Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITALIEN
Tab. 4. Jordegendomarnas antal och areal efter
stor-leksgrupper 1930.
Storleksgrupper Jordegendomarnas Arealen
antal •/. i ha ®/o
< 1 ha 1,491,081 35,5 645,459 2,5
1— 3 ha 1,272,540 30,3 2,398,333 9,1
3— 5 ha 532.827 12,7 2,092,259 7,»
5— 10 ha 492,209 11,7 3,482,148 13,3
10— 20 ha 253.959 6,1 3,535,864 1.3,5
20— 50 ha 106,961 2,6 3,188,628 12,1
50—100 ha 25,575 0,6 1,782,090 6,8
100—500 ha 17.559 0,4 3,506,073 1.3,4
> 500 ha 3.505 0,1 5,620,890 21,4
Summa 4,196,266 100,0 26,251,744 100,0
mellan fruktträd el. bland vinstockar, alternativt
fruktträd och vin på åkrarna. Avkastningen pr
ha är mycket växlande. Intensivast är
spannmålsodlingen i n. I. och i trakter, där
konstbevattning införts. Oumbärligast är
konstbevattningen i s. I. med dess torra somrar. De
olämpliga ägoförhållandena, den ytterst ojämna
fördelningen av jorden (se tab. 4) lägga hinder i
vägen för ett intensivt jordbruk, i sht i s. I. 1930
uppgick antalet egendomar med en areal mindre
än 1 ha till över V3 av I:s alla brukningsdelar
men omfattade blott V40 av landets
jordbruksareal. Samtidigt utgjorde antalet jätteegendomar
med en areal större än 500 ha blott V1000 av
brukningsdelarna men omfattade över Vs av
jordbruksarealen. Medan jordbrukarna i n. och stora
delar av mell. I. mestadels äro självägande, är
största delen av åkerarealen i Latium, Syditalien,
på Sicilien och Sardinien uppdelad på storgods
(latifondi). Dessas ägare utarrendera jorden, ofta
genom flera mellanhänder, som utsuga de
egentliga brukarna. På så sätt har jordbruket här
blivit extensivt el. delvis erhållit karaktär av
rovdrift. Man har endast i ringa mån lyckats genom
utstyckning av storgodsen begränsa olägenheterna
av detta system. En radikal jordreform med
styckning av storgodsen som huvudprogram har
länge varit på tal i I. Först efter 2:a världskriget
har man på allvar börjat med en modernare
arrendelagstiftning för att förbättra den individuellt
kontraktsbundna lantbefolkningens villkor. Den
del av jordreformen, som 1949 har börjat
förverkligas, innebär, att 45,000 ha extensivt brukad
jord framför allt i Kalabrien ställs till förfogande
för att skapa 5,000 nya småbruk och för att
komplettera 2,500 andra, som icke äro stora nog
att försörja en familj. Denna jord skall
exproprieras och tas från egendomar, som omfatta
mer än 300 ha. Rationellt skötta storgods skola
ej bli föremål för styckning, om i samband
därmed sammanlagda produktionsresultatet ej kan
tänkas bliva större. På gr. av den extensiva
driften kunde I. länge icke tillfredsställa det egna
behovet av vete och majs, de båda viktigaste
sädesslagen (se tab. 5), trots den relativt stora areal
dessa upptogo; varje år måste en avsevärd mängd
därav importeras. Först på 1930-talet uppnådde
man märkbara resultat. 1921—24 t.ex. måste Vs
av vetebehovet täckas medelst import, men 1932
—38 ökades hektarskördarna från 10,3 dt till
nästan 15 dt, och genom odling av tidiga, mot
sommartorkan motståndskraftiga sorter och genom
in
tensivare skötsel av jorden och riklig gödsling erhöll
man, utan att märkbart utvidga odlingsarealen
(c:a 5 mill. ha), en veteskörd på över 80 mill. dt,
som täckte den växande befolkningens behov.
Efter 2:a världskriget har veteproduktionen tillfälligt
gått tillbaka, varför man varit tvungen att åter
importera detta sädesslag. Vete är den viktigaste
brödsäden och intar nästan överallt i I. större
areal än alla andra sädesslag tillsammans. Fastän
veteodlingen förekommer även på
bergssluttningarna, komma dock 4/s av produktionen på
slätterna och backlandskapen. Näst vetet har
majsen störst betydelse; den användes såväl till bröd
som till gröt, s.k. polenta. Majsen kräver mycken
fuktighet och förekommer därför nästan icke i s.
I. På Poslättens fuktigare områden, vid själva
Po och i Venetien odlas mer majs än vete.
Söderut når majsodlingen till Kampanien. Likaså
är risodlingen nästan helt begränsad till n. L,
i sht v. Poslätten med dess fuktiga somrar och
i stort genomförda konstbevattningsföretag. Goda
resultat har man uppnått vid risodlingens
intensifiering genom att ansluta ständiga risåkrar till
växelbruket. Till nytta har även
omplanterings-förfarandet varit, vilket möjliggör dubbelskördar.
Under det sista halvseklet ha risskördarna pr ha
nästan tredubblats; de ha stigit från 17 dt till
50 dt. Andra slag av brödsäd, ss. råg, korn och
havre, spela relativt liten roll i I:s jordbruk.
Deras sammanlagda areal uppgår till c:a 10%
av den besådda arealen. Potatisen, som icke
särsk. uppskattas i I., har på senare tid lagt
under sig ny areal, i sht i bergen. Sockerbetan,
som fick betydelse först på 1900-talet, odlas
numera med täml. goda hektarskördar (c:a 260 dt)
på en areal av över 1,500 km2, huvudsaki. i
Nord-italien. Hampa odlas huvudsaki. på ö. Poslätten
och i Kampanien. På Sicilien och i Syditaliens
kustzon trivas både sockerröret och
bomullsbusken. Bomullsodlingen, som infördes till Sicilien
redan av araberna, har under tidernas lopp
genomgått stora fluktuationer. De huvudsakliga
uppgångsperioderna ha varit slutet av 1700-talet,
kontinentalblockadens tidevarv, tiden för
nordamerikanska inbördeskriget (1861—65) och
1930-talet, då ekonomiska sanktioner tillämpades
gentemot I. till följd av kriget mot Etiopien.
1938 uppgick bomullsarealen i I. till 370 km2 och
produktionen till 95,000 dt. De viktigaste bomulls-
Tab. 5. S pannmålsodling och -produktion 1938
och 1946.
Sädesslag 1938 1946
Besådd areal1) Produktion
i ha i •/. i 1,000 dt i % i 1,000 dt
Vete 5,031,262 67,7 81,838 6.3,s 61,262
Vårmajs 1,334,608 18,0 26,381 20,3 | 18,980
Sommarmajs .. 172,743 2,3 3,016 2,3
Havre 442,215 5,3 6,291’ 4,9 4,606
Korn 199,029 2,7 2,479 1,9 2,298
Ris (rå) 148,466 2,0 8,168 6,3 —
Råg 104,086 1,4 1,379 1,1 1,055
Spelt 1,660 0,0 19 0,0 —
Summa ...... 7,434,069 100,0 129,571 100,0 —
*) Genom att samma jord kan utnyttjas för mer än en
skörd under året är den årl. besådda arealen c:a 10 °/o större
än den faktiska odlingsarealen.
— 849 —
— 850 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
