Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Israëls, Josef - Israels barn - Israelsmissionen, Svenska - Israels stammar - Israhel (Iserhel), Herman - Israndsbildningar - Israndsdelta, randdelta - Isranunkel - Israpport - ISS - Issegling - Isseglingsförbundet - von Issendorff, Johan Christoffer - Isserstedt, Hans Schmidt - Issignaltjänst - Issjöar - Issko - Isskruvning - Isskåp - ISSM - Issos - Isspant - Isströmning - Issyk-köl, Issyk-kul, Isik-kul - Issy-les-Moulineaux - Issörpning - -ist - Istabystenen - Istadarätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISTADARÄTT
det holländska strandlandskapet, med dess
invånare i det dagliga livets sysslor. I den atmosfäriska
stämningen är I. påverkad av 1600-talets
holländska konst, i ljusdunklet särsk. av Rembrandt. I.
var också porträtt- och gruppmålare. Högt stå
hans raderingar, likaså hans kolteckningar och
akvareller. Bland hans mera genremässiga arbeten
märkas ”Ensam i världen” (Amsterdam),
”Änklingen” (Haag), ”Thoraskrivaren” (Haag) och
”Judebröllop” (Amsterdam), ”Den enkla måltiden”
(Glasgow). — Hans son I s a a c I. (f. 1865) blev
också genremålare. —- Litt.: J. Veth, ”J. I. en zijn
kunst” (1904); A. Plasschaert, ”J. I.” (1924). E.W.
Israels barn, se Israel.
Israelsmissionen, Svenska, se Svenska
Is-raelsmissionen.
Israels stammar, se Israel.
Isråfil (arab.), i den muhammedanska
religionen benämning på en motsvarighet till de
bibliska seraferna, en ärkeängel, tidigare
Muhammeds ledsagare, som med basunstötar uppväcker
de döda ur deras gravar och förebådar den
yttersta domen.
Is’rahel (I s e r h e 1), Herman, lybsk
politi-tiker (förra hälften av 1500-talet). I. är känd i
Sveriges historia som den rådsherre från Lübeck,
vilken underhandlade med Gustav Vasa om dennes
skuld till staden och därmed sammanhängande
politiska frågor. Han framlade 1524 räkningar över
skulden för konungen, och Gustav Vasa beskyllde
honom senare för att ha lockat Sverige till
Got-landståget 1524. I. vistades åter i Sverige 1526
för att förmå konungen till utbetalning. 1530
begav han sig på lybskt uppdrag till hertig Henrik
av Sachsen-Lauenburg för att förmedla Gustavs
giftermålsunderhandlingar rörande hertigens
dotter och sändes av hertigen som underhandlare i
samma ärende till Sverige. — Om I:s person är
föga känt; Strindbergs markanta skildring av
honom i ”Gustav Vasa” är sålunda fri dikt. — Litt.:
G. Carlsson, ”Wulf Gyler i svensk tjänst” (i ”Hist.
tidskr.”, 1922—24). I.A.
Israndsbildningar, geol., se Randbildningar.
Israndsdelta, randdelta, se Glacifluviala
bildningar, sp. 749.
Isranunkel, art av smörblomsläktet*.
Israpport, se Isbrytare, sp. 691.
ISS, förk. för International Student Service (se
Internationella studenthjälpen).
Issegling, gemensam benämning för
isjaktseg-ling (se Isjakt) och skridskosegling*.
Isseglingsförbundet, se Svenska
isseglingsför-bundet.
von Iss’endorff, Johan Christoffer,
militär och pietist (1671—1736), överstelöjtnant 1706,
i rysk fångenskap 1709. I. var under
fångenskapen en av ledarna för den pietistiska förs, bland
svenskarna i Moskva, utgjorde mellanhanden
mellan denna och A. H. Francke i Halle och
verkade även efter hemkomsten till Sverige 1722 för
pietismens sak.
Isserstedt, Hans Sch m id t, dirigent, se
Schmidt-Isserstedt.
Issignaltjänst, se Isbrytare, sp. 691.
