör
o.d. Däremot uppstå vissa svårigheter, då
fuktig-hetsförhållandena äro sådana, att daggpunkten
faller el. kan falla inom den isolerande väggen (se
fig.). Här ger näml, den från den varmare sidan
indiffunderande fuktigheten upphov till ett
nedslag av vatten, som på kort tid kan förstöra en
i. Ett skyddsmedel häremot består i att
anordna en fuktighetsspärr (förhydning) m så nära

— 759 —

— 760 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 22 02:51:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-14/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free