Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Istanbul, Konstantinopel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISTANBUL
starkt bidragande orsak till denna rasblandning
är givetvis stadens läge på gränsen mellan
Västerlandet och Orienten, Detta gör, att staden
med kanske större skäl än New York kan
kallas en nationernas smältdegel. Men icke endast i
rashänseende utan även språkligt sett har
staden en synnerligen heterogen prägel. Ej mindre
än 31 språk finnas representerade i I. Därav är
turkiska modersmål för 76,6 °/o av befolkningen,
grekiska för 10,1 °/o, armeniska för 5 °/o och
hebreiska för 3,5 °/o. Dessutom talas franska, tyska,
italienska, spanska, ryska, engelska och arabiska.
Till början av 1920-talet bodde dessa olika
nationaliteter i starkt avgränsade enheter, men efter
Kamal Atatürks nationella revolution, som avser
att förvandla Turkiet till en modern stat i
västerländsk bemärkelse, ha mera rationella
grunder för bosättningen börjat tillämpas. — I. är
nu i stort sett en modern stad med elektriskt
ljus sedan 1912 och elektriska spårvägar sedan
1913/14. Industrien var länge föga utvecklad.
Först efter den nationella revolutionens seger ha
krafttag gjorts för att förvandla I. till Turkiets
främsta industristad. Betydelsefullt härvid har
varit stadens utomordentliga läge, dels ur
han-delssynpunkt och dels i förh. till råvarukällorna.
Industrien är till största delen baserad på
inhemska råvaror, främst lantbruksprodukter.
Sålunda finnas ett stort antal ångkvarnar,
bryggerier och tobaksfabriker. Dessutom finnas en
alltmer växande textilindustri samt järn- och
stål-, maskin-, verkstads-, pappers-, cement- och
glasindustri. I:s storindustri är huvudsaki.
lokaliserad till stränderna av Gyllene hornet. Även
på ömse sidor om Bosporen och på den
europeiska sidan av Marmarasjön ha nya
storindustrier växt upp, t.ex. den stora cementfabriken
Kartal vid Marmarasjön. — Ett stort antal
bildningsanstalter finnas, främst ett 1900 grundat
univ. med 1,649 studenter (1930), vidare teknisk
högsk., handelshögsk., förvaltningshögsk.,
konst-högsk., bibi. m.m.
I:s kommersiella och politiska läge gjorde det
förutbestämt att bli en världsstad. Det ligger i
skärningspunkten för två av världens förnämsta
trafikleder: sjövägen mellan Svarta havet och
Medelhavet och landvägen mellan Europa och
Asien. Denna kom att gå över Bosporen i st.f.
över Dardanellerna, emedan den senare vägen
är längre och Bosporens medelbredd blott är 1,5
km mot Dardanellernas 4 km och emedan
dessutom en serie dalgångar och sänkor från det
inre av Mindre Asien leda mot Bosporen, medan
vägen mot Dardanellerna spärras av bergryggar
och oländig terräng, övergången över Bosporen
kom att förläggas till dennas nedre mynning,
emedan här finnes den enda användbara
hamnen, Gyllene hornets 7 km långa, intill 40 m
djupa och 600 m breda vik, där fartygen icke
besväras av de starka strömsättningarna i
Bosporen och där god ankargrund och utrymme
finnas för de största fartyg. Från halvön mellan
Gyllene hornet och Marmarasjön kunde därför
trafiken mellan de båda världsdelarna och de
båda haven behärskas. På denna anlades också
660 f.Kr. den lilla grekiska koloni (Byzantion*),
som blev begynnelsen till världsstaden.
Här
ifrån kunde det grekiska handelsfolket sedan
kontrollera den betydelsefulla sjöfarten på Svarta
havet och varuutbytet med n.ö. Orienten. Men
ett sådant läge som I:s kunde vara av värde
icke blott kommersiellt utan också politiskt, och
först när det utomordentliga läget utnyttjades i
full utsträckning, d.v.s. till att både politiskt och
ekonomiskt behärska de nämnda trafiklederna
utefter en större sträcka, blev resultatet en
världsstad. — I och med att Konstantin den store
330 e.Kr. förläde sin huvudstad till Byzantion,
vars namn ändrades till Roma nov’a (”Nya Rom”)
och senare till Konstantinopolis (”Konstantins
Stad”), började det egentliga uppsvinget i stadens
historia. Genom en kraftig inflyttning och
genom uppförandet av en mängd monumentala
byggnader tillväxte staden oerhört snabbt och
tävlade med Rom om ställningen som
romar-väldets huvudstad. Vid det romerska rikets
definitiva delning 395 e.Kr. blev Konstantinopel
det östromerska rikets huvudstad. De följ. årh.
kännetecknades av ökat välstånd. I. blev
medelpunkten i dåtidens mäktigaste välde, som under
kejsar Justinianus’ regering (527—565 e.Kr.)
kom att omfatta nästan hela medelhavsområdet.
Under denna tid tillkommo som ett tecken på
I:s och östroms välstånd dåtidens märkligaste
byggnadsverk, den nuv. Sofiamoskén, samt en
del befästningsverk. Under de följ. årh. vidtog
en period av nedgång för I., kännetecknad av
häftiga inre strider av framför allt religiösa
orsaker. Vidare utsattes staden för häftiga angrepp
från den nya arabiska storstaten. Under det 4æ
korståget brändes och skövlades I. av
korsriddarna, varefter staden 1204—61 var residens för
de ”latinska” kejsarna, därefter, fram till 1453,
åter för de bysantinska. S.å. erövrades L, efter
flera tidigare misslyckade försök, av turkarna.
Härefter började för I. åter en
blomstrings-period. Staden blev medelpunkt i ett vidsträckt
välde, omfattande hela ö. medelhavsområdet.
Denna blomstringsperiod varade o. 100 år.
Det första tecknet till nedgång kom efter
upptäckten av andra vägar till det rika
österlandet än de traditionella karavanvägarna.
Världshandelns centrum flyttades från ö.
Medelhavet till Atlanten. Tillbakagången för I. gick
sedan allt hastigare i och med att turkarnas välde
i Europa sönderföll. Fr.o.m. 1923 är I. ej ens
Turkiets huvudstad utan har degraderats till en
provinsstad i utkanten av landet. Därmed har
också dess kommersiella betydelse minskats.
Därtill har även i hög grad bidragit den numera allt
starkare tendensen att i affärslivet undvika
mellanhänder. Medan I. förr förmedlade handeln
mellan svartahavshamnarna och Västerlandet, gå
nu det senares fartyg förbi staden och nämta
varorna direkt vid Svarta havets handelscentra.
Dessutom ha järnvägar byggts från Mindre
Asiens inre mot dess kuster. Medan man förr
transporterade varorna den långsamma
karavanvägen genom det inre till el. från L, gå de nu
över hamnarna vid Mindre Asiens kust, vilket,
särsk. när det gäller tyngre gods, blir billigare
än att använda den långa järnvägen över I. Blott
passagerartrafiken mellan Europa och Asien går
nu över denna stad. Följderna ha blivit en stark
— 791 —
— 792 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