Issjöar, se Isdämda sjöar.
Issko, se Isbrodd.
Isskruvning, upptornandet av isblock i vallar
el. högar (skruvis), vilka i de arktiska isfälten
nå höjder av 5—6 m. Fenomenet är bäst känt
genom Nansens berömda skildringar från sina
färder i Arktis. I. förorsakas väsentligen av vind
och ström, men en bidragande orsak är, att
havs-is ända ned till —200 temp. utvidgas vid
avkylning. I Antarktis, där isfälten icke äro omgivna
av land, förekommer i. blott i ringa utsträckning.
— För att minska faran vid i. konstruerar man
fartyg, avsedda för gång i is, med starkt fallande
sidor (jfr Isbrytare). Se även Ispressning. Kg.
Isskåp, iskylt förvaringsskåp för matvaror m.m.
Billigare typer av i. sakna isoleringsinlägg i
väggarna och ge oftast ej större nedkylning än io°
under rumstemp. Jfr Kylskåp.
ISSM, förk. för Internationella sällskapet för
samtida musik.
Issos, forntida stad i Cilicien, Mindre Asien,
vid innersta hörnet av Issosviken, nuv. O s e
r-1 y k vid Iskenderun- el. Alexandretteviken,
berömd genom Alexander den stores seger 333 f.Kr.
över Dareios III, då hela persiska lägret jämte
Dareios’ familj föll i hans händer.
Isspant, skeppsb., se Spant.
Isströmming, zool., se Strömming.
Issyk-köl, Issy k-k u 1, I s i k-k u 1 (turk., heta
sjön), sjö i Centralasien inom Kirgisistan. L,
en av de största bergssjöarna i världen och i
fråga om djup den 3:e av Eurasiens sjöar,
omfattar 6,265 km2 (enl. Kuznetsov 6,124 km2) ;
längd 182 km, bredd 58 km, höjd ö.h. 1,579 m
och största djup 702 m; sjöbäckenet har en areal
av 15,492 km2. Sjön är av tektoniskt ursprung
och ligger i en gravsänka mellan Kungei—Alatau
i n. och Terskej—Alatau i s. I. saknar avlopp.
Salthalten är det oaktat ringa (upp till 6 °/oo),
beroende på att sjön tidigare avrunnit genom
Tiup. I sjön mynna över 80 bergsfloder och
bergsbäckar, som årl. medföra c:a 6,2 milliarder
m3 vatten. Vattentillförseln (230—280 m3/sek)
kompenseras dock genom avdunstning (c:a 3
mm dagl.), varför sjöytans variationer icke
överskrida 10—20 cm årl. — Litt.: N. N.
Kuznetsov-Ugamskij, ”Bassejn ozera Issyk-kul kak
geo-grafitjeskoje tseloje”, med ty. sammanfattning,
”Das Issyk-kul-Becken als geographische Einheit”
(i ”Trudy Geomorfologitjeskogo instituta”, 1,
1931); L. S. Berg, ”Der Issykkulsee” (i
”Zeit-schrift der Gesellschaft für Erdkunde zu Berlin”,
1932). Edg.K.
Issy-les-Moulineaux [isi’-le-molinå’], stad i dep.
Seine, Frankrike, förstad till Paris, delvis
belägen på en ö i Seine; 42,449 inv. (1946). I. har
hamn, fort, militärflygfält, militära verkstäder
samt kemisk industri.
Issörpning, se Grundis.
-ist, se -ism.
Istabystenen, arkeol., se Stentoftenstenen.
1’stadarätt, rätt träda i avliden (an-)faders el.
(an-)moders ”stad och ställe” vid tagande av arv.
I. gäller enl. nutida svensk rätt (arvslag 1928) alla
arvlåtarens avkomlingar och hans föräldrars
av-komlingar (”i i:a och 2:a parentel”) men
sträcker sig bland far- och morföräldrarnas
avkomlingar endast till föräldrarnas syskon. I utländsk rätt
- 785 -
— 786 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
