Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Israel (stat) - Rättsväsen - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Finanser - Israel ben Eliezer - Israel Birgersson - Israel Erlandsson - Israeliter - Israelitiska ynglingaföreningen - Israelitisk konst - Israëls, Josef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISRAEL BEN ELIEZER
delningen av rättskipningen mellan borgerliga
domstolar och religiösa domstolar för judar,
muhammedaner och kristna skall bibehållas. 4
huvuddomstolar och 1 högsta domstol skola
upprättas. Vidare avses, att domare skola tillsättas
på förslag av ett juridiskt ”selektionsråd”.
Försvar sväsen. Vid Palestinakrigets början
våren 1948 ombildades organisationen Haganah
(dec. 1947 60,000 man jämte 40,000 i reserv)
till I:s reguljära armé. I huvudsak
disponerades då endast lätta vapen. Från början
av sommaren 1948 skedde en omfattande
import av krigsmateriel, jämväl tyngre sådan,
från främst Tjeckoslovakien. Sedan I. vuxit sig
starkt, synes dock Sovjetunionen ej längre ha
medgivit exporten från Tjeckoslovakien. Under
sommaren enrollerades även ett stort antal
personer med krigserfarenhet i I:s stridskrafter. Detta
hade till följd, att I:s armé efter
vapenstilleståndets slut 1948 visade sig kvalitativt överlägsen
motståndarnas arméer med undantag för den
transjordanska arablegionen, som står helt under
brittiskt befäl. Efter hand har armén även
genomgått en omorganisation till större stridsenheter
och består nu främst av ett antal kombinerade
brigader. — Under Palestinakriget uppbyggdes ett
relativt sett starkt flygvapen. Omkr. 8
jaktdivisioner, en tung bombdivision och en
spanings-grupp voro i tjänst. S.E.B.;Hm.
Vapen och flagga. Vapen (fastställt 1949);
i blått fält sjuarmad ljusstake, åtföljd å båda
sidor av en olivkvist och med ISRAEL i
hebreisk skrift
nedtill. — Flagga:
vit med två
horisontala blå fält och i
mitten belagd med en
davidsstjärna*
(hexa-gram).
Mått och vikt.
Metersystemet är
obligatoriskt sedan 1947.
De gamla i
Palestina använda
viktmåtten avskaffades 1945.
1 dunam = 918,6 m2
har ersatts av 1
metrisk dunam = 1,000 m2.
Mynt. Myntenhet är det israeliska pundet
(£1) å 1,000 mils el. prutot •, det infördes 17/a
1948 i st.f. och med samma värde som det sedan
1927 använda palestinensiska pundet (£P). Vid
myntreformen indrogos i I. de gamla sedlarna,
men mynten (av silver 100 och 50, av
kopparnickel 20, 10 och 5 samt av brons 2 och 1 mils)
förblevo t.v. lagligt betalningsmedel. I. har 1949
börjat utge egna mynt: 100 och 50 prutot av
kopparnickel, 25 prutot av aluminium.
Sedeltäckningen skulle utgöra minst hälften av det i
cirkulation varande valutabeloppet. £ I devalverades
19/ø 1949 från 4,03 $ till 2,so $. S.Br;N.L.R.
Finanser. En provisorisk budget på 7,8 mill. £
för tiden juli—dec. 1948 framlades efter statens
grundande i maj s.å. Budgeten för 1949/50
uppgick till 37 mill. £ I, men däri ingingo icke
huvudtitlarna för försvar, immigration och
kolonisation. I sht den obegränsade, oerhört livliga
Israels flagga.
invandringen till I. har tungt belastat
finanserna; 1949 ansågs en beräknad årl. immigration
av ung. 200,000 judar kunna komma att medföra
utgifter på sammanlagt 250—300 mill. £ I pr år.
För kostnadernas täckande förutsågos
skattehöjningar, inhemska lån och utlandskrediter. USA
gav 1948 I. ett lån på 100 mill. $, och
Export-Import Bank beviljade 1949 33 mill. £ I.
Judarna i utlandet, särsk. i USA, lämnade mycket
stora frivilliga penninggåvor. I:s
tillgodohavanden i forna palestinensiska pund, vilka infrösos
i februari 1948, då Palestina utslöts från
ster-lingområdet, började friges enl. ett i maj 1949
träffat avtal om dragningsrätt till 7 mill. £ samt
ytterligare upp till 1,7 mill. £ för inköp av
mineraloljor. S.å. antogs i I. en drastisk krisplan
för kontroll av näringslivet och bekämpande av
starka inflationstendenser; den innebar bl.a. spärr
mot lyxvaruimport, priskontroll på alla viktigare
varor och sträng livsmedelsransonering. S.Br.
Israel ben Elie’zer, judisk sektstiftare, se
Baal-Schem-Tob.
Israel Birgersson, svensk storman (d. 1351), son
till upplandslagmannen Birger Persson till Finsta
och bror till den heliga Birgitta, blev lagman i
Uppland 1334. Han var Magnus Erikssons
förtrogne och utsågs av denne 1348 till officia’lis
ge-nera’lis (allmän ämbetsman, ett slags
riksföreståndare) under konungens bortovaro på korståget
mot Ryssland. Han deltog sedan i Magnus’ 2:a
korståg och skall härunder ha dött i Viborg el. i
Riga.
Israel Erlandsson, biskop (o. 1250—1328 el.
1329), studerade i Linköping, ingick i
domini-kanorden, blev 1274U) kyrkoherde i Sigtuna och
kanik i Uppsala, nämnes 1305 och 1310 som
provinsvikarie för sin orden, valdes 1309 och
invigdes 1311 till biskop i Västerås. I. tillhörde genom
sin härstamning — han var bl.a. kusin till
lagman Birger Persson, den heliga Birgittas fader
— rikets högsta kretsar, var med bland dem, som
1305 togo den politiska ledningen i landet och
störtade marsken Torgils Knutsson, och tog
senare fram till tiden för Nyköpings gästabud
konung Birgers parti gentemot hertigarna Erik
och Valdemar. I sin kyrkliga verksamhet har I.
mest gjort sig bekant som ledare av den enda
kända verkliga kättarprocessen i Sverige under
medeltiden (1310 mot Botolf från Gottröra i
Uppland) samt framför allt som främjare av
S:t Eriks-kulten, särsk. genom upptecknandet av
Eriks-legenden och genom sin sammanställning
av de gängse mirakelberättelserna om Erik (utg.
i ”Scriptores rerum suecicarum”, 2:1, 1828). K.Gvu.
Israeli’ter, se Israel och Judar.
Israelitiska ynglingaföreningen i Stockholm,
grundad 1819, har till ändamål att understödja
behövande unga judar, som önska lära hantverk
el. bedriva studier. I. förvaltar ett stort antal
donationer till stipendiefonder för dessa syften.
Sedan 1883 kunna gifta män bli medl. och
numera även kvinnor. — Litt.: H. Valentin, ”1.”
(1919)-
Israelitisk konst, se Palestina, konst.
1’sraèls, Josef, holländsk målare och
grafiker (1824—1911), framträdde först i det romantiska
historiemåleriet men fann snart sitt eget område,
— 783 —
— 784 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
