Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITALIEN
Vinskörd i Lombardiet.
områdena äro förutom Sicilien Apenninska
halvöns s. delar, särsk. Foggia i Apulien och Salerno
i Kampanien men även Sardinien och de
melio-rerade Pontinska träsken. Dessa voro sedan
urminnes tider på gr. av försumpning och malaria
så gott som obebodda. Ännu så sent som 1927
bodde här endast 937 inv. el. c:a 1,2 pr km2, men
1939 hade här genom torrläggningsarbeten
uppstått ett åkerbruksområde, Agro Pontino, med en
odlingsareal på över 54,000 ha och med nära 3,000
gårdar, vilkas genomsnittliga storlek var 18 ha. —
Näst vetet intaga vingårdarna och trädgårdarna den
största arealen. Det med avseende på sitt
vattenbehov anspråkslösa olivträdet samt vinstocken
äro karaktärsväxter för I. Vingårdarna
förekomma i n. I. på skyddade platser upp till 800 m ö.h.,
i S. I., på Sicilien, till 1,000 m. I. är med
avseende på arealens storlek (c:a 3 mill ha 1938)
Europas främsta vinland. Med hänsyn till den
färdiga produktens kvantitet och kvalitet kan I.
dock icke tävla med Frankrike. Olivträdet odlas
med framgång i hela I. utom på den av starka
vinterfroster hemsökta delen av Poslätten. I
mell. I. går olivträdet i bergen upp till 400 m ö.h.,
på Etna till 920 m. I s. I. har det sin största
utbredning. I Apulien bilda olivlundarna en enda
sammanhängande skog. Apulien ger V4,
Kala-brien Vs och Sicilien Ve av I:s olivskörd. Den
bästa kvaliteten erhålles dock på Italienska
Rivieran, i Toscana och Sabinska bergen.
Mellaneu-ropeiska fruktträd odlas i n. I. De ersättas i s.
I. av apelsin- och citronodlingar. För I:s
träd-gårdskultur har införandet av agrumer spelat en
stor roll. Odlingen av apelsiner och citroner
erhöll sin stora betydelse först med ångfartygens
införande, då möjligheter skapades för en
omfattande utförsel av färsk frukt. Särsk.
apelsin-och citronodlingen kräver intensiv skötsel av
jorden med konstbevattning. Dadelpalmen, som
under det arabiska väldet
påstås ha kunnat bära
mogna frukter på Sicilien,
är nu endast ett
pryd-nadsträd. Grönsaksodlingen, som omfattar många
olika sorter, bedrives
hu-vudsakl. på Rivieran och
i närheten av de stora
städerna. Den bildar
samtidigt grunden till en
väl utvecklad
konservindustri och producerar
för export. I samband
med grönsaksodlingen
förekomma ofta i
landskapet framträdande
blomsterkulturer, i sht
på Rivieran och i
Toscana.
Boskapsskötseln
har stor ekonomisk
betydelse. 1948 hade I.
10,086,000 får och getter
(1938 11,295,000); motsv.
siffror för nötkreatur
voro 7,263,000 (7,667,000),
för svin 3,891,000
(2,940,000), för hästar 691,000 (791,000), för
mulåsnor 558,000 (431,000) och för åsnor 282,000
(796,000). Liksom överallt i Sydeuropa dominerar
småboskapen, får och getter, över nötkreaturen.
Detta sammanhänger med det magra betet.
Angs-och gräsarealen utgöres till stor del av torra
rismarker {garrigue) med xerofila gräs. Det långa
avståndet mellan sommar- och
vinterbetesmarkerna lägger också hinder i vägen för
nötkrea-tursavel, då djuren ha svårt att fördraga långa
vandringar. Den för nötkreatur behövliga
ängsmarken saknas i sht i Syditalien, och sådan mark
kan där skapas endast genom dyrbara
konstbevattningsanläggningar. Därför inskränker sig
nöt-kreatursskötseln huvudsaki. till Poslätten. Där
ligga de i fråga om nötkreatursuppfödning
rikaste provinserna, och där är boskapsskötseln
intimt ansluten till jordbruket. Utanför Poslätten
förekommer nötkreatursskötseln huvudsaki. endast
inom de fuktiga lågländerna i Kampanien.
Annorstädes i I. har boskapskötseln en mera
nomadiserande karaktär. Ju längre söderut man
kommer, desto mera markant är boskapsskötseln
skild från jordbruket, vilket är karakteristiskt för
medelhavsländerna. Högvärdiga mjölkprodukter,
t.ex. gorgonzola- och parmesanost, finner man
framför allt på Poslätten.
Skogsbruket. Skogen täcker över 56,000
km2 (1938; 59,072 km2 1942), d.v.s. nära Vs av
landets areal. De statistiska uppgifterna om I:s
skogsareal äro dock säkerligen för höga. Endast
c:a io°/o äro timmerskog, huvudsaki. bevarad
i reservat i bergen. Skogsarealen minskar starkt
från n. till s. 4/s av skogarna bestå av lövskog,
mest lågskog, till stor del förstörd av genom
boskapsskötseln åstadkomna skador; den
användes huvudsaki. till ved och träkol. En stor del
av skogsarealen är bevuxen med busk- och
snårvegetation. Staten äger blott 2,5 % av
skogs
- 851 -
— 852 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
