Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Istanbul, Konstantinopel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISTANBUL
av stadsliknande förorter, som kanta vardera av
Bosporens stränder från den egentliga staden
nästan ända till sundets n. mynning och vilkas
folksiffror ingå i de ovan nämnda. Den genom
Gyllene hornet och Bosporen 3-delade staden
uppdelas ytterligare av terrängen i mindre
stadsdelar. Det innanför stränderna belägna
stadsom-rådet är näml, ganska höglänt och har ett stort
antal bergkullar och -åsar, som inverka på
stadsbygdens gruppering. Den jämnaste terrängen
äger Istanbul, som ligger på en ganska låg,
vågig platå. I sin egenskap av smal halvö var
den lätt att avspärra och försvara mot
landsidan genom en kort mur. På yttersta udden
anlades också den äldsta grekiska staden.
Sedermera växte den ut mot v., och på Konstantin
den stores tid utgjorde det stora torget, som
sedan av turkarna använts till excercisplats,
stadens affärscentrum. Där möttes de två stora
stråkvägarna från Europa, den trakiska
landsvägen och den egeiska, kring vilka staden senare
ytterligare växte ut åt v. Justitinianus omgav
den sedan i v. med den väldiga tornkrönta mur,
som än i dag bildar dess gräns mot den öde
trakiska buskstäppen. Försvaret åt detta håll
kompletterades senare genom Tschataldja-linjen.
Istanbul är ännu i våra dagar den stadsdel, som
gör det minst europeiska intrycket. Stadsbilden
behärskas här överallt av moskéerna med deras
minareter. Den andliga medelpunkten är i dag
som för 1,000 år sedan Hagia Sofia
(Sofia-moskén), som med sina 4 minareter dominerar
halvöns yttre del. Med densamma tävlar dock
Sultan Ahmeds moské, som med sina 6
minareter behärskar platåns kant mot Marmarasjön.
Framför moskén ligger en vacker plantering
med Theodosius II :s obelisk. Mellan Hagia
Sofia och Bosporen utbreder sig palatsområdet,
där det gamla bysantinska kejsarpalatset en
gång fanns och på vars ruiner sultanernas palats
Topkapu Saray (Seraljen) sedan uppfördes. Det
är nu museum, och på sluttningarna mellan detta
och Bosporen utbreder sig dess vackra
parklik-nande trädgård. Ett par 100 m n.v. om Hagia
Sofia ligger Höga porten, som förr inrymde
äm-betslokalerna för storvesiren och för utrikes- och
inrikesministerierna. Nära 1 km längre västerut
träffar man Stora basaren (Büyük Qarsi), en hel
stadsdel med en labyrint av små, krokiga gator,
delvis övertäckta, med flera tusen små butiker
och verkstäder, med stora av sten uppförda
saluhallar och omgiven av karavanserajer. Tätt
intill ligger Sultan Bajasids moské. N. därom
finner man det gamla Seraskierpalatset, förr
krigsministerium, nu taget i bruk för univ.
Framför detsamma reser sig det 120 m höga
Seraskier-tornet och mellan univ. och Gyllene hornet
Sultan Suleimans moské, ö. om denna vid själva
stranden ligger den av marmor uppförda
Yeni-Validemoskén, och mellan Seraljparken och
Gyllene hornet är centralstationen belägen. Av
stadens mer än 900 moskéer, 230 dervischkloster
och 146 muhammedanska seminarier (medrese)
ligga de flesta i Istanbul. Å andra sidan är
denna stadsdel den egentliga turkstaden, som
erhåller sin prägel av det lätta turkiska trähuset i 1
el. 2 våningar. T.o.m. tätt intill Hagia Sofia
och Seraljen finner man hela gator av sådana,
vart och ett byggt enl. gammalt bruk med en
harem- och en selamlik-del. Till skillnad från
de äkta orientaliska städerna med deras vita, mot
gatan fönsterlösa stenhus är alltså det turkiska
I. liksom övriga turkstäder byggt av lätta trähus
med talrika fönster mot gatorna. Anledningen
till trähusbebyggelsen torde vara, att I. ligger
i en trakt, som ofta hemsökes av jordbävningar.
På gr. av trähusbebyggelsen har I. ofta härjats
av omfattande eldsvådor, och stora delar av
stadsområdet upptagas av avbrända tomter. I
Istanbul torde dessa luckor i stadsbilden upptaga
c:a io°/o av stadsområdet. Vid 2:a världskrigets
utbrott var I. till följd av sin trähusbebyggelse
mycket sårbart för luftangrepp. För att minska
riskerna beslöt då stadsförvaltningen och den
turkiska regeringen att riva trähusen och dra
fram 20 m breda gator genom de trähusbebyggda
områdena. Dessa planer ha emellertid endast
delvis verkställts. — På ömse sidor om Gyllene
hornets inre del ligga i v. den grekiska
förstaden S:t Dimitri och på ö. sidan judekvarteren i
Hasköy. över den nedre (yttre) delen av viken
föra 2 broar från Istanbul till Gal a t a, som
breder ut sig halvmånformigt på stranden av
Gyllene hornets yttre del och Bosporen. Dess
trånga, krokiga gator och gränder omsluta
af-färskvarteren med de internationella affärshusen,
börsen, bankerna och hamnmagasinen. Högt
över husen reser sig det gamla, 45 m höga,
ge-nuesiska vakttornet (Galata-tornet). På
bergryggen ovanför Galata ligger P e r a (turkiska
Beyoglu), den stadsdel, där européerna i allm.
bo och som har europeisk prägel. Dess stora
pulsåder är Stora Peragatan, numera
Istiklal-caddesi (”Oavhängighetsgatan”), omgiven av
moderna affärshus och butiker. I denna stadsdel
hade också de utländska legationerna, innan de
flyttade till Ankara, sina lokaler. Från
Pera-platåns ö. kant har man en utomordentlig utsikt
över nedre Bosporen och den asiatiska sidan.
Vid stranden nedanför Pera ligger Arsenalen,
längre mot n. stadsdelen Findikli och n. om
denna Dolma bagqe med presidentens f.d.
sommarpalats. Den asiatiska stadsdelen Ü s k ü d a r
är mest bebodd av turkar men även av greker
och armenier. ‘ Den kan sägas utgöra I:s
brohuvud på den asiatiska sidan, särsk. med hänsyn
till att den stora järnvägsstation, från vilken
den anatoliska järnvägen utgår, är belägen i dess
s. förstad, Haidarpa§a. Denna liksom förstaden
Kadiköy ha europeisk prägel. — Bosporen är
från I. ända till Svarta havet omgivet av
bergsluttningar. Vid foten av dessa kantas den v.
stranden mot n. ända till Büyükdere av en
sammanhängande bebyggelse med vackra trädgårdar,
pinje- och cypresslundar. Här och där sväller
denna bebyggelse ut till små städer, ss. Ortaköy,
Arnautköy, Rumili Hisari vid sundets smalaste
del, med Muhammed II :s fästningsverk, samt
Yeniköy. På den asiatiska sidan finnes en
liknande strandbebyggelse med förstäder, ss.
Ana-dolu Hisari och Beykoz. — I. har under årh.
lopp upprepade ggr blivit utsatt för anfall av
främmande erövrare. Härigenom har givetvis en
omfattande rasblandning ägt rum. En annan,
— 789 —
— 790 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
